Hanssons lilla brännvinsguide (I)

ÖSTGÖTA SÄDESBRÄNNVIN

Det drar ihop sig till sensommar och därmed kräfttider. Jag tänkte därför göra ett avbrott från politiken genom att skriva litet om de drycker dessa läckra varelser enligt författaren Albert Engström kräver – det vill säga brännvinsdrycker. Det här markerar alltså inledningen på vad jag valt att kalla ”Hanssons lilla brännvinsguide.”

Det alkoholhaltiga brännvinet användes i vårt land länge enbart till kruttillverkning. Det lär ha varit Stockholms ”pulvermakare” (kruttillverkare) Tydeke Pulvermakare som i slutet på 1400-talet upptäckte, att brännvinet med fördel även kunde intagas oralt. Under 1500-talet lärde sig vidare svenska soldater under de många fälttågen i Ryssland att framställa sprit av säd.

Och 1746 kom Eva De la Gardie Ekeblad (1724-86) på att man också kunde förfärdiga brännvin av nymodigheten potatis. Ekeblad blev som första kvinna invald i Kungliga Vetenskapsakademien.

Eva De la Gardie Ekeblad (1724-86).

Jag inleder guidningen med det brännvin jag påstår skulle kunna benämnas ”brännvinets Rolls Royce”, nämligen Östgöta Sädesbrännvin. Det lanserades 1864 av värdshusvärden och spritfabrikören Erik Rehnberg och gick först under namnet Rehnbergs Sädes Brännvin. Detta var ett destillat bestående av kornmalt, russin och honung lagrat på ekfat. Brännvinet tillverkades i Söderköping på platsen för stadens enda Systembolag och salufördes över hela riket.

När Rehnberg, som var född i Reimyre 1841, avled kunde man inte längre nytillverka brännvinet, eftersom receptet inte fanns nedskrivet. Man fortsatte dock försäljningen så länge det befintliga lagret räckte, vilket var åtskilliga år. Fem år efter det att den sista buteljen sålts hade man  lyckats återskapa alla ingredienser och började saluföra brännvinet under namnet Östgöta Sädesbrännvin, i folkmun Östgöta Sädes.

Östgöta Sädes har en mild, elegant smak som för tankarna till lagrad whisky och kan därför avnjutas inte bara i ett spetsigt snapsglas utan också med fördel i ett större glas, kanske med ett par isbitar i. Drycken destilleras mycket riktigt på en whiskypanna av koppar för att sedan lagras i flera år på ekfat.

Jag avslutar med en snapsvisa som jag skrivit själv:

På Östgötaslätten
(Melodi: ”Alpens ros”)

Ute på åkern på Östgötaslätten
där växer säden uti godan ro;
när den har mognat och man har berett den
blir den till nektar invid kräftans klo!

Östgöta Sädes heter gudanektar´n
den sitter fint vid höstamånens glans;
men den kan tas för var och en som mäktar´n
i whiskyglaset utan varje trams!

Drick ansvarsfullt!

Explore posts in the same categories: Brännvin

Etiketter: , , , , , , , , ,

You can comment below, or link to this permanent URL from your own site.

6 kommentarer på “Hanssons lilla brännvinsguide (I)”

  1. Jacob I Says:

    Hej, Tommy!
    Detta blir nog mitt hittilldags kortaste inlägg:
    SKÅL O´ GUTÅR!

    J

    • Tommy Hansson Says:

      Bort allt vad oro gör
      Bort allt vad hjärtat kväljer
      Låtom oss välja bland desse buteljer
      Vår maglikör!

  2. ar4ne Says:

    Ursäkta mig att jag tränger mig på om ett allvarligt ämne.

    Vad har vi i SD för något som mången svensk saknar?

    Om man tänker efter, är vi ett unikum av människor bara för att vi tror på vår framtid med ett civiliserat samhälle, denna typ av samhälle som mångkulturisterna har tagit ifrån oss.

    Sverige var faktiskt utnämnt i början av 1980 talet, obs! av
    omvärlden som det mest civiliserade landet på denna jord, som de onda krafterna nu har spolierat för att få fortsätta på den inslagna vägen med en civiliserad befolkning.

    Det här ligger 7 klövern till last och var och en av oss borde sprida det här och ställa frågan om viljan finns för ett civiliserat samhälle som det enda rätta och fråga folket om de skulle vilja ha ett laglydigt folk med skötsamma människor.

    Intressant, hur många skulle svara nej på den här frågan, någon som tror sig ha en relevant åsikt om det här, att bli civiliserad för att skilja oss ifrån djuren.

    • Tommy Hansson Says:

      En av de saker som gör oss svenskar civiliserade är väl just vår brännvinskultur. Har i alla fall aldrig hört talas om djur som framställer sådana drycker (även om det finns exempel på fåglar och andra djur som med glädje inmundigar exempelvis jästa bär och frukter…).

      Självklart skulle företeelsen bli ännu mer civiliserad om alla lärde sig dricka ansvarfullt.

      • ar4ne Says:

        Bra talat jag fann en stor poäng i ditt svar, underförstått hur mycket våld och elände samhället skulle slippa om folk kunde dricka med måtta och helst inte alls, när det gäller dem med dåligt ölsinne.

  3. Tommy Hansson Says:

    Måttfullhet är en dygd i de flesta sammanhang. Sedan kan naturligtvis bedömningarna variera om vad som är måttfullt.

    Och vi har väl alla stött på personer som absolut inte borde dricka. Men det är ett ansvar var och en måste ta.


Lämna ett svar till ar4ne Avbryt svar

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s


%d bloggare gillar detta: