Kulturskydda Pierre Schori!

I dag – och lägg märke till att i dag är Förintelsens minnesdag, jämnt 64 år sedan Röda armén befriade förintelselägret Auschwitz där omkring 1,5 miljoner judar dog – har förre kabinettssekreteraren med mera Pierre Schori en lång artikel i Aftonbladets kultursektion med rubriken ”5 sätt att stoppa Israel”.

Schori, en gång kallad ”den guldlockhårige”, har vid det här laget hunnit passera 70-årsstrecket. På porträttfotot som beledsagar artikeln ser den gamle kampsportutövaren Schori i sin nuvarande frisyr mest ut som ett något bedagat skinnhuvud. I likhet med vad skinnskallarna brukar vara är Schori mycket upprörd, inte bara på jud…förlåt israelerna. I artikelns inledning talar han exempelvis om George W Bushs ”brutala påtryckningar” för att få FNs säkerhetsråd att gå med i ett ”illegalt krig”. Det gällde det i Irak, om någon undrade.

Kan Schoris aversion mot Bush möjligen bero på att Bush-administrationen en gång stoppade Schori från att bli hög FN-representant i Kosovo, detta med hänvisning till Schoris notoriska anti-amerikanism? Frågan är öppen. I stället gick budet den gången till Finlands Harri Holkkeri. Det kan här inskjutas att amerikanska ambassaden i Stockholm säkerligen hade ett och annat att göra med USAs kalla hand, samma ambassad som finns på tidskriften Contras utskickslista. Och denna bloggare hade i det Contra-nummer som utkom strax före Bush-beslutet att nobba Schori publicerat en artikel just om Schoris utrikespolitiska utsyn inklusive hans faiblesse för ”renässansfursten” Fidél Castro…

Innehållet i Pierre Schoris litania om den judiska statens förfärlighet och Hamas relativa ofarlighet är i och för sig inte särskilt intressant. Det är ungefär vad man kunde vänta sig av ryggmärgsradikalen och forne regeringstjänstemannen, som numera uppges vara chef för en tankesmedja i Madrid av alla ställen: alltså fy på sig, stygga Israel och hurra för de snälla palestinierna! Ungefär som vad en Per Gahrton eller en Carl Bildt, om den senare haft ett annat jobb än det han har nu, kunde förväntas ha uttryckt sig. Och som Hamas-vännen Mona Sahlin i olika sammanhang brukar uttrycka sig, i ord eller handling.

På Schori-fronten intet nytt, således. Han konfirmerar därmed bilden av sig själv som den rutinmässige Radikalen, som flänger runt i världen och talar om för alla som vill höra på hur det förhåller sig med världspolitiken eller historien. Han som i begynnelsen av sin politiska karriär talade sig varm för att det var rätt av de marxistiska ”befrielseorganisationerna” i Tredje världen att göra väpnad revolution. Men som hävdade att det var fascistiskt av icke-kommunistiska rörelser att störta vänsterdiktatorerna. Som en gång tillsammans med dåvarande utrikesministern Sten Andersson framhöll att Baltikum inte var ockuperat av Sovjet, däremot ”annekterat”. Som hyllade det kommunistiska MPLA i Angola och stämplade befrielserörelsen UNITA som terroristisk. Och som, hör och häpna, påstod att USAs president Ronald Reagan inte hade något med sovjetblockets fall att göra, utan att det var ”duvor” (som han själv) som vann Kalla kriget.

Stolligheterna har som synes följt den före detta guldlockhårige Pierre Schori i spåren genom åren. Schori förnekar sig heller inte på äldre dar – det visar han eftertryckligt i Israel-artikeln i Aftonbladet. Vem vet, kanske är han på jakt efter en tjänst som FN- eller EU-emissarie i Gaza?  De i sammanhanget gångbara åsikterna har han bevisligen i behåll. Och Hamas lär han ju inte få några större svårigheter att komma till tals med.

Det har länge spekulerats i vem den hittills oavslöjade KGB-agenten inom det svenska utrikesväsendet egentligen är. Att det finns/funnits en sådan är de flesta insatta bedömare ense om. Åtminstone tre starka kandidater har hänvisats till: Sverker Åström, Bernt Carlsson och Pierre Schori. För den sistnämndes kandidatur talar för det första att han har/hade alla de rätta, vänsterradikala åsikterna. För det andra är det väl känt att Schori ofta umgicks med sovjetiska utrikestjänstemän, diplomater och KGB-officerare, något han också tillstår i sin memoarbok ”Dokument inifrån” (1992). För det tredje var Schori intim vän med den spiondömde norske partivännen Arne Treholt, vars storartade insatser för Greklands demokrati Schori berömt också efter dennes fängslande.

Oled Gordijevskij, den högst uppsatte KGB-mannen som hoppat av till Väst, har i en intervju med Bertil Wedin i Contra (2/1999) hävdat, att Pierre Schori var KGBs viktigaste informationskälla i Sverige. Gordijevskij talade om för Wedin att de samtal olika KGB-företrädare haft med Schori togs upp på band, för att man senare skulle kunna utvärdera vilken information som var av vikt. Därmed är inte sagt att Schori var betald KGB-agent och därmed landsförrädare. Därmed inte heller sagt att han inte var det.

Hur som helst. Aftonbladet-artikeln visar att Pierre Schori är ”alive and kicking”, så 70-årig han än må vara. Vi kanske inte skall bli alltför upprörda över det – KGB-agent är han bevisligen inte längre, och hur hans förbindelser med Putins och Medvedevs Ryssland ser ut vet väl (förhoppningsvis) bara SÄPO. Tvärtom kan vi välja att betrakta honom som ett levande museiföremål som visar hur palmeismen på utrikesområdet en gång såg ut.

Kulturskydda Pierre Schori!

Explore posts in the same categories: Israel, KGB-spioner, Pierre Schori

8 kommentarer på “Kulturskydda Pierre Schori!”

  1. benke Says:

    Med tanke på Schoris framskjutna position så torde han vara en av de uslaste personer som vi någonsin sett bland svenska socialister och kommunister i officiell tjänst. Det epitetet är det många som är nominerade till men Schori är en klart lysande stjärna bland dessa.

    Tommy, du har gjort en lysande snabbgenomgång av Schoris gärning. Till allt detta kan läggas Schoris och Palmes slickande av Castros fötter.

    Följande länk är till WSJ (via gudmundsson), i ung. mitten av artikeln finns ett stycke som alla socialister borde ta till sig och skämmas över, men som ingen av dessa kommer att låtsas om.

    http://online.wsj.com/article/SB123255869235402933.html

  2. Tommy Hansson Says:

    Tack, Benke, och tack för länken! Fötterna var nog inte de enda kroppsdelar på Castro som Palme och Schori slickade…Det var gripande att läsa om Carmen Valleja och hennes familj och hur hon skickades tillbaka till Sverige 1981. Fast då var inte Palme statsminister, som det står i texten, utan Fälldin. Men det gör ju inte saken bättre – den borgerliga utrikespolitiken var knappast bättre än den sossarna stod för!

  3. Rådmansson Says:

    Schori förde samman Palme med en spansk kommunist av värsta sorten: Francisco Uriz. Denna var tolken mellan Palme och Castro. Alla tre (Palme, Schori och Uriz) förekommer i en bild från Aftonbladet som tre goda vänner.) Schori gjorde Uriz till spansk tolk vid utrikesdepartementet trots personalledningen motstånd. Det fanns två bättre kandidater. Militärerna i försvardepartementet (som ibland behövde tolk i kontakt med spansktalande militärer) blev väldigt upprörda av denna utnämning. De övergick till engelska i sna kontakter med spansktalande.

  4. Rådmansson Says:

    I saklighetens namn måste jag kanske påpeka att jag delar den uppfattningen och kritiken om Schori som Tommy Hansson framför, men kan ändå inte låta bli att notera en viss partiskhet i dennes utläggning. Det verkar som om Tommys inställning mot Schori är helt beroende på att Tommy anser att Israels politik är helt rätt och Hamas bara skyldiga. Han ironiserar när han antyder dikotomin ”judar/israeler”. Det finns t o m judar i Sverige som ogillar vad Israel gjort, sedan sådana som Netanyahu tog över makten. Det finns också aspekter i Israels ockupation som FN inte kan godta. Man kan inte ge rätt åt Hamas’ beteende, men det finns ännu fler motiv att vara kritisk mot Israels beteende. Det värsta gör inte det dåliga bra. Den starke onde är värre än den svage och dumme onde. Att judendomen har förföljs i århundraden och fått uppleva det värsta i historien under Hitlers tid, det är en fruktansvärt beklaglig sanning, men detta ger inte rätt till vad som helst. Den som har blivit vidrigt behandlad får inte därmed rätt att bete sig illa. Där är kristendomen bättre än judendomen. Jag tycker det trots att jag inte är kristen och vet inte om jag bär judisk ursprung. Ty den judiska kulturen respekterar jag. Jag är också socialdemokrat men har tillräckliga skäl att ogilla både Schoris och Olof Palmes hyckleri och vänsterinriktade sympatier. Inte socialdemokratiska utan (i den fördolda) kommunistiska. Att Schori myglade till sig bl a en internationell tjänst i Madrid är en redan passerad historia och inte den enda förmånen som han roffade åt sig. I etablissemanget utvecklas sådana gentjänster. Han kunde spanska och portugisiska och hade goda kontakter med vänsterrörelserna i Latinamerika. Därför blev han också Palmes gode vän. Han fick ändå — om jag inte minns fel — aldrig bli utrikesminister (bara kabinettsekreterare) och hans namn hade svårt att figurera på listan vid förslaget till riksdagsvalet. Allt detta får mig ändå inte att försvara Bush och hans jämlikar. Jag avskyr dem. Man behöver inte tycka om Bush därför att Schori ogillar honom. De är lika goda kålsupare på var sitt håll. Att resonera utifrån ”antingen/eller” visar en korrupt logik. Ibland kan man resonera utifrån ”varken/eller”, annars beter man sig på samma sätt som den ”avskyvärde”. Det finns alltid någon som beter sig illa väldig bra och samtidigt beter sig gott väldigt dåligt. Så Tommy och jag är överens i uppfattningen om Schori men jag är inte utan vidare överens med Tommys motiv. Jag ville göra detta klart. Urskillningsförmåga är viktig.

    • Tommy Hansson Says:

      Min kritik mot Schori genom åren har faktiskt inte mycket med just konflikten i Mellanöstern att göra, även om jag tog denna som utgångspunkt för denna text. Schori har i alla sammanhang försvarat totalitär socialism och kommunism, det räcker för mig, och därtill samarbetat nära med den sovjetiska underrättelsetjänsten KGB.

      Förvisso finns enskildheter man kan kritisera hos den judiska staten Israel. Jag kommer dock alltid att vara just partisk till förmån för Israel, precis som jag är partisk för demokrati och frihet. Israel kämpar för våra värden i en fientlighet omgivning och det bör vi vara tacksamma för!

      • Rådmansson Says:

        OK! Jag förstår, men det är just den här typen av sammanblandningar som försvagar mänga argumentationer. Man kan diskutera frågan om Israel för sig. Och att vara partisk för demokrati kan också ha sina problem. Demokratibegreppet är lite mångtydigt. Ibland reduceras till parlamentarism och ibland till pöbelvälde. Ska vi rösta om vad vi menar med demokrati?:) Det var någon som sade att om vi ska ha despoti så får vi hoppas att det åtminstone blir en upplyst despoti. Demokrati är ett etiskt inriktat begrepp som vi kan bara anta som en riktning åt ett visst håll, utan att kunna precisera exakt vad som är helt rätt. Jag brukar säga att det mest problematiska i uttrycket ”individ och samhälle” är just konjunktionen ”och”. Jag kommer att tänka på en gammal uppsats dom socialitetens villkor, där man har tre typer av
        begrepp: Kompakta, diffusa och ideologiska. Demokratibegreppet är ett idealistiskt begrepp som åsyftar en riktning med diffust mål i sikte. I bästa fall kommer man någorlunda överens, men det är inte alls säkert. ”nog är det mål och mening i vårt färd, men det är vägen som är mödan värd”. Men, enligt en annan (spansk) poet ”finns ingen väg” ty ”vägen trampas fram man under själva vandringen”. Någon fast definition av ”demokrati” är omöjlig att ge. För grekerna (Platon och Aristoteles) var ”demokrati” ordagrant detsamma som ”pöbelvälde”. Ty även om man tolkar det som ”allas välde” så visar det sig att ”alla” också är tvetydigt. Ibland åsyftar det en mänsklig klump och ibland handlar det om ”var och en”. De föredrog ordet ”republik” där alla (var och en) är ”politiker” i rätt mening och några klokare är ”politiskt förtroendevalda”. Vår s k ”demokrati” är dessvärre i händerna på några som, liksom Schori, bara arbetar efter sina personliga intressen. Och honnörsord som ”demokrati” och ”socialism” används ibland som efternamn eller som adjektiv (”Nationalsocialismen” och ”Demokratisk Republik”). Kommunismen är också ett vackert ors som talar om ”kommun” dvs, gemenskap, när det bara blir envälde.
        Det råder en uppfattning om att ”Retoriken” är ”konsten att övertyga”. För mig är ”Retorik” en kunskap som får oss att förstå vad vi gör med orden och vad orden gör med oss. Sådant borde man lära sig i skolan. Det är mycket viktigare än ”matte”.

  5. Tommy Hansson Says:

    Jag kan hålla med om att begreppet ”demokrati” ofta missbrukas. De flesta kommunistdiktaturer hade väl ordet i sitt officiella statsnamn. Nordkorea kallas till och med ”Demokratiska Folkrepubliken Korea”.

    I regel tycker jag dock inte det behöver vara några konstigheter. Att Sverige är en demokrati och Nordkorea en diktatur tror jag alla utom de extremaste kommunisterna fattar.

    I en demokrati råder fria och allmänna val, yttrandefrihet, mötesfrihet, pressfrihet och religionsfrihet. Sedan kan det finnas komplicerande faktorer såsom politisk korrekthet och självcensur som naggar dessa friheter i kanten, och då skall vi givetvis diskutera det.


  6. […] Den högt uppsatte sovjetiske avhopparen Oleg Gordievsky berättade i en intervju med en medarbetare i den konservativa svenska tidskriften Contra 1999 att den uppburne svenske politikern och diplomaten Pierre Schori var spionorganet KGBs främsta uppgiftslämnare i Sverige. Det kommer därför inte som någon överraskning för denna bloggare att det nu avslöjats att Schori 1980 ställde sig positiv till en militär sovjetisk intervention i Polen. https://tommyhansson.wordpress.com/2009/01/27/kulturskydda-pierre-schori/ […]


Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s


%d bloggare gillar detta: