SDs förgripliga valfilm – och ett alternativ

http://www.youtube.com/watch?v=XkRRdth8AHc

På länken ovan kan ni se Sverigedemokraternas 30 sekunder långa valfilm som väckt sådant rabalder. I filmen ställs kostnaderna för pensioner respektive invandring mot varandra. Filmens höjdpunkt är en kapplöpning mellan en kvinnlig svensk pensionär med rollator och ett antal burqaklädda kvinnor med barnvagnar. De tävlandes mål är en ”invandringsbroms” respektive en ”pensionsbroms.”

Som alla vet vid det här laget har TV4 bestämt sig för att vägra visa  filmen – det har i sammanhanget talats om både hets mot folkgrupp och internationella demokratistadgar som motivation till bojkotten, som ytterst beslutats om av TV4-chefen Jan Scherman. Vi sverigedemokrater är av naturliga skäl upprörda över TV4s falskspel: först ingår man avtal med partiet om att visa vår film, därefter bryter man avtalet. Samtidigt meddelas att även SDs rikstäckande radioreklam stoppas.

Vad som håller på att ske är ganska tydligt: mediaetablissemanget gör sitt yttersta för att med alla till buds stående medel stoppa SD. Tyvärr, måste man säga, är detta inte helt oväntat. Utvecklingen i media – och samhället i stort – under en lång följd av år visar att den politiska korrektheten (PK) gröper ur och i en del fall sätter ur spel den demokrati som formellt råder. Företeelser och åsikter som inte passar in i PK-mallen motas ut och straffas med ostracism.

Jag tycker valfilmen är en snygg produkt som på ett illustrativt sätt visar hur kostnaderna för massinvandringen leder till kulturkrockar och drabbar en grupp av svenska medborgare som tvingas uthärda allt sämre villkor, samtidigt som nyanlända praktiskt taget överöses med bidrag i samma sekund som de sätter sin fot på svensk  jord.

Jag är tämligen säker på att även Jan Schmerman och resten av den svenska media- och kultureliten, som gjort det till något av en livsuppgift att bekämpa Sverigedemokraterna, faktiskt vet att det förhåller sig just så. De väljer dock att bortse från obekväma fakta av rädsla för att förlora sina upphöja positioner och sina rykten som ”de goda”. Och tvekar inte att till den ändan tillgripa ren censur.

När detta är sagt måste jag ändå tillstå att jag – om jag fått bestämma – hade gjort en helt annan typ av valfilm. Jag hade tagit fasta på det ”typiskt svenska” och gjort en mer positiv film i stället för stuket med mörker och skugga som nu tycks vara högsta mode på reklambyråerna. Föreställ er följande:

Scenen är ett kräftbord någonstans i vår vackra svenska skärgård. I centrum för uppmärksamheten ett bord med ett dignande fat med kräftor. Runt bordet sitter några väl igenkännbara sverigedemokrater av båda könen med Jimmie Åkesson i spetsen. Någon tar upp den kanske svenskaste av alla sånger, ”Helan går”, och när den är avsjungen (snapsvisor skall som bekant just ”avsjungas”!) skålas det för Sverige. Här klipps lämpligen in några filmsekvenser med andra typiskt svenska företeelser såsom midsommarstång, Vasaloppet, Nobel-middag med kunglig närvaro, Beridna högvakten, ishockeylaget Tre kronor, äktsvensk julotta etcetera.

Sedan åter till kräftbordet. Kräftfatet med de kokta, bjärt röda skaldjuren zoomas in, samtidigt som texten ”I vårt Sverige är det bara kräftorna som är röda”, omgärdad av blåsippor, läggs in.

Något i den stilen hade det som sagt sett ut om jag fått råda. Därmed inget ont om den nu föreliggande filmen, vilken förresten lär ha slagit nytt tittarekord på YouTube.

Explore posts in the same categories: Sverigedemokraterna

Etiketter: Kräftor, SD:s valfilm, TV4

You can comment below, or link to this permanent URL from your own site.