Grattis, Madde och Jonas!

Nu har också prinsessan Madeleine, yngst i den kungliga familjens barnaskara, ingått förlovning. Det skedde officiellt den 11 augusti, men det uppges att den lycklige fästmannen, Jonas Bergström, friade till sin prinsessa redan den 12 juni vid villa San Michele på Capri.

Så – grattis, Madde och Jonas!

Ett trefaldigt kungligt ”hurra” för Madde och Jonas!

Jag är inbiten rojalist och gläder mig därför åt att det ser ut att ordna sig för kungabarnen. Nu väntar vi bara på att prins Carl Philip skall stadga sig. Vän av ordning kanske frågar sig – och mig – varför det är så himla viktigt att slå vakt om kungahuset och monarkin som statsform. Ingen har enligt mitt förmenande givit ett bättre svar på den frågan än den fine konservative skribenten Gunnar Unger (1915-76).

Jag ber därför att få citera ur Ungers bok Rapsodi i blått (Askild & Kärnekull förlag, 1974):

”Jag är visserligen sedan åtskillig tid tillbaka medveten om att det finns ganska goda förnuftsskäl, som talar för republik och att det finns många fullt normala, ja t o m intelligenta människor (Tingsten var ett typexempel), som är republikaner. Men det gör inget intryck på mig därför att min rojalism för mig liksom – det är jag övertygad om – för den överväldigande majoriteten av Sveriges folk är en känslosak och jag kan inte inse vad det skulle vara för galet med det. Emotionella drivkrafter spelar väl så stor roll i politiken – för att inte tala om människolivet överhuvudtaget – som intellektuella, som rationella. Man må gärna för mig kalla denna rojalism för ett konglomerat av fördomar – jag har inget särskilt emot fördomar, i varje fall inte den rätta sortens, d v s den som jag själv delar – men varför inte snarare kalla den ett inbegrepp av visdom? Ty, som jag ser det, är det visdom att bejaka de väldiga känslovärden som ryms i monarkin och som så mäktigt appellerar till vår historiska fantasi.”

Vidare:

”För att bli alltmer personlig: jag tycker det är trevligt med kungar och drottningar och prinsar – för att inte tala om prinsessor; jag är en varm anhängare av kvinnlig tronföljd. Jag tycker om kronan och äpplet och spiran och svärdet och jag tycker om silvertronen och den hermelinbrämade manteln. Eller för att vara aningen mindre frivol: så tråkigt som det är i det här folkhemmet – och tråkigare blir det för var dag som går, gråare och glanslösare och färglösare och glädjelösare – tycker jag att man skall slå vakt om de ögonblick av solennitet och festivitas, som ännu finns kvar i statslivet och som är så intimt förknippade med monarkin i dess viktigaste, i mitt tycke viktigaste, funktion: att vara en åskådlig och påtaglig symbol för sammanhanget i vår historia, detta samband mellan det förflutna, det närvarande, och det tillkommande, mellan generationerna i vårt folk, de döda, de ofödda och oss själva.”

Så långt Gunnar Unger, som alldeles säkert glädjer sig storligen åt de nu stundande prinsessbröllopen i sin kungsblått konservativa himmel.

Man hör ofta republikaner tala föraktfullt om kungafamiljen och hur korkade dess medlemmar skulle vara. Dessa mindre vetande individer har naturligtvis alldeles fel. Prinsessan Madeleine är, precis som sina syskon, en välutbildad ung dam. Född på Drottningholms slott en 10 juni 1982 tog hon 2006 en filosofie kandidat-examen i de förnämliga ämnena konstvetenskap, etnologi och modern historia vid Stockholms universitet. C-uppsatsen handlade om tillkomsten av Sollidens slott på Öland. Prinsessan Madeleine har även läst barnpsykologi på akademisk nivå.

Madeleine Thérèse Amelie Josephine  är den tredje i Sveriges tronföljd efter kronprinsessan Victoria och prins Carl Philip samt även nummer 195 i den brittiska tronföljden. Hon tituleras hertiginna av Hälsingland och Gästrikland och är beskydarinna av stiftelsen Min stora dag och Europa Nostra, som värnar om den europeiska kulturen. Bland intressena märks hästsport.

Madeleines fästman, Jonas Bergström, föddes i en akademikerfamilj på Djursholm den 23 januari 1979. Han och Madeleine träffades 2002 och uppges ha haft ett ställvis turbulent förhållande. Jonas gick ut med toppbetyg från Danderyds gymnasium 1999 efter att läst vid samhällsvetenskaplig linje med inriktning på ekonomi. Sin juristexamen avlade han vid Stockholms universitet 2006 och har sedan dess praktiserat vid en advokatbyrå i New York samt på en fondkommissionsfirma i Stockholm. För närvarande har han ett välavlönat arbete som biträdande jurist vid advokatbyrån Vinge vid Norrmalmstorg i Stockholm.

Hela kungafamiljen.

Så nu vet ni det. Ätten Bernadotte ser ut att leva vidare i högönsklig välmåga och ge det svenska samhället den stadga och den solenna glans det så väl behöver i dessa de oroligaste av  tider!

Explore posts in the same categories: "Rapsodi i blått", Öland, Bernadotte, Capri, Carl Philip, Danderyds gymnasium, Djursholm, Drottningholm, Europa Nostra, Gästrikland, Gunnar Unger, Hälsingland, Herbert Tingsten, Jonas Bergström, Madeleine, Min stora dag, Monarkin, San Michele, Solliden, Stockholm, Stockholms universitet, Uncategorized, Victoria, Vinges advokatbyrå

16 kommentarer på “Grattis, Madde och Jonas!”

  1. Lena Florbrant Says:

    Fint och sakligt beskrivet, hoppas du o tjejerna har haft en fin sommar/ kram Lena

  2. Tommy Hansson Says:

    Tack ska du ha, Lena. Jag har en kille också!

    Och en god fortsättning på sommaren (den är ju inte riktigt slut än, bevars). Med kräftor och andra muntrationer.

  3. Lena Florbrant Says:

    Jaså,där ser man vad kul. Tror mig inte minnas att du nämnt honom, kommer bara ihåg Marika o Bella. Hälsa honom en solig sommar också och du har rätt i att kräftor är gott 🙂


  4. Jag är inte rojalist. Har inga emotionella band alls till kungahuset/monarkin. Känns bara fånigt hela spektaklet.
    Läs Kungens jultal från år 2007. Rimmar inte det ganska illa med sverigedemokratiska värderingar. Eller?

  5. Tommy Hansson Says:

    http://www.sr.se/cgi-bin/ekot/artikel.asp?Artikel=2520187

    Det får du väl tycka, om du vill. Men hellre en ärftlig monarki som står över partipolitiken än fåniga, tröttsamma och kostsamma presidentvalsspektakel vart fjärde eller vart femte år.

    Monarkin ger stadga, glans och good-will åt vårt land och ger en påminnelse om våra historiska rötter.

    Kan inte inse att det skulle rimma illa med SDs värderingar, alldeles tvärtom faktiskt!

    Om sedan kungens talskrivare tycker att han skall inta en politiskt korrekt ton i sina jultal så stör det inte mig särskilt mycket. Det han säger i 2007 års jultal om valloner och franska konstutövare är dessutom alldeles riktigt, även om detta naturligtvis inte kan rättfärdiga senare tiders excessiva invandring och därav följande problem.

    Läs dock 2008 års jultal, länk ovan!

    Vill slutligen påminna om att ”Tommy Hanssons Blogg” inte är en SD-blogg.

  6. Isak Nygren Says:

    Menar du inte ett fyrfaldigt hurrande? 😛

    • Tommy Hansson Says:

      Nej, ett kungligt ”hurra” är traditionellt trefaldigt.

      • Isak Nygren Says:

        Förr i tiden så hurrade man folk som inte tillhörde kunga familjen tre gånger. Så är det i de andra länderna förutom Sverige idag. Men i Sverige så ändrades till till fyra även för de vanliga dödliga. Så är det jag minns i alla fall från ett TV-program för några år sedan.

  7. Erik Says:

    Monarki är ju dessutom en bra affär för landet. Det gynnar turism och skapar intresse för landet. Det ger mer uppmärksamhet om en kunglighet besöker utlandet än om en president gör det. Kungafamiljen består av flera personer som kan dela på bördorna, till skillnad från en president. Dessutom tränas prinsar och prinsessor sedan barnsben för uppgiften att vara goda representanter.

    Det länder som liksom Sverige lyckats överföra den politiska makten från kungahuset för att få demokrati och ändå behålla monarkin kan vara stolta och skatta sig lyckliga.

  8. Elisabeth Lundbladh Says:

    Vad menar du med att din blogg inte är en SD-blogg? Jag trodde du var solidariskt med SD nu när är chefredaktör för SD kuriren.

    • Tommy Hansson Says:

      ”Tommy Hanssons Blogg” är en blogg där jag tar upp vad jag behagar, utan att nödvändigtvis anlägga ett ortodoxt SD-perspektiv.

      ”Hanssons blogg” i SDK nät är en blogg där det jag tar upp har ett SD-perspektiv.

      Uppfattat?

  9. Greger Olsson Says:

    Jag håller med, men accenterna på Thérèse skall se ut som jag nyss skrev dem.


Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s


%d bloggare gillar detta: