KP – de vänstraste av de vänstra…

All som  på något sätt kom i kontakt med vänsterrörelsen i Sverige på 1960- och 1970-talen vet att det rådde ett slags tävlan i att vara så ”vänster” som möjligt. De vänsteranhängare som valde att engagera sig inom ett demokratiskt sammanhang, exempelvis socialdemokraterna eller deras ungdomsförbund SSU, hånades såsom ”socialfascister” av de mer ”medvetna” revolutionärerna längre ut på vänsterkanten. De förra var ”borgararslen” som inte begrep att ”makten växer ut ur en gevärspipa”, eller hur det nu var ordförande Mao uttryckte sig i ”Maos lilla röda”.

Det blev med tiden en hel radda  bokstavssekter som gjorde anspråk på att vara ”de vänstraste av de vänstra” eftersom extremvänstern på den tiden hade en fallenhet för att föröka sig genom delning – det vill säga det blev allt fler partier och andra grupperingar, men antalet aktiva höll sig i stort oförändrat. I dag är nästan alla av dessa bokstavssekter, på ett par undantag när, försvunna. Ett av undantagen heter Kommunistiska partiet (KP), som har sitt upphov i Kommunistiska förbundet marxist-leninisterna (KFML), som i mitten på 1960-talet gick ut med att man ville göra väpnad revolution i Sverige.

2011-1-frankbaude Gamle KPML(r)-führern Frank Baude fick aldrig sin ”taburett i det borgerliga parlamentet”.

En man som hette Frank Baude, som kom från en så kallad vanlig arbetarfamilj i Majorna i Göteborg och titulerade sig murare, var emellertid inte riktigt nöjd med den revolutionära glöden hos KFML, trots att denna gruppering stödde Mao Tse-tungs röda Kina och alla andra kommunistiska lyckoriken den rättrogne skulle stödja – Enwer Hoxhas Albanien, Kim Il-sungs Nordkorea och Fidél Castros Kuba hade väl högst status i sammanhanget. Han startade därför upp en ny sekt genom att tillfoga ett ”r” efter ”KFML”. Ret stod för ”revolutionärerna”, gemenligen benämnda ”r:arna”. En del av Baudes med fleras missnöje bestod väl i, om jag inte är alldeles felunderrättad, att gamla KFML inte ansågs vara tillräckligt avståndstagande gentemot den etablerade fackföreningsrörelsen eller militant nog i sin syn på klasskampen.

Ni vet väl förresten, kära läsare, hur en r:are skapar ordning i sitt kylskåp? Han (eller hon) ställer glass mot glass och lämnar facket åt sidan.

Sedan Sveriges kommunistiska parti (SKP) på nye partibossen C. H. Hermanssons initiativ bytt namn till det mer politiskt korrekta (även om denna term ännu inte var uppfunnen då) Vänsterpartiet kommunisterna, lade KFML beslag på det gamla partinamnet och  ägnade fortsättningsvis nästan all kraft åt att kontrollera De förenade FNL-grupperna (DFFG), som man såg inte bara som ett instrument i det så kallade solidaritetsarbetet för ”Vietnams folk” utan fastmer även som ett verktyg för att förbereda den väpnade revolutionen i Sverige. Allt det där var naturligtvis ingenting annat än revolutionsromantiska pipdrömmar, och när det blev dags att ställa upp i val lyckades varken SKP eller KFML(r) få mer än några tiondels procent av rösterna. Att gå i demonstrationståg för ”Vietnams folk” (det vill säga Nordvietnams kommunistparti Lao Dong och kommunistgerillan Viet Cong) var en sak – att rösta på motsvarigheterna hemma i Sverige en helt annan.

Såväl SKP som KFML(r) hade länge varit utpräglade ”Kina-kommunister” och hånat Sovjetunionen för att, efter uppgörelsen med Stalin, vara ”revisionistiskt” eller ”statskapitalistiskt” och således inte tillräckligt revolutionärt. Men så dök Deng Xiao-ping, som tidigare utrensats av ”De fyras gäng” under Kulturrevolutionen, upp på den kinesiska scenen och sade förgripliga saker som att ”Det spelar ingen roll om katten är svart eller vit, bara den fångar möss” (i överförd bemärkelse att det inte spelar någon roll vilka ekonomiska metoder som används i ett samhälle, bara de fungerar). Då tackade Frank Baude, hans bror Leif och andra renläriga r:are för sällskapet, bildade Kommunistiska partiet marxist-leninisterna (revolutionärerna) och övergick i stället till att hylla Sovjetunionen. Så kan det gå.

Vet ni vilka två kommunistiska läromästare en äkta r:are har? Inte? Då kan jag berätta att det är baude Marx och Lenin.

Det senaste är att KPML(r) för några år sedan efter en intern strid bytte namn igen, denna gång genom att kapa partinamnet på mitten och i stället gå ut som KP, alltså Kommunistiska partiet. Inte ens den manövern visade sig bli någon röstmagnet, och röstantalet har fortsatt hålla sig runt 0,1-0,2 procent i riksdagsvalen. I några kommuner, såsom Karlshamn och Gislaved, har det dock gått bättre, vilket lett till att Sveriges ”riktiga” kommunister nu är en aning större än Nationaldemokraterna.

South Korean protesters with defaced photos of North Korean leader Kim Jong Il shout slogans during a rally against North Korea's nuclear test near the U.S. embassy in Seoul, South Korea, Tuesday, May 26, 2009. North Korea was likely preparing to fire short range missiles off its western coast, a news report said Tuesday, a day after the country defied world powers and carried out an underground test of a nuclear bomb. (AP Photo/Ahn Young-joon) Nordkorea genomförde ett underjordiskt kärnvapenprov den 25 maj. På bilden protesterar upprörda sydkoreaner mot den totalt oberäknelige Kim Jong-ils hot mot världsfreden.

Av mina efterforskningar på nätet framgår att KPs nuvarande kommunistiska lyckorike står att finna i, just det, Nordkorea. Alltså Kim Jong-ils järnhårda diktatur, där hundratusentals människor under olidliga förhållanden försmäktar i koncentrationsläger, det enkla folket på landsbygden lider svårt av undernäring om de inte dör av svält och där nödhjälpsleveranser i form av ris och andra förnödenheter beslagtas av militären. Samma Nordkorea som nyligen genomförde ett underjordiskt kärnvapenprov och som, tillsammans med Iran, framstår som det troligen största hotet mot världsfreden. Om förhållandena inne i det slutna Nordkorea  vet vi genom vittnesmål av de flyktingar som trots allt, efter osannolika umbäranden, lyckats ta sig ut ur det nordkoreanska mardrömssamhället till mer civiliserade förhållanden i Sydkorea, USA eller, om de inte är lika lyckosamma, Ryssland.

Detta bekymrar nu inte KParna ett spår, ty de vet ju hur det egentligen är efter att på den nordkoreanska kommunistregimens inbjudan ha besökt landet och ”med egna ögon sett” hur det är efter att under minutiös kontroll ha vallats runt i ett antal mönsterfabriker och jordbrukskollektiv samt bott på lyxhotell i huvudstaden Pyongyang, en Potemkin-kuliss där endast de mest hängivna kommunisterna tillåts bo. Folk som hävdar att förhållandena kanske inte är lika rosenskimrande i Nordkorea som KP ser dem är helt enkelt köpta av det internationella kapitalet, CIA eller ”den galna fascistklicken i Seoul”, det vill säga Sydkoreas regering.

Ta till exempel Curt Vangs skildring från det Nordkorea han och fem andra rättrogna kommunister – Regina Munoz, Mats Nordlund, Rune Persson, Kjell Strandberg och Anna Artén – i september 2008 besökte i samband med 60-årsfirandet av Demokratiska folkrepubliken Koreas (Nordkorea) tillblivelse. Curt Vang är stark man för KP i den goda kommunen Gislaved i Småland, där han är gruppledare i den två man starka fullmäktigegruppen och en flitig debattör i lokalpressen (huvudsakligen tidningen Västbo-Andan). Jag brukar då och då genom min vän Lars Olsson, en flitig antinazistisk och antikommunistisk debattör samt historieskribent på samma ort, ta del av Vangs tokigheter. Lars är sannerligen all heder värd genom sina debattinsatser till den demokratiska anständighetens försvar!

Om det knappt två veckor långa uppehållet i Nordkorea hade Vang bland annat följande att säga: ”Jag är helt överväldigad…Att USA har 40 000 man vid gränsen till norra Korea och mängder av teknlogiskt avancerade missiler är ju fullständigt barockt…Det är vidrigt att inte hela världssamfundet agerar mot denna vidriga övergreppspolitik.”

Det Vang är så upprörd över – och han plussar för säkerhets skull på den amerikanska truppnärvaron med 10 000 man – är givetvis att USA med sin närvaro är det enda som hindrar Kim Jong-il från att ge order till sina generaler om en invasion söderut för att ”ena Koreahalvön” och befria de stackars sydkoreanska satar som inbillar sig att frihet, demokrati och välstånd är någonting att ha…

 Nordkoreanska militärparader är något som KPs Curt Vang gillar högt och rent.

Att Nordkorea är militariserat ända ner till minsta blöjbarn är inte något som bekymrar Curt Vang från Gislaved det minsta. Han tycker visserligen att militärtjänsten i landet är ”lång ”- sex år för kvinnor och åtta år för män – men vad tusan, de har ju så tjusiga militärparader! Så här utlåter sig Vang om en militärparad i centrala Pyongyang den 9 september i fjol, som han och hans proletära vänner var inbjudna att bevista: ”Där fanns män och kvinnor och de uppvisade en sådan kraftfullhet att man inte kunde bli annat än djupt imponerad.”

Personkulten, då? Är det inte litet väl magstarkt att landets förre ledare Kim Il-sung, som avled 1994 efter att ha träffat den amerikanske ”fredsmäklaren” Jimmy Carter, är president ännu 15 år efter sin död? Inga problem med Vangs sätt att se, eftersom ju Kim Il-sung var ”oändligt älskad” av sina lyckliga undersåtar. Ja, så där håller det på när Curt Vang skall berätta om hur det egentligen är i Nordkorea.

Jag har hållit det här inlägget i en litet raljant stil, eftersom Kommunistiska partiets åsikter och politik har en så uppenbart verklighetsfrämmande och bisarr prägel. Och visst tål det här pajasgänget något att skämtas med och om. Vi bör dock hålla i minnet att det finns personer som inte tycker det är så roligt att bli misshandlade sönder och samman därför att de haft åsikter som högeligen förtörnat de röda kamraterna; sådant hände på löpande band i främst Göteborg för några årtionden sedan: ”fascistyngel” skulle veta sin plats. Själv har jag, låt vara ganska rutinmässigt, då och då hotats till livet av dessa röda kamrater. Dagens kommunistpartister, ”de vänstraste av de vänstra” i Sveriges politiska liv, är tveklöst lugnare av sig – man blir ju det med åren.

Ändå går det inte att komma ifrån att Kommunistiska partiet står fast vid tesen om den väpnade revolutionen som det enda saliggörande, och att alla andra antingen inte vet sitt eget bästa eller är snöda klassmotståndare som är värda bara förakt, om ens det. Dessutom kommer partitidningen Proletären fortfarande i åtnjutande av ett synnerligen generöst presstöd från den förkättrade ”borgerligt-fascistiska-imperialistiska staten”, något de ekonomiskt ansvariga partimedlemmarna säkert skrattar gott åt hela vägen till banken när de minns Lenins ord: ”Det sista kapitalisten säljer är repet han skall hängas i.”

Nej, Kommunistiska partiet är ingen trevlig företeelse. På sätt och vis är det väl ändå rätt beundransvärt att hålla fast vid en övertygelse år efter år, årtionde efter årtionde, trots att allt det man trodde på slagit slint. Det blev ingen revolution i Sverige. Det blev inte ens en ”taburett i det borgerliga parlamentet”, som profeten Baude ibland trodde låg inom möjligheternas ram. Det blev bara några futtiga platser i ett begränsat antal kommuner. Också den väntade världsrevolutionen kom av sig, och nu tvingas man klamra sig fast vid det sista av de forna kommunistiska ”drömsamhällen” som ännu existerar: Nordkorea. Nåja, Kuba finns ju också kvar trots att hedersmannen Fidél dragit sig tillbaka till förmån för sin broder Raúl. Detta maktskifte passar kanske rentav kommunistpartisterna ännu bättre, eftersom Raúl Castro, tidigare bland annat försvarsminister, har rykte om sig att vara en mer doktrinär och hänsynslös kommunist än den äldre brodern. I alla fall – nog är det litet synd om de trogna KP-medlemmarna.

Ännu mer synd är det om ungdomsmedlemmarna, som uppenbarligen inte lärt sig någonting alls om historien i den historielösa svenska skolan.

röd-front-norrköping Revolutionen i form av bland andra KP-medlemmar på marsch i Norrköping…

Kanske är det offentliga stöd som kommer Kommunistiska partiet och dess organ Proletären till del, trots allt, väl använda skattepengar. På så sätt har vi ett åskådligt exempel som visar hur riktiga kommunister är och vilka förbluffande ting de fortsätter att tro på, trots att såväl verklighet som vetenskap sedan länge vederlagt dessa idéer och trots att dessa idéer överallt där de omsatts i praktiken lett till omänsklig diktatur och förfärande armod. Och de gamla klasskrigarna, proletariatets välgörare, har när de själva kommit till makten upprättat ett klassvälde som utan undantag varit mer långtgående och mer förtryckande än det företrädarna lyckades ordna till.

Kanske gör vi helt enkelt bäst i att se på KP och dess ungdomsförbund som ett kommunistiskt Skansen. Curt Vang får gärna bli Skansen-direktör, i alla fall så länge han och hans kompisar inte börjar skjuta på folk och säga att den väpnade revolutionen äntligen infunnit sig och att vi från och med nu skall få njuta av ”proletariatets (det vill säga KPs) diktatur”!

Annonser
Explore posts in the same categories: "Maos lilla röda", Albanien, Anna Artén, C. H. Hermansson, Curt Vang, De fyras gäng, Deng Xiao-ping, DFFG, DFRK, Enwer Hoxha, Fidél Castro, Frank Baude, Göteborg, Gislaved, Iran, Jimmy Carter, Josef Stalin, Karl Marx, Karlshamn, KFML, KFML(r), Kim Il-sung, Kim Jong-il, Kjell Strandberg, Kommunism, Kommunistiska partiet, koncentrationsläger, Kuba, Kulturrevolutionen, Lao Dong, Lars Olsson, Leif Baude, Mao Tse-tung, Mats Nordlund, Nordkorea, Nordkoreas kärnvapenprov, Nordvietnam, Proletären, Pyongyang, Raúl Castro, röda Kina, Regina Munoz, Rune Persson, Ryssland, Seoul, Skansen, SKP, Småland, socialdemokratin, Sovjetunionen, SSU, Sydkorea, V. I. Lenin, Vänsterpartiet kommunisterna, Västbo-Andan, Viet Cong

29 kommentarer på “KP – de vänstraste av de vänstra…”

  1. Mikael Gustafsson Says:

    ”Ta till exempel Curt Vangs skildring från det Nordkorea han och fem andra rättrogna kommunister – Regina Munoz, Mats Nordlund, Rune Persson, Kjell Strandberg och Anna Artén”

    Bra du namnger dessa. En vacker dag kommer dessa att framstå som de svenska kambodjaresenärerna under Pol Pots lyckorike.

    Jaså Baude är av skådeslpelarsläkt? Det var nytt! Han har lyckats med proletärrollen måste man säga. En annan göteborgskommunist med operasångarpåbrå, men som alltid låtsats enkelt påbrå, är ju Claes Malmberg, numera tydligen omskolad till Buddhist. En annan favorit för KPMLr var ju estradören Kent Andersson, som smått chockerande när han dog tydligen var sambo med en man. Det är lite si och så med det avantgardistiska proletariatets privata förhållanden… 🙂

    Sverige har alltid haft mer eller mindre mikrosekter av röd- och brunfascister. Frågan är om vi kommer att klara de större grupperna av grönfascister som växer fram (och då syftar jag inte på miljömuppar).

  2. Mikael Gustafsson Says:

    Rättelse

    ”Bra du namnger dessa. En vacker dag kommer dessa att framstå som de svenska kambodjaresenärerna under Pol Pots lyckorike.”

    ”En vacker dag” är givetvis helt tokigt uttryckt. All information om Nordkorea som behövs för att göra en bedömning av landet finns naturligtvis sedan länge.

    Detta är så märkligt. Om vi studerar dessa figurers förhållanden, som rest till Nordkorea, slår jag vad om att de har vanliga jobb, som inte är hotade av dessas association till en organisation som är att jämföra med ett nazistparti. Acceptansen av vänstern inom etablissemanget är ingen nyhet, jag vet, men förtjänar att påpekas i det oändliga.

    • Tommy Hansson Says:

      Du har så rätt, Mikael. Ingen behöver riskera sitt goda namn och/eller jobb för medlemskap i någon vänstersekt.

      Och att stoltsera med kommunistiska accessoarer med hammaren och skäran på anses väl vanligen vara lite kul, ”camp” typ. Har förresten själv ett par fickpluntor som jag köpt i Ryssland och Ukraina med KGB- och Röda armé-motiv samt Lenins bild på skruvkorken. En plunta med SS-motiv och Himmlers nuna hade förmodligen inte uppfattats som lika kul…

      En fråga: vad menar du med ”de större grupperna av grönfascister”, om det inte är miljömuppar du syftar på?

  3. Tommy Hansson Says:

    Nej, Mikael, Frank Baude är tydligen inte släkt med skådespelarna Sture och Anna-Lisa Baude, som jag trodde, åtminstone inte nära släkt. I den officiella biografiken kommer han från en ”vanlig arbetarfamilj” i Majorna i Göteborg och har varit murare.

    Har korrigerat uppgiften på min blogg.

    Frankie boy, om du läser detta får du gärna berätta mer om din släkt!

  4. Robsten Says:

    ””Såväl SKP som KFML(r) hade länge varit utpräglade “Kina-kommunister”””

    Jag minns inte KFMLr som Kina fantaster. De skrev nästan aldrig om Kina i Proletären och de var inte imponerade av Kina speciellt, som SKP var. Jag minns inte deras förhållande till Sovjet riktigt, men de hämtade väldigt mycket material och tankar från Marx och Kapitalet. De ansåg sig vara ”renläriga”. Och de kanske de var också, med Marx som utgångspunkt. Dessutom var de starkt emot massinvandring vill jag minnas, de såg det som import av billig arbetskraft. Och på den enda punkten kan jag faktiskt hålla med dem. vad de tycker i dag är jag tyvärr inte orienterad i.

    • Tommy Hansson Says:

      Jo, men nog var r:arna på sin tid klart Kina-kommunister. Jag är rätt säker på att Baude och grabbarna var i röda Kina och slickade Mao i arslet.

  5. Robsten Says:

    ””Då kan jag berätta att det är baude Marx och Lenin.””

    Jepp!!

  6. Robsten Says:

    ””Nej, Kommunistiska partiet är ingen trevlig företeelse.””

    Nä, det är de inte. Däremot är det en utdöende rörelse. kollade röstresultaten i mitt område från 2006. Det var på sin höjd en person per valkrets som röstade på dem. Vad jag kunde se var de dubbelt så många som röstade på …ja vad fan heter dom, nynazisterna, det var kanske 2 personer på sin höjd. kollade danderyd för skojs skull, där var det lite fler 😉

    • Tommy Hansson Says:

      Du har nog rätt i att det i princip är en utdöende rörelse. Men lokalt, som i Gislaved och Karlshamn, är KP aktivt.

  7. Mikael Gustafsson Says:

    ”En fråga: vad menar du med “de större grupperna av grönfascister”, om det inte är miljömuppar du syftar på?”

    Svar:

    Thorbjörn Björkman (KPMLr) på Newsmill om Nordkorea, om du missat:

    http://newsmill.se/artikel/2009/05/26/nordkorea-kan-bli-en-blomstrande-industrination

    • Tommy Hansson Says:

      Förstår vad du menar. Och jag håller med – vänsterdårar, islamofascister och brunskjortor brukar ju alla ha politiskt korrekta synpunkter på miljön (islamofascisterna har dessutom grönt som ideologisk färg).

      Jo, jag har läst vad Björkman skrev om Nordkorea som höjden av humanitärt samhälle. Obegripligt.

      Jag var förresten med i Svensk-koreanska föreningen på 1970-talet, men då var det en pro-sydkoreansk förening. Måste ha kidnappats av Björkman, Christer Lundgren och andra övervintrare från 60- och 70-talen.

  8. Jacob I Says:

    På tal om kändisar som figurerat i KFML(r) bör inte förglömmas Fred Åkerström (som var medlem i mitten av 1970-talet) och den fisförnämt självgode Göteborgs-aktören Sven Wollter. Den sistnämnde fick tyvärr gestalta den svenske hedersmannen Alfred Nobel i en TV-drama som sändes i mitten av 1990-talet. Har hört att denna TV-uppsättning var mycket bra, och det är möjligt. Hade själv gärna tittat (och bandat) programmet när det gick, om bara någon annan skådespelare gjort rollen som Nobel och inte den dryge Wollter. Anser nämligen att den driftige Alfred Nobel, som under sin livstid skapade en oändlig förmögenhet som ger avkastning även i våra dagar, knappast kan ha varit kommunist.

    • Tommy Hansson Says:

      Jo, pösmunken Wollter med sin raspigt proletära röst är rätt olidlig. Kommer ihåg när han spelade kung Gustaf IV Adolf i en TV-uppsättning av Lars Forssells pjäs ”Galenpannan”. Han vrålade och svor sig igenom rollen, och en recensent skrev apropå detta: ”Vad i helvete hade Wollter i rollen att göra?” (Andra recensenter tyckte givetvis Wollter var ett geni).

      Fred Åkerström tycker jag faktiskt är en bra artist, har en härlig basröst. Men han är överskattad som Bellman-tolkare (ingen överträffar Sven-Bertil Taube där).

  9. Jacob I Says:

    Tommy, här slog du huvet på spik!
    Roligt att det finns fler än jag som anser Sven-Bertil vara vår bäste Bellmantolkare.
    Fred Åkerström är avsevärt mer trovärdig som tolkare av Ruben Nilsson (Ruben var ju blodröd socialist), men som Bellmantolkare är han (milt sagt) pinsam.

  10. Tommy Hansson Says:

    Ja, Fred – frid över hans minne – är lysande som Ruben Nilsson-tolkare, och även när han sjunger gamla sjömansdängor såsom ”Gamla Nordsjön”. Bellman bör dock sjungas med finess, på ett finstämt sätt, och där ligger han definitivt i lä. (Men ”Glimmande nymf” tycker jag han gör förhållandevis bra).

    Fred Åkerström var ju en problemfylld person, samtidigt en bullrande suput och känslosam neurotiker. En flicka som jag kände, som bar DA:s ”Sverige-Amerika-märke” i början på 70-talet, var på samma krog som Fred en gång och berättade att denne hällt innehållet i en ölsejdel över henne när han fick syn på märket.

    • Jacob I Says:

      Jo, det finns en del historier om Åkerström, men det kan vi ta en annan gång om vi träffas personligen exempelvis vid SD:s Stockholmsavdelnings julfester.
      På tal om CMB, gå gärna in på följande länk:
      http://www.myspace.com/ensemblepechlin
      och lyssna…. Denna grupp gör högst egna Bellmantolkningar och skriver även eget material i samma anda. Länken bör sparas då de har mycket mer än det material som för tillfället ligger ute.

  11. Mikael Gustafsson Says:

    Om någon undrat. Nu vet vi vad Nordkoreas syfte är. Telegram direkt från Pyongyang via Christer Lundgren:
    http://www.newsmill.se/artikel/2009/05/27/provsprangningarna-maste-motas-med-fredsforhandlingar

    • Tommy Hansson Says:

      Dråplig läsning om det ”varma socialistiska samhället” i Nordk…, förlåt Demokratiska Folkrepubliken Korea.

  12. Steffe Says:

    Borgarbrackor!

  13. AR Says:

    KP drar nästan lika många som sossarna på första maj i Göteborg numera. Stockholm är inte Sverige.

    • Tommy Hansson Says:

      Det är väl den gamla (r)-nostalgin som lever vidare, antar jag, kombinerad med en god portion historielöshet och okunskap.

  14. Richardo Stenberg Says:

    Tommy Hansson och Lars Olsson hyllar ett imperialistisk kolonialt system som har mördat 1,1 miljarder människor.

    Se bara på Lars Olssons refererande till judeutrotaren Denikin som ett sanningsvittne mot Lenin. Denikin utrotade 200 000 judar i Ukraina under ryska interventionskriget. ¨
    Så hur känns det att försvara ett imperialistiskt kolonialt system som mördat 1,1 miljarde?r människor? Leve vietnamesiska folkets seger över USA-imperialismen!

    • Tommy Hansson Says:

      Jag släpper igenom den här kommentaren för att läsarna skall få en uppfattning om graden av de ännu troende kommunisternas förvirring.

  15. Sendero Says:

    Tack Tommy för en som vanligt utomordentligt välskriven betraktelse! Är du alldeles säker på att du inte har göteborgskt påbrå förresten? Detta m ”Glass mot glass” var klockrent!!!

  16. Tommy Hansson Says:

    Tackar!

    Nej, mig veterligen är ingen av mina förfäder av göteborgskt ursprung. Östergötland, Västmanland, Stockholm, Gotland…dock inte Göteborg.

    Det där om ”glass mot glass” hörde jag i lumpen i början på 70-talet (i Boden) vill jag minnas.


  17. […] Baude, ursprungligen murare till professionen, var med i SKP men lämnade partiet till förmån för utbrytningen KFML (Kommunistiska förbundet marxist-leninisterna) 1967. 1970 anslöt han sig till den ytterligare utbrytningen KFML (r) – r:et stod för ”revolutionärerna” – och blev samtidigt partiledare. R:arna bildade omsider partiet KPML(r) med Frank Baude som partiledare fram till 1998, samma år han fyllde 72. Efter en intern schism bytte partiet sedan namn till Kommunistiska partiet (KP), som jag informerat om i följande bloggtext: https://tommyhansson.wordpress.com/2009/05/25/de-vanstraste-av-de-vanstra/ […]

  18. LARZ GUSTAFSSON Says:

    Det verkligt tragiska är att det har funnits och finns människor som försvarar USA:s krig i Indokina.

    • Tommy Hansson Says:

      Du får räkna in mig där. USA gjorde givetvis alldeles rätt som försökte stoppa kommunismen i Vietnam, Laos och Kambodja. Tyvärr lyckades det inte. Men intentionerna var goda.


Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s


%d bloggare gillar detta: