Bokbål är alltid idioti
En liten grupp människor i Gainesville i Florida i USA har, anförda av pastorn Terry Jones, fått för sig att det bästa de kan göra för att hedra minnet av offren för de jihadistiska terrorattackerna den 11 september 2001 är att bränna omkring 200 exemplar av muslimernas heliga bok Koranen. De tillhör en diminutiv kyrka som kallar sig Dove World Outreach Center som nu blivit herostratiskt (se fotnot nedan) ryktbar i hela världen.
Det är, för att uttrycka det milt, ett inte särskilt intelligent eller konstruktivt initiativ. Bokbål kan knappast betecknas som något annat än idioti. Det har aldrig lett till något positivt någonstans och kommer inte att göra det nu heller.
Historiens första dokumenterade bokbål ägde rum i Kina år 212 före Kristus, då den enväldige kejsaren Qin Shi Huang – som tog initiativet till byggandet av den kinesiska muren – lät bränna historie- och filosofiböcker. Vår svenska nationalskald Evert Taube har skildrat detta tilltag i dikten ”Muren och böckerna” i diktsamlingen Septentrion (1958).
Kort efter Hitlers makttillträde i Tyskland 1933 drabbades propagandaminister Joseph Goebbels av snilleblixten att man skulle bränna böcker en masse. Den 10 maj samma år ordnades sålunda ett omfattande bokbål på Opernplatz nära operahuset i Berlin. Här brändes verk av förment subversiva författare såsom Thomas och Heinrich Mann, Sigmund Freud, Bertolt Brecht, Erich Maria Remarque, Karl Marx, Albert Einsten med flera, de flesta kommunister, socialister, judar eller bara ”intellektuella.” Också på andra håll i Tyskland anordnades bokbål.
Tyska SA-män eldar upp en del av världslitteraturen i Berlin 1933.
När det i dag talas om bokbål är det väl främst dessa nationalsocialistiska pyromandåd man kommer att tänka på. Har pastor Jones i Florida inte tänkt på denna ominösa historiska parallell? Jag har ingen aning. Han kanske inte ens känner till nazisternas bokbål eller vet vem Goebbels var.
Mitt tredje exempel på bokbål härrör från den omänskliga kommunistdiktaturen i Kambodja – eller ”Kampuchea” som landet då benämndes – åren 1975-79, då diktatorn och psykopaten Pol Pot lät bränna böcker i stora mängder. Inte heller detta exempel torde mana till efterföljd.
Därför blir man onekligen betänksam när man inbjuds till Facebook-grupper av typ ”International Burn A Quran Day”, där hatet mot islam och muslimer tydligtvis inte känner några gränser. Jag behöver inte framhålla att jag undantagslöst avböjer att ansluta mig till alla initiativ där man uppmanas hata eller förstöra.
Att bränna böcker är enligt min mening ingen legitim demokratisk rättighet. Om pastor Jones gör verklighet av sin föresats att bränna koraner den 11 september bör han, som jag ser på saken, gripas, misstänkt för exempelvis uppvigling, förargelseväckande beteende eller motsvarande. Helt klart är att Jones inte bara sätter ett oskattbart propagandavapen i händerna på militant islam utan också äventyrar tusentals kristnas liv och lem världen över, för att inte tala om den livsfara han utsätter de av sina landsmän som tjänstgör i Irak eller Afghanistan för.
Jones och hans meningsfränder kränker naturligtvis även religionsfriheten, tryckfriheten och förolämpar alla de fredliga och laglydiga muslimer som finns runtom i världen och vars religiösa tro hjälper dem att överleva i en ogästvänlig värld.
Om det vore någon tåga i Jones församlingsbor skulle de givetvis avstyra pastorns spektakel och kasta ut honom med huvudet före från församlingsexpeditionen.
Fotnot: Uttrycket ”herostratiskt ryktbar” kommer från greken Herostratos, som år 356 före Kristi födelse brände ner Artemistemplet i Efesos endast för att uppnå ryktbarhet.
Explore posts in the same categories: KoranenEtiketter: bokbål, Elfte september, islamism
You can comment below, or link to this permanent URL from your own site.
Tommy Hanssons Blogg 
8 september, 2010 den 6:02
Författaren Thomas Nydahl ironiserar idag på sin blogg ”Occident” över Björn Söders torftiga kulturella preferenser (och han generaliserar givetvis hämningslöst till hela det sverigedemokratiska partiet). I karrikatyren (?) han presenterar vill det populistiska Sd bevara det svenska kulturarvet i form av Astrid Lindgren, midsommarstång, Ultima Thule och Sällskapsresan.
http://nydahlsoccident.blogspot.com/2010/09/det-bildade-framtidshoppet.html
Varför inte visa att Nydahl har fel och jobba för ett mer aktivt och fördjupat förhållande till det svenska kulturarvet tex genom regelbunda artiklar om stora svenska författare, konstnärer, vetenskapsmän etc i Sd-kuriren?
9 september, 2010 den 11:28
Det är ett mycket bra förslag. Faktum är också att det dyker upp sådana artiklar då och då – jag skrev exempelvis en lång artikel om Viktor Rydberg för inte så länge sedan. Men det har naturligtvis Nydahl missat.
9 september, 2010 den 2:54
Tommy, du skriver ”Bokbål är alltid idioti”.
Jag vill gå steget längre och säga: ”Bokbål är förkastligt”.Som historieintresserad anser jag att böcker (hur korkade de än må vara) bör gå till eftervärlden.
Du åberopade Evert Taube. Hans dikt ”Muren och böckerna” gavs även ut på platta. Lyssna nedan på nationalskaldens egen inspelning från 1963, som utan konkurrens kan skrivas in i musikhistorien som världens första raplåt:
9 september, 2010 den 11:30
Visst är det så, Jacob. Beträffande Taubes insats så minns jag att han även föredrog ”låten” i fråga i den dåvarande, enkanaliga statstelevisionen…den var så särpräglad så den satte sig direkt!
9 september, 2010 den 2:20
Jag är besviken över din inställning i denna fråga som är väldigt felaktig.
För det första, allt som händer här är att lite papper förvandlas till rök. So what? Verkligen ”moderata” muslimer tar detta med en axelryckning, precis som vi också tar det med en axelryckning när muslimer runt om i världen nästan ständigt bränner israeliska och amerikanska flaggor (och ibland också danska och svenska) då det faktiskt bara handlar om tygbitar som grå upp i rök.
Och jihadisterna, de som blir upphetsade av papperseldningen, de skulle hata oss hursomhelst. Är det inte bränning av koranen, så är det teckningar av Muhammed av Kurt Westergaard eller Lars Vilks, filmer producerade av Theo van Gogh eller Geert Wilders, minaretförbud i Schweiz, truppnärvaro i Irak, truppnärvaro i Afghanistan, truppnärvaro i Saudiarabien, stöd till Israel osv. i en närmast ändlös lista på saker som de anför som förevändning för att rättfärdiga våld mot oss. Jihadisterna kommer inte ge sig förrän de uppfyllt påbudet i den där boken som ska brännas om att upprätta muslimskt styre över hela världen.
Och på vilket sätt skulle Jones aktion ”kränka religionsfriheten”? Det finns säkert miljarder exemplar av Koranen i världen och skulle brist not all förmodan uppstå kan fler tryckas som ersätter de brända exemplaren, precis som det ständigt trycks nya exemplar. Enda praktiska följden av Jones aktion är att han genom att köpa koranen och bränna dem ekonomiskt gynnar de förlag som publicerar koranen, något som knappast innebär att muslimers religionsutövning inskränks. Jones aktion inskränker inte någons möjlighet att utöva Islam lika lite som Muhammedteckningarna gjorde det.
Hur kan du egentligen säga att Muhammedteckningarna var acceptabla (jag förutsätter att du tycker det) men att Jones aktion är inte bara förkastlig utan bör juridiskt bestraffas? Båda fallen handlade om att man utnyttjade papper till att som jihadister ser det kränka Islam. Att bestraffa detta vore en verklig inskränkning av yttrande- och religionsfriheten.
9 september, 2010 den 3:34
Genom att bränna böcker vi inte gillar sällar vi oss till goebbelsarna och pol potarna i världen. Det är inte OK för mig och borde inte vara det för någon som vill kalla sig civiliserad.
Som du borde förstå är det naturligtvis inte kvantiteten utan symbolhandlingen frågan gäller. Jihadisterna hatar oss säkert ändå, som du påpekar, men med det här slaget av aktioner får de ett gyllene tillfälle att få över också moderata muslimer på sin sida.
Och ja, det FINNS moderata muslimer!
Som svar på den sista frågan vill jag anföra, att Muhammed-teckningarna är ett uttryck för skapande verksamhet – jag har själv Vilks teckning inom glas och ram hemma – medan bokbränning alltid och oåterkalleligt står för destruktivitet och korkad censurmentalitet.
12 september, 2010 den 9:54
Det enda du bevisat genom denna bloggpost är att du i denna fråga är ett förkroppsligande av Goodwins lag-du menar att bara för att det förekom i Tredje riket så måste det oavsett alla andra överväganden förkastas.
Jag förmodar då att du vill legalisera våldtäkt och ha fri invandring då våldtäkt var olagligt och invandring starkt begränsad i tredje riket, eller….
Och visst finns det moderata muslimer, men ingen sådan lär bli särskilt upphetsad av vad någon gör med böcker de äger.
Sedan vad gäller distinktionen mellan skapande och förstörande så gäller det inte då synen av brinnande eller nedbrända koranens är en ny syn som inte tidigare skådats och därmed skapats.
Jag uppmanar dig och alla andra att gå till Lawrence Austers blogg ”View from the Right”, där ett stort antal kloka och välformulerade inlägg i frågan skrivits:
http://www.amnation.com/vfr/
Läs igenom dessa innan du svarar.
12 september, 2010 den 2:30
Ditt resonemang om vad som var legalt i Tredje riket är så dumt så det knappast tarvar någon kommentar. Jag skall ändå komma med en.
Enligt din egen argumentation skulle det alltså inte vara tillåtet att kritisera något i Tredje riket därför att man där också förbjöd våldtäkt och begränsade invandringen.
Då måste du väl också anse att Förintelsen och angreppen på Tjeckoslovakien, Polen, Frankrike, Norge, Danmark et cetera inte får kritiseras – nazisterna förbjöd i alla fall våldtäkt 8och byggde motorväger, hejdade arbetslösheten och så vidare).
Jag har naturligtvis aldrig argumenterat för att bokbål är förksastliga ENDAST därför att Goebbels tog initiativet därtill.
Jag har läst Austers text, och även om den innehåller några korn av sanning så tillbakavisar jag hans huvudargument: jag anser INTE att islam är huvudproblemet.
10 september, 2010 den 2:02
Skilj på bokbål och bokbål. De totalitära regimernas brännande, som du felaktigt jämför ”International Burn A Koran Day” med, försökte utplåna böcker och därigenom tysta förbjudna författare och idéer. Att bokbålen dessutom gjorde sig bra som symboler var bara en bonus för respektive regims PR-avdelningar.
International Burn A (obs. obestämd form singularis!) Koran Day är enbart en symbolhandling, med syfte att visa avsky inför vad som står i nämnda bok. Det görs inte i syfte att utplåna eller begränsa spridningen av koranen som skrift. Ingen tvingas lämna ifrån sig sin koran för destruering. Det är valfritt att deltaga – eller att säga emot!
”Kränker religionsfriheten”? Vad i hela friden nu då? Det där kan du återkomma med om arrangemanget byter namn till ”Burn THE Koran Day – OR ELSE!” Tills så har skett så är det pastorns och alla andra antiislamisters yttrandefrihet som hotas, skitsamma hur dumma man tycker att deras yttranden och sätt att yttra sig på är. Vilka andra symboler och skrifter kan inte utsättas för spott och spe i USA och övriga västvärlden utan att statsmän måste gå ut med allvarliga varningar (illa förtäckta hot) om internationella massmordskampanjer? Dödas den som bränner Bibeln, och visar man mördaren och hans ideologi ”förståelse”? Om en norrman kissar på Talmud, förklaras det då heligt krig mot Norge? När en artist bränner den amerikanska flaggan, varnar man då för etnisk rensning av artistens klan och hemstad och ylar om att ”visa tolerans” mot dem som heligt har svurit att utföra morden? Nej, islam är ett särfall. Pastorns poäng, att påvisa islams vidrighet och inneboende våldsamhet, har redan tydliggjorts innan en enda av de där gamla krigs- och hygienmanualerna för karavanrövare har eldats upp.
10 september, 2010 den 3:12
Nej, jag tänker inte skilja på bokbål och bokbål. Det är ju faktiskt det som är själva poängen med denna bloggartikel – att tvärtom sätta ett principiellt likhetstecken mellan bålen!
Ett bokbål är alltid ett uttryck för förakt gentemot bildning och civilisation(utom kanske då man bränner gamla trasiga böcker i betydelsen skräp)och ett lumpet försök att dölja sin egen rädsla och osäkerhet.
Din egen arrogans tänker jag inte ens kommentera. Fast det måste ju kännas rätt trist nu när Jones visat sig vara en tunnis som backat från bålet.