Annie, Anna-Karin – och Ayn

Anna-Karin Hatt – Mauds favorit.

Striden om vem som skall efterträda Maud Olofsson som ny ledare för Centerpartiet lär i första hand komma att utkämpas mellan Annie Johansson och Anna-Karin Hatt. Båda småländskor, båda unga – Annie född 1983, Anna-Karin född 1972.

Annie Johansson fyller när detta skrivs snart 28 år (16 juli) och valdes 2006 in i riksdagen som dess yngsta ledamot. Hon är partiets ekononomiskt-politiska talesperson och därtill vice gruppledare i riksdagen. Med sin nyliberala utsyn – en av hennes politiska förebilder är Margaret Thatcher – är hon helt klart den så kallade Stureplans-falangens favorit.

Anna-Karin Hatt är elva år äldre än Annie Johansson och blir 39 år den 7 december. Hon är IT- och regionminister (biträdande näringsminister) och den som Maud Olofsson helst vill se som sin efterträdare. Är inte lika utmejslat liberal som Annie Johansson. Anna-Karin, som varit ledarskribent på centertidningarna Hallands Nyheter och Södermanlands Nyheter,  är född Andersson och gift med Greger Hatt som var med och bildade Miljöpartiet i början på 1980-talet; han gick sedan över till Socialdemokraterna innan han landade hos Centern. Tidigare var Anna-Karin Hatt gift med centerprofilen Ola Alterå.

Jag kan inte påstå att jag bryr mig över hövan om vem som blir Centerpartiets nya ledare. I Aftonbladet den 23/6 fanns dock på kulturavdelningen  intressant information i sammanhanget: Annie Johanssons tre favoritböcker påstods vara Johan Norbergs Till världskapitalismens försvar, Robert Nozicks Anarki, stat och utopi samt idéromanen Och världen skälvde av Ayn Rand. De två förstnämnda verken har jag inga särskilda synpunkter på. De är säkert lärorika, bildande och inspirerande om man lutar åt det nyliberala hållet, även om jag personligen (ännu) inte läst dem.

Rand-frälsta Annie Johansson.

Den tredje boken i ordningen har jag dock läst. Författarinna är rysk-amerikanskan Ayn Rand (1905-82), vilken onekligen är en framstående skribent men tyvärr också tillskyndare av en nördig och närmast totalitär  ideologi som något oegentligt kallas objektivismen. Och världen skälvde (på engelska Atlas Shrugged) är en tegelstensroman som kom ut på svenska i tre volymer på Timbro förlag i slutet på 1980-talet. Boken publicerades först i USA 1957 som ett politiskt-ideologiskt manifest, där författarinnan förkunnar att människan endast existerar för sin egen skull och att hennes strävande efter lycka är den högsta moraliska normen. Människan bör vara en heroiskt rationell varelse och allt som är däremot – religion, altruism, kollektivism – är ondskefullt.

Personportätten i Och världen skälvde är irriterande ensidiga och onyanserade. Hjältefigurerna, såsom messiasgestalten John Galt, dennes älskade Dagny Taggart samt Hank Rearden, är undantagslöst vackra, smärta och handlingskraftiga, med andra ord lysande exemplar av det mänskliga släktet. Skurkarna (på svenska ”roffarna”, på engelska the looters) är samtliga ömkliga, blekfeta och korrumperade och bör helst utrotas från jordens yta.

Jag tvingade mig igenom den svenska upplagan av boken med dess tre volymer för att jag sanningsenligt skulle kunna säga att jag läst den. Den är förvisso skriven på kraftfull prosa och innehåller en hel del spänning och visst annat av intresse, men den kritiske läsaren kan inte undgå att notera det malande predikande som genomsyrar verket, kulminerande i John Galts stora tal över 76 sidor i den svenska upplagan. Detta tal måste vara det mest effektiva sömnpiller världslitteraturen äger. Jag skall här inte öda några ord på själva handlingen i boken, den är löjligt melodramatisk, orealistisk och fyrkantig.

Storasyster Ayn ser dig…

När Atlas Shrugged kom ut i USA fick den ett blandat mottagande. Liberaler, som i likhet med Ayn Rand sjöng kapitalismens lov, tenderade att höja boken och dess bisarra författarinna till skyarna. Konservativa med en kristet orienterad livssyn stöttes av bokens kompromisslösa ateism och totala oförståelse för religionens värden. Det medförde att Rand genast fick den inflytelserika tidskriften National Review– då som nu den amerikanska konservatismens flaggskepp – och dess grundare, den troende katoliken  William F. Buckley, Jr., mot sig. Buckley lät medarbetaren Whittaker Chambers, en avhoppad kommunist och den som några år tidigare avslöjat den uppburne amerikanske UD-tjänstemannen Alger Hiss som kommunist och sovjetisk spion, skriva en recension under rubriken ”Storasyster ser dig” med bland annat följande lydelse (min översättning från engelskan):

Från nästan vilken sida som helst i Atlas Shrugged kan en röst höras, utifrån smärtsam nödvändighet, kommenderande: ”Till en gaskammare – gå!” Samma oflexibla självrättfärdighet resulterar också (i total avsaknad av någon form av befriande humor), i udda extravaganser…detta dollartecken, till exempel.

Chambers har metaforiskt fångat författarinnans obarmhärtiga fanatism och intolerans, vilken för övrigt har många paralleller med en (pseudo)religiös tro. Dollartecknet syftar på  Rands en smula barnsliga upphöjande av det amerikanska dollartecknet som det godas symbol nummer 1. Trots vissa marginella förtjänster måste Ayn Rands magnum opus enligt mitt synsätt hänföras till litteraturhistoriens praktpekoral och bör i dag läsas främst i avskäckande syfte. Då  rekommenderar jag hellre Rands genombrottsverk De levande (We the Living) och Anthem (Hymn), båda mer anspråkslösa och mer läsvärda än Och världen skälvde.

Annie Johansson får naturligtvis ha vilka favoritböcker hon vill för mig. Att en tänkbar ledare för ett svenskt riksdags- och regeringsparti inrangerar fanatikern Ayn Rands svulstiga Och världen skälvde bland sina absoluta favoritböcker bedömer jag emellertid som klart oroande.

Centern skulle sannolikt göra väl i att  låta Annie Johansson stå på tillväxt samt förpassa Stureplans- och bögliberalerna ut i partiets periferi när man ändå håller på. Det är inte mer liberalism Centerpartiet behöver, snarare mer konservatism. Och i så fall undrar jag om inte jordbruksminister Eskil Erlandsson vore en bättre partiledarkandidat.

Kommer Eskil Erlandsson att ladda bössan?

Explore posts in the same categories: Inrikespolitik

Etiketter: , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

You can comment below, or link to this permanent URL from your own site.

27 kommentarer på “Annie, Anna-Karin – och Ayn”

  1. rksmrgs Says:

    Med all respekt, men jag tror att Erlandsson är diskvalificerad från början. Fel kön, fel ålder, fel ursprung, fel framtoning.

    Valet kommer att stå mellan Federley och Johansson. De har båda rätt kön, rätt ålder, rätt ursprung (med något litet frågetecken för Johansson) och rätt framtoning.

    Dessutom är båda rabiata multikulti-ivrare och invandringsfanatiker, så de kommer att kunna föra Olofssons nybyggartankar till nya svindlande höjder.

    • Tommy Hansson Says:

      Jag har bara uttryckt min personliga åsikt om vad som vore bäst för C. Och jag kan faktiskt tänka mig att Eskil kan bli aktuell som kompromisskandidat om medlemmarna inte kan ena sig om Annie och Anna-Karin. Trots allt har också partiet nu letts i tio år av en kvinna.

      Federley tror jag dock inte alls på i sammanhanget. Han är omstridd i partiet och alltför yvig som personlighet, inte bara för att han är bög.

  2. ar4ne Says:

    Enligt min mening ska kvinnor inte syssla med politik, deras logik ligger på det känslomässiga planet som gör att de flesta klarar inte utav ett radikalt tänkande och än mindre förstår de sig på vilka konsekvenser det får att inte kunna förstå detsamma.

    • Tommy Hansson Says:

      Hoppsan…det där var ju inte speciellt politiskt korrekt!

      Håller dock inte med. Margaret Thatcher gick inte av för hackor. Inte heller Condi Rice. Angela Merkel inte att förglömma. Här hemma har vi haft Anne Wibble och Margaretha af Ugglas för att bara ta ett par exempel på duktiga kvinnliga politiker. Dessutom hör känslor i ej ringa grad hemma inom politiken.

      • ar4ne Says:

        Ann Wibble ha, hon som ville göra Sverige till tjänstemannasamhälle?

        Hur klok var hon skulle vår infrastruktur med hus vägar och främst vår tillverkningsindustri läggas eller menade hon på att vi tar hit arbetskraftinvandrare som sköter grovjobben åt dig.

        En mer hatad person än Margaret Thatchser får nog engelsmännen leta efter.

        Redan för 50 år sedan då kvinnorna startade grupp 8 spårade Sverige ur och allt sedan dess har Sverige gått ner sig tack vare kvinnors medverkan i politiken, tänk till en smula, vad gav Mona Sahlin oss, Jo HBT rörelsen, så här kunde jag peka ut den ena oförrätten efter den andra och bakom allt ihop ligger kvinnliga politiker.

  3. Tommy Hansson Says:

    Men Wibble hade djupa kunskaper i ekonomi.

    Och glöm inte de ampra fruntimrena Astrid ”Batongmormor” Kristensson samt Gun Hellsvik, båda moderata justitieministrar och personligheter av rang.

    Så Thatcher var hatad…än sen? Alla människor som gör någon form av nytta blir med automatik hatade.

    Maggie knäckte egenhändigt den marxistiska fackföreningsrörelsen i Storbritannien, fick ekonomin på fötter, gav den argentinska militärjuntan på käften i Falklandskriget samt hjälpte Reagan vinna det kalla kriget – need I say more? Hon hade mer stake än alla samtida manliga brittiska politiker sammantaget!

    Bland internationella kvinnor som gjort en bestående insats märks vidare USAs forna FN-ambassadör Jeane Kirkpatrick, också en Reagan-medarbetare av rang.

    Din kvinnosyn behöver onkeligen fräschas upp!

  4. ar4ne Says:

    Nåväl, hur man vill betrakta kvinnliga politiker beror på fenomenet logik och det är där man måste lägga tyngdpunkten, inte deras missanpassade kunskaper som merparten förargar sig över.

    Så länge kvinnor blandar in sina personliga känslor när hon ska tänka logiskt så blir deras sk logik därefter, i sak vill inte kvinnor se konsekvensen av sitt handlande eller snällare uttryckt de struntar i den.

    Jag tror att varken du eller jag vill fatta några beslut utan att först förstå dess konsekvens eller hur?

    • Tommy Hansson Says:

      Men vad jag inte förstår är varför du måste haka upp dig på kvinnorna…hopplösa kärringar finns det gott om av båda könen, faktiskt. Det handlingssätt du beskriver är som jag ser det på intet sätt specifikt kvinnligt.

      Kanske har du bara haft ologiska och känslopjunkande kvinnor i din närhet? Det gäller i alla fall inte mig. Jag har en svägerska som är filosofie doktor och professor, en annan som är medicine doktor, forskare och läkare. Båda förträffliga kvinnor med förmåga till såväl intellektuellt som emotionellt engagemang.

      Ty det behöver naturligtvis inte råda någon motsatsställning mellan de båda förhållningssätten. Personligen vill jag minst av allt se politiker som bara kör på hjärnan och glömmer hjärtat – de kan vara livsfarliga!

      • ar4ne Says:

        Tommy jag baserar min åsikt på allt djävulsskap kvinnliga politiker ställt till med allt sedan de släppts fram i politiken,

        Vem startade feminist rörelsen med stöd av kvinnliga politiker, Redan på tidigt 80 tal var det mången man som ansåg att kvinnorna hade tagit över i samhället och vilka ligger i grunden bakom orden rasister, jo kvinnor, men visst, vi sd tål ju att bli kallade för vad som helst bara för det är kvinnor som har skapat detta vansinne.

        Vem har sett till att det föds en massa allergiska barn, jo kvinnor som blir mammor på äldre dar. På deras brist när det gäller begreppet orsak och verkan så har vi också fått ett dekadant samhälle.

        Vilka är det som använder abbort som preventivmedel jo kvinnor, ca 1 miljon aborter de senaste femtio åren och sedan heter det att det föds för lite barn i Sverige och konsekvensen av det hela heter massinvandring!
        Jo, tack kvinnor är bra men i politiken passar de inte in, på grund av brist på logik!

  5. Tommy Hansson Says:

    Vad jag kan hålla med om är att det fjäskas otillbörligt mycket för feminismen. Men det gäller såväl män som kvinnor. Och feminismen skulle naturligtvis inte ha spridit sig som den gjort om inte minst lika ologiska män låtit detta ske.

    Det förefaller mig som om du har en kollektivistisk och schablonmässig syn när det gäller kvinnor vilket gör att du hamnar fel.

    • ar4ne Says:

      Ja så är det, det är lätt att generalisera när det gäller kvinnor i politiken och det har jag schablon till som kvinnorna skapat åt mig, alltså det är inte mitt ego som det är fel på, utan dessa kvinnor som i brist på sunt förnuft som det är fel på som ställt till så mycket skada i samhället.

      • Tommy Hansson Says:

        Du gör dig skyldig till samma fel som de militanta feministerna: schabloniserar och generaliserar ett helt kön. Det är enligt min mening helt otillständigt kollektivistiskt beteende.

        Därmed är det dags att sätta punkt för denna kommentatorsdebatt.

  6. Molavi H. Says:

    Hej vännen Tommy Hansson!

    Några veckor sen rapporterar SVT om Pride-
    Festivalen i Ryssland om homosexuella som kunde
    inte dansa i Moscow gatorna och visa deras rumpor
    (ursäkta-mig språk) i två dagar pratade SVT om
    bögarna men SVT talar inte om de grova kriminalitet
    som drabbas Sverige! Sverige tala inte om homosexualite
    som ”Rättigheter” utan som IDEOLOGI POLITISKT för
    svenska journalister homosexuella är ideologi, VÄRSTA!

    Hälsningar
    Etheran molavi

    • Tommy Hansson Says:

      Instämmer.

      Vart tog lagtexten om ”förargelseväckande beteende” vägen? Det är ju det beteendet så gott som varje så kallat Pride-tåg innehåller.

  7. ar4ne Says:

    Tommy

    Lyssna noga vad Maria säger på den videon och samtidigt, ska vårt samhälle vara en mänsklig sopstation?

    http://janmilld.wordpress.com/

  8. molavi H. Says:

    Hej vännen Tommy Hansson!

    Svenska media behandlar SD precis som förut
    med bara negativa nyheter , svenska journalister
    tycker själva att SD kan blir som Sanfinländare med
    15% röster nästa Riksdagens Val . Därför att är alla
    SDs fienderna väldiga skrämmade ut !

    Etheran Molavi

  9. molavi H. Says:

    Förresten !

    Angående svenska media tycker jag att de prioriterar
    bara svenska men inte invandrare tar till exempel:

    1) I Örebro våldetagmannen det var svensken
    och våldetog ”29” kvinnor och svenska media
    visade hans bilden och namn !

    2) I våldetagmannen som kallas sig ”Alexandra” det
    var en arab från Irak som våldtog 54 svenska kvinnor
    och svenska media visade inte hans bildet och namnt !

    Det är diskriminerar tycker , prioriterar svenska men
    inte invandrare!

    Varje ”gånger” svenskar begår brott visa svenska
    media deras bilder och namn men INTE invandrare
    det är rasismen ! Svenska första! och Invandrare
    inte första !

    • Tommy Hansson Says:

      Ja, så är det. Är det en infödd svensk som är gärningsman skall det lyftas fram i all oändlighet med namn och bild. Är det en utlandsfödd är det locket på. Undantag finns, men de är få.

  10. Mats Carlsson Says:

    Jag har en gång läst en Rand-antologi med bl.a utdrag från ”Atlas Shrugged” och jag tyckte då att karaktärerna var väldigt stereotypa. Senare har jag fått veta att Rand var verksam som manusförfattare inom filmbranschen och detta kan till viss del förklara detta; att hon kanske var van vid att det hon skrev till viss del var råmaterial för regissörer och skådespelare.

    Ett lite annorlunda Rand-perspektiv ger högersossen Stig-Björn Ljunggren som anser att hennes perspektiv kan kombineras med det marxistiska synen på produktivkrafternas utveckling!

    http://www.voltaire.se/sv/blogs/31.604/ayn-rand/ayn-rand-for-socialdemokrater

  11. Tommy Hansson Says:

    Ja, det kanske förklarar saken.

    Varje gång jag tidigare skrivit om Rand – mest i tidskriften Contra – har jag fått praktiskt taget alla Sveriges ”objektivister” på mig som brännmärkt mig som typ ”irrationell religiös fanatiker”. Den här gången lyser de med sin frånvaro, men det beror kanske bara på att de ännu inte uppmärksammat min blogg, vad vet jag? Eller också är inte trosnitet vad det en gång var.

    Ljunggrens perspektiv är onekligen friskt, men han brukar ju ha intressanta synpunkter att bidra med.


  12. Eftersom inga objektivister har attackerat dig än, så får du helt enkelt nöja dig med mig:). Jag håller helt på Annie och jag älskar Ayn Rands författarskap. Visst kan jag ibland hålla med om att karaktärerna är något fyrkantiga, men det problemet var enligt mig störst i Urkällan. I Och världen skälvde tycker jag att det fanns ett psykologiskt djup i hjältarnas utveckling. Dagny Taggart och Hank Rearden gjorde många misstag innan de kom fram till John Galts logik. De var därmed inte perfekta och de gjorde inte allt rätt.

    Vad jag tycker värderingsmässigt vet du nog redan så det ska jag inte trötta dig med.

    • Tommy Hansson Says:

      Tack, Fredrik!

      Är faktiskt lite besviken på ”objektivisterna” – börjar de tackla av? Eller är det inga kvar? Läser de bara andra objektivisters bloggar?

      Nåja, när debatten sker mellan personer som uppskattar Ayn Rand utan att med nödvändighet hylla henne som en frälsare blir meningsutbytet nog mera givande.

      Och som framgår ovan har jag faktiskt läst flera av Rands böcker med stor behållning.

  13. Fredrik Says:

    Annie Johansson är skrämmande på många sätt. Hon har ingen arbetslivserfarenhet, något hon delar med många andra politiker men hos henne skrämmer det mig…

  14. John Galt Says:

    Man kan säga vad man vill om Ayns prosa. Det är inte den som är viktig. Hon tydliggör och dramatiserar kärnpunkten i Objektivismen och vad som driver de inkompetenta jämlikhetssträvarna (läs:socialister) som vill att alla skall arbeta för dem (tvång) och ingen för sig själv.

    Ayn Rand är skrämmande profetisk i Atlas Shrugged angående utbredningen av den allt utjämnande och likställande jämlikhetstanken sedan socialismen.metastaserade över världen efter Sovjetunionens fall. Dags att göra en John Galt eller varför inte en Danneskjöd. 😉

    För övrigt kan man bara konstatera att du är gammal … och konservativ med ett stelt, oflexiblet och statiskt intellekt (gamla hundar, du vet) när du omnämner Objektivismen som nördig och totalitär. Bara en kommunist kan ju komma fram till en mer korkad slutsats. Tvång och nedlåtande attityd är ditt och dina gelikars ledmotiv för att få andra motiverade och det är INTE totalitärt, alltså??? Jisses Amalia. Om du läste boken så förstod du uppenbarligen ingenting av den.

    Å, du! Jag är ingen objektivist per se. Jag vet bara när jag har tagit del av intressanta berikande åsikter om sakernas tillstånd här i världen och hur det borde förhålla sig om de flesta kunde ge fan i att peka finger åt alla andra om vad de skall göra och hur de skall tänka. Lite så här menar jag > > > http://www.youtube.com/watch?NR=1&v=IpNRw7snmGM&feature=fvwp

    Det här var bara ett raststopp på min långa Internetresa. Nu fortsätter jag den och kommer aldrig tillbaka hit … om ingen tvingar mig.

    Hälsningar, John Galt och alla andra som är anti-vänster och anti-socialism i alla dess former eftersom sånt är verkligen skrämmande … för det har vi sett prov på.


  15. […] Ideologiskt är Annie Lööf nyliberal uti de proverbiala fingerspetsarna, något som framgår av de tre verk inom litteraturen hon framhållit som sina favoritböcker: Till världskapitalismens försvar av Johan Norberg, Anarki, stat och utopi av Robert Nozick samt Och världen skälvde av råkapitalismens stora förkunnare Ayn Rand. Lööfs favorit bland internationella politiker är Margaret Thatcher. https://tommyhansson.wordpress.com/2011/06/24/annie-anna-karin-och-ayn/ […]


Lämna ett svar till rksmrgs Avbryt svar

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s


%d bloggare gillar detta: