Tortyr och övergrepp i Cabinda

I Cabinda, en exklav i södra Afrika som officiellt tillhör Angola, pågår sedan 1975 en konflikt mellan den angolanska MPLA-regimen och krafter som verkar för Cabindas självständighet. Båda sidor har genom åren tillgripit våldsmetoder. Cabindas självständighetsrörelse, Liberation Front of the Enclave of Cabinda (FLEC), bedrev fram till 2006 en omfattande väpnad kamp, men det året ingicks ett fredsavtal mellan den kommunistiska regimen och en fraktion av FLEC som skulle sätta punkt för fientligheterna.

 MPLA-styrkorna anklagas för tortyr och övergrepp i Cabinda.

Delar av FLEC som inte accepterade det ingångna avtalet har emellertid fortsatt den väpnade kampen i form av attacker mot regeringsstyrkor och utländska arbetare, och MPLA-styrkorna har svarat med tortyr, övergrepp och riggade rättegångar i syfte att krossa självständighetssträvandena. I mars i år publicerade människorättsorganisationen Human Rights Watch (HRW) en 27-sidig rapport som skarpt fördömde den angolanska regimens våldsmetoder och brott mot de mänskliga rättigheterna.

I juni 2009 citerades Georgette Gagnon, director för HRW i Afrika, på följande sätt i en intervju från Johannesburg i Sydafrika: ”The Angolan Armed Forces are committing serious human rights violations in Cabinda. Angola´s security concerns do not justify torturing people or denying them their most basic rights.” 

I rapporten ”They Put Me in the Hole”: Military Detention, Torture, and Lack of Due Process in Cabinda kräver HRW att den angolanska regimen omedelbart skall upphöra med olaglig internering och tortyr av människor som misstänks för gerillaaktiviteter i exklaven Cabinda, som genom sina rikliga oljetillgångar är av central betydelse för den angolanska ekonomin.

Human Rights Watch visar i rapporten på ett oroande mönster i de brott mot de mänskliga rättigheterna, som regelmässigt utförs av Angolas väpnade styrkor och säkerhetsrelaterade organ. Det uppskattas att mellan september 2007 och mars 2009 minst 38 personer greps på godtyckliga grunder, anklagade för brott mot statens säkerhetslagar. De flesta av dessa hölls inspärrade lång tid i militärt förvar utan att kunna nås, och utsattes därvid för tortyr och annan typ av grym eller inhuman behandling. Dessutom nekades de en laglig rättsprocess.

HRW-rapporten bygger på 20 intervjuer med interner i det civila fängelset vid Yabi i Cabinda; källmaterialet har därtill utgjorts av domstolshandlingar och annat. Intervjuerna visade att många av de fängslade utgörs av bybor från det inre av Cabinda, som greps i samband med militära räder vilka följde på attacker som tillskrevs den separatistiska FLEC-gerillan. De fängslade personerna kunde ge många exempel på grym behandling. Ett exempel: ”They took me – tied up – to the military garrison of Caio and put me in a hole full of water. I stayed there for 19 days. (…) I insisted I was innocent.”

En annan intervjuad intern berättar: ”The military beat me, squeezed my testicles and my tongue with a pincer, telling me to ‘say the truth’. I cried in pain.”

 Fallet Fernando Lelo har tagits upp av såväl Human Rights Watch som Amnesty International.

De domstolshandlingar som granskats visar att ”bekännelser” framtvingade under tortyr regelmässigt används som bevis under de rättsliga förhandlingarna, och att de åtalades försvarsadvokater nekas tillgång till den form av ”bevisning” som finns. HRW-rapporten ger vidare ingående information om det uppmärksammade fallet Fernando Lelo, en före detta korrespondent för Voice of America som i en riggad rättegång dömdes till tolv års fängelse för brottslighet förknippad med de nationella säkerhetslagarna i september 2008.

Det finns visserligen svaga tecken på att rättsläget i Cabinda förbättrats något – i maj i år frikände en domare, i brist på bevis, fyra åtalade som ställts inför rätta i en civil domstol. Rutinmässiga övergrepp och tortyr är dock alltjämt alltför vanliga och måste fördömas av världsamfundet.

Saken kompliceras emellertid av den pågående väpnade gerillakampen, och en FLEC-gruppering har hotat med att trappa upp de väpnade attackerna i samband med ett stort idrottsevenemang – Africa Cup of Nations – 2010.

Det är för övrigt inte bara i Cabinda som MPLA-regimen ägnar sig åt brutala handlingar. Samma dag som detta skrivs publiceras i svensk press en artikel från TT-AFP, som berättar om hur polisen med hjälp av schaktmaskiner demolerat tusentals hem i Angolas huvudstad Luanda i syfte att bereda plats för andelslägenheter och shoppingcenter. Enligt den icke-statlliga organisationen SOS-habitat har 15 000 personer i Luanda blivit hemlösa.

Explore posts in the same categories: Africa Cup of Nations, Amnesty International, Angola, Cabinda, Caio, Fernando Lelo, FLEC, Georgette Gagnon, HRW, Johannesburg, Luanda, MPLA, SOS-habitat, Sydafrika, TT-AFP, Voice of America, Yabi

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s


%d bloggare gillar detta: