Sosseuppgången ger ny nerv i politiken

Visst kan Löfven och hans sosseparti pusta ut något – men än är faran inte över. Foto: Photo2be

I United Minds/Aftonbladets opinionsmätning i april 2011 nådde Socialdemokraterna starka 27,8 procent. Det talades om succé för den nyvalde partiledaren Håkan Juholt.

I United Minds/Aftonbladets nyligen publicerade mätning – som utfördes 27/1 – 12/2 2012 – går visserligen sossarna inte riktigt lika bra utan får nöja sig med 26,o procent av de 1276 tillfrågade personernas sympatier.

Det är ändå en uppgång med 2,4 procent sedan förra mätningen, och naturligtvis talas det i kraftigt uppdragna rubriker om megasuccé för nye partiledaren Stefan Löfven.

Samtidigt får Vänsterpartiet med 9,2 procent bästa siffrorna någonsin hos United Minds; partiet lever uppenbarligen högt på nye ledaren Jonas Sjöstedt, som har en avgjort mer sympatisk framtoning än företrädaren Lars Ohly.

Det rödgröna blocket handikappas denna gång av att Miljöpartiet går ned med en procentenhet till ändå förbluffande 10,5 procent. Förbluffande, därför att de svenska väljarna istadigt vägrar inse att MP är landets farligaste extremistparti med noll verklighetsförankring. Ett regeringsinflytande för det partiet skulle medföra katastrof för riket.

 Tråkfeldt lägger ut texten på sitt oefterhärmliga vis…givet att han har något att säga, vilket kan betvivlas. Foto: Photo2be

Fredrik Tråkfeldts Moderater noterar en marginell uppgång och får nu 32,7 procent av sympatierna. Alliansen dras dock ned av att Centerpartiet med sin relativt nya anförare Annie Lööf med 3,9 procent inte klarar riksdagsspärren. Det ser med andra ord ut som om den lööfska charmen redan klingat av trots piggt rött hår och tandrikt leende.

Backar gör även Folkpartiet. 5, 0 procent innebär en nedgång med 1,3 procent för det så kallade liberala partiet, vars ledare Jan Björklund när detta skrivs dock har viktigare saker för sig än att detaljstudera svenska opinionsmätningar – han befinner sig nämligen i Israel/Palestina.

Noterbart är att Kristdemokraterna nu tycks ha vänt på kuttingen och för första gången på länge klarar riksdagsspärren med 4,7 procent, trots att svage partiledaren Göran Hägglund förblir kvar vid rodret.

Fortfarande har den samlade alliansen ett knappt övertag: 46,3 procent mot vänstertrojkans 45,7. I realiteten skulle de nu aktuella siffrorna dock ge ett regeringsskifte om det vore val nu – Centern skulle ju halka ur riksdagen.

För Sverigedemokraterna blev det den här gången 7,2 procent och en solid vågmästarställning. Detta trots att partiet inte synts särskilt mycket i media under mätperioden – SD har ”bara” fortsatt att göra sitt gedigna men oglamourösa arbete i parlamentet. Det blir dock en nedgång med 1,1 procent från förra månadens succésiffror.

 Jimmie Åkessons pressekreterare Linus Bylund gläds åt fortsatt starka siffror för SD. Foto: Photo2be

Förmodligen var det en del S-märkta champagnekorkar som sköt upp mot taken efter den här mätningen, kanske inte utan visst fog – de tidigare exempellösa fiaskosiffrorna hade ju drivits på porten. Sannolikt får vi så småningom se mätresultat kring och kanske till och med över 30-strecket. Och självklart har Löfven en stor del i den relativa framgången.

Faran är dock inte på långa vägar över för sossarna. S-partiet har fortfarande en alldeles för svag politik som knappast en tämligen färglös ny partiledare med klasskampskortet i rockärmen förmår skyla över.

Blotta möjligheten av en realistisk utmaning mot alliansregeringen är emellertid bra för svensk politik. Det skapar en ny nerv i det vardagliga harvandet och tvingar upp alliansaktörerna ur liknöjdheten.

Explore posts in the same categories: Inrikespolitik

Etiketter: , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

You can comment below, or link to this permanent URL from your own site.

8 kommentarer på “Sosseuppgången ger ny nerv i politiken”

  1. Tarzan Says:

    Tack detta är en bra artikel.
    Vet du om SD har någon plan för att nå ut till pensionärerna och dom som ska gå i pension de närmaste åren ??
    SD måste få denna mycket stora grupp att förstå att det är den vansinniga invandringen som gör att våra pensionärer får lägre och lägre pensioner.

  2. Josefina Bergfast Says:

    Det som nu händer i Europa, och Sverige, har nog planerats för, för länge, länge sedan…? Kanske alltsedan andra världskrigets slut, och ännu tidigare….? Sedan ”revolutionernas”,(inbördeskrigens, Franska, Ryska m.fl.), och ”upplysningstidens” början…?

    Människor, medborgarna i de olika nationalstaterna i Europa ”reagerar” på den överdimensionerade ”migrations- och folkblandnings-politiken” på exakt det ”förväntade sätt” som just förväntats?……

    Att blanda mycket olika befolkningar genom en stor invandring, mycket snabbt och med hjälp av en propaganda som säger att man är god, hjälpsam, samt ”icke-rasistisk” och ”icke-främlingsfientlig” om man ställer sig positiv till invandringspolitiken, och att man är dum, elak, ogin samt också automatiskt ”hatiskt, främlingsfientlig och rasistisk” om man har några motsatta åsikter om denna politik, samt att dessa som då har sådana åsikter, och ger uttryck för dem, förtjänar att avskedas från eventuella tjänster, eller förtjänar att bli slagna, och att kanske t.o.m. främja skapandet av olika motstridande formationer av gatu- attack-grupper, även då från den inhemska intressesidan som då anser sig kämpa för att ”bevara nationens identitetsprofil”, men också då gatustridande grupper som då är förespråkare för folkblandningspolitiken, kanske då i kommunismens, nyliberalismens, multikulturalismens, eller kulturmarxismens namn, som då alltså anses vara bekämpare av ”rasism och främlingsfientlighet”, (där då man underförstått hela tiden vill mena att ENDAST den inhemska befolkningen kan vara just ”främlingsfientliga och rasistiska” fastän i princip alla människor över hela jordens alla nationer bär på sådana tendenser), och genom att då direkt och fysiskt angripa sådana inhemska motståndsgrupperingar när dessa i det demokratiska samhällets namn och därmed i yttrandefrihetens namn vill ge uttryck för sådana tankar som då är kritiska till den förda politiken, har ju naturligtvis resulterat i att man har lyckats få med sig en hel del av den aningslösa, välvilliga, relativt trygga, (”sovande”?), och godtrogna medelklassbefolkningen till att ganska okritiskt stödja den omfångsrika invandringspoltiken, och alltså inte i så särskilt stor utsträckning vilja opponeras sig och därmed riskera att hamna i en relativt utsatt social position.

    De som då trott sig om att automatiskt befinna sig på den civiliserade, generösa och goda sidan i befolkningen och som också inbillat sig själva att de dessutom gör en storartad, storsint och demokratisk insats genom sin positiva inställning till invandringspolitiken och därmed trott sig om att motarbeta att det riskeras att på nytt uppstår etniska utrensningar av människor, samt utrensningar eller stränga bestraffningar av kriminella samt av homosexuella och också av handikappade, samt naturligtvis också andra grupper av människor, t ex judar och muslimer, som då ovillkorligen och utan pardon automatiskt förmodligen annars skulle ha placerats i gaskamrar och där gasats ihjäl i enorma skaror, OM man alltså på något vis försvarat ÅSIKTEN att invandringen behövt begränsas, (även om dessa åsikter vore grundade i en omsorg om hela nationens väl och ve och utan hat mot några andra folk, eller heller inte något nedvärderande av andra folks kulturer, som alla istället också själva är i sin fulla rätt att försvara och bevara sig själva, sina språk, sina kulturella och biologiska/etniska profiler, alltsammans till glädje och rikedom för MÅNGFALDEN på jorden i den mänskliga familjen.)……..

    SÅ, när man genom denna retorik, som kontinuerligt förmedlats överallt i det massmediala rummet, och också tillsammans med en propaganda för just homosexualitetens naturlighet, och också tillsammans med en propaganda för alkohol och droger genom rockvideos där s.k. sexuell s.k. frigörelse promotats, samt också jämlikhetspropagandan tillsammans med den feministiska doktrinen dogmatik där också parollen ”alla människors lika värde”, i förlängningen har lyckats öppna nationsgränserna på vid gavel utan några större protester från några större majoriteter av medborgarna, både med allianspolitikens och också den röd-gröna politiken hjälp.

    Alla dessa politiska partier har då förespråkat och tillåtit en extremt stor invandring av mycket främmande folk i en förhållandevis hastig takt, alltsammans förmodligen i överensstämmelse med EU-projektets försvarare, uppbackare, planerare och skapare, samt också med hjälp av det multinationella näringslivets och också den multinationella bankindustrins aktiva stöd, där bildandet av en enad EUROPEISK NATION förmodligen är den önskade slutdrömmen? Därför har då dessa inflytelserika och ekonomiskt starka aktörer inom detta globala näringsliv med alla till buds stående medel önskat driva på invandringens takt, storlek och utformning? Detta för att därmed kunna skapa stora folkuppblandningar i de forna relativt etniskt homogena nationalstaterna i Europa som då medför att dessa nationalstater lättare, i en framtid, förmodligen kommer att vilja ansluta sig till idén om denna EUROPEISKA NATIONALSTAT? Allt som bidrar till att denna idé skall kunna förverkligas har då stegvis kunnat föras fram med hjälp av en betald och unisont sjungande massmedia, som genom en mängd olika underhållningsprogram, informationsprogram och diskussionsprogram stressar upp och sätter tryck på befolkningarna att bli alltmer konkurrensmedvetna i ett globalt tänkande perspektiv, vilket i sin tur skapar ett mer stressat och aggressivt samhällsklimat, där ett slags stress-, ”kris-” och tävlingsmedvetande har ansetts behöva utvecklas hos ”de sovande folken”, särskilt då det svenska ”sovande folket”?

    Samtidigt som alla dessa folkomflyttningar pågått, har just det internationella privata näringslivet kunnat flytta fram sina positioner. Det har kunnat köpa upp stora statliga företag och gemensamt ägda statliga egendomar och de har också kunnat göra stora vinster på invandringsindustrin, men även den privatiserade vården och skolan, där då stora mängder skattemedel har kunnat föras över till den privata sektorn, som därmed kunnat öka sina vinster med hjälp av just skattefinansierade verksamheter och företag, inklusive invandringsindustrin.
    Många multinationella storföretag, inklusive bankindustri, har kunnat göra mycket stora vinster med hjälp av den s.k. ”ökade valfriheten” och också med hjälp av rationaliseringar inom sina verksamheter i form av personalminskningar, samt också i nedläggningar av produktion och förflyttningar till låglöneländer. Alla dessa snabba marknadsförändringar och privatiseringar av statliga tillgångar har kunnat möjliggöras genom globaliseringen och genom att de nationella gränserna för just det multinationella näringslivet och de globala multinationella storkoncernerna, samt också den internationella bankindustrin, har försvunnit.
    Mycket stora vinster har kunnat utdelas till aktieägare och genom hela det ”nya, valfrihetliga, konkurrens- och tävlingsinriktade tänkandet”, samt också ”anti-nationella” tänkandet, som har kunnat propageras för med hjälp av olika massmediala kanaler, och främst kanske genom amerikansk eller amerikaniserad massmedia. Denna massmedia, som i mångt och mycket samtidigt också är förmedlare av en fascistoid människosyn som menar att det är fullkomligt naturligt att ”de svagare slås ut” i den tuffa och hårda ”tävlingen och konkurrensen” i tillvaron, som då ses som någonting naturligt, (och i enlighet med Darwins teorier).

    Politikerkåren är då också främst i tjänst hos detta multinationella industrikomplex, samt en tjänstemannakår av s.k. experter av olika slag, samt en då journalistkår och en kulturtidskriftskår, och också en s.k. kulturarbetarkår i form av filmmakare, skådespelare, författare, regissörer, bildskapare, dramatiker, fotografer och reklammakare osv., samt också övrig journalistkår på radio, tidningar och tv.
    Allt sammantaget skapar dessa massmediala influenser, från det ”multinationella, industriella, massmediala komplexet”, en påverkan på en allt större del av befolkningarna, som i sin tur tenderar att skapa starkare känslor av stress och frustrationer och också missnöje hos en stor del av dem…..

    SOM VÄNTAT….

    Snart anser då alltfler av medborgarna, trots att det är ”förbjudna tankar”, att det nog kanske inte är så lyckat med ALLTFÖR HASTIG, och ALLTFÖR OMFATTANDE, och ALLTFÖR STOR och ALLTFÖR OLIKA invandring, vilket NATURLIGTVIS är fullkomligt väntade reaktioner, därför att så reagerar och fungerar de flesta människor i de flesta nationer och stater över runt jorden. Denna multikulturpolitik är nämligen förväntad att skapa en hel del konflikter, missförstånd, spänningar och motsättningar bland befolkningarna i de europeiska nationalstaterna för att……

    DÅ leder det fram till nästa politiska steg….?

    DÅ börjar det bli dags att på allvar försöka skapa politiska grupperingar som kan artikulera en politik som förespråkar en alternativ invandringspolitik? Detta därför att det i mångt och mycket blir just det som blir de påtagliga, mätbara och synliga faktorerna, som upplevs och förstås av många som varande de direkta orsakerna till de olika former av stress, spänningar, konflikter och problem som allt större medborgargrupper kan uppleva genom just den uppskruvade stressen i hela samhället.
    Denna stress och detta missnöje som då formulerar sig politiskt genom att fokusera på invandrarna som orsaken till de ökade problemen, och som då samtidigt aktivt vill dirigerar kritiken till att vara just en särskild grupp bland de invandrade folkgrupperna som är extra problematisk. Alla de inhemska medborgarna, ”det sovande folket”, som då börjar bli alltmer missnöjda och stressade och som då tror att det ENBART har att göra med den alltför omfattande och den alltför hastiga invandringen, skall genom den politiska formationen rikta sin frustration åt ett särskilt håll. Alltså deras kritik skall med hjälp av en aggressiv och pådrivande propaganda, där uppvisande av fakta som då skall bevisa hur dåliga, slarviga, lögnaktiga, mördande, kvinnofientliga, homofientliga, demokratifientliga, missbrukande, lata, kriminella, krävande, våldtagningsbenägna, bedrägliga och falska just denna särskilda folkgrupp bland alla olika folk som invandrat till landet är…..

    PÅ SÅ SÄTT så får man då ganska snart sina EFTERLÄNGTADE inbördeskrigiska situationer i de europeiska f.d. nationalstaterna…… ?

    NÄR då DESSA eventuella fullskaliga INBÖRDESKRIG HAR PÅGÅTT EN TID, (1år, 5år, 10, 20, 30 år?), så inträder förmodligen en TRÖTTHET på allt mördande och dödande som DÅ kommer att medföra att det kommer att stiftas FRED och att samtidigt då också att DEN NYA och totalt folkblandade EUROPEISKA NATIONALSTATEN ÄNTLIGEN, och UTAN PROTESTER kan bildas….?.

    PRECIS SOM ÖNSKADES FRÅN BÖRJAN AV DE MEST INFLYTELSERIKA och globlistiska AKTÖRERNA?

    DÅ kommer man att STÄLLA SIG FRÅGAN:

    VAD TJÄNADE ALLT KRIGANDE och dödande TILL FÖR NYTTA?…

    NATIONERNA förlorades ÄNDÅ? Genom JUST INBÖRDESKRIGANDET?

    Och nationerna TVINGADES DÄRIGENOM att FÖRENAS, för FREDENS skull, i DEN NYA enhetliga STATEN EUROPA….?

    PRECIS som alltså det inflytelserika och starka multinationella näringslivet och därmed de globala aktörerna från början önskade sig?

    SÅ DÄRFÖR kanske man behöver fundera över vad som kanske ändå är ganska meningslöst att ”reagera på” av all den både direkta och indirekta propaganda som förmedlas genom ”det multinationella massmediala industriella komplexets” alla fönster och rum, dvs. massmedias alla ”gator och torg”, samt även bloggare, debattsidor och krönikörer av olika slag, och vad det är som de EGETNLIGEN säger och vill, och vad de egentligen förmedlar för budskap?

    Kanske det finns fler som verkligen önskar sig både inbördeskrig och världskrig, än vad man kan tro?……

    Kanske det DÄRFÖR det helt enkelt vore enormt mycket bättre om som just alla former av ”socialkonservativa motståndsviljor”, och ”nationella själv-bevarande-försvars-viljor” fokuserade på att bygga starka och stora familjer, med många barn, istället för att låta sig dras in i några konstruerade och framskapade ”inbördeskrigiska situationer”, (med hjälp av gatustridsgrupper som EDL och SDL och liknande?), som ändå förmodligen inte i längden kan ”vinnas”?

    • Josefina Bergfast Says:

      Ps.

      Vad skulle då i så fall en enhetlig Europeisk Stat egentligen innebära i praktiken?

      Det betyder väl ett enhetligt parlament, regering och en riksdag, där enhetliga lagar stiftas, med en enhetlig konstitution, samt en enhetlig polismyndighet, en enhetlig skatt som betalas direkt till ”Staten Europas skattemyndighet”, en enhetlig valuta, kanske ett enhetlig försvar och uppbyggd militärtjänstgöring, val direkt till det Europeiska parlamentets olika politiska partiformationer, samt kanske också direktval av den Europeiska Statens President?

      Eventuellt kanske det också i förlängningen innebär ett enhetligt språk, (engelska?), där då de f.d. nationalstaternas språk, blir betraktade som mer eller mindre ”områdesdialekter”?

      Samtidigt medför det väl då att alla de olika f.d. nationalstaternas regeringar och parlament i den f.d. Europeiska Unionen avvecklas allt mer, och där de också i en framtid mer blir betraktade så som nuvarande kommuner idag blir betraktade av svensk regering och riksdag i Sverige? Alltså helt enkelt som till viss del självstyrande regioner som ändå står under den enhetliga lag som då kommer att stiftas i den Europeiska Statens Parlament?

      Ds.

  3. benke Says:

    Såsseuppgången kan visa sig vara temporär. Hur en vuxen människa kan vara socialist är något som övergår mitt förstånd. Socialismen/kommunismen/fascismen/national socialismen har fångat mången som inte har en klar tanke. Detta är ungdomens oförstånd som tyvärr har smittat många. Många i detta avlånga land tycker att det är ok att stjäla från andra via röstsedeln.

    Jag må vara naiv, men när vuxna (vänster) människor beter sig som 16-åringar med palestinaskylen så torde de flesta som är vuxna på riktigt reagera. Så icke i Sverige. Sverige är ett dagisland politiskt sett.

  4. LPÖ Says:

    ”Blotta möjligheten av en realistisk utmaning mot alliansregeringen är emellertid bra för svensk politik. Det skapar en ny nerv i det vardagliga harvandet och tvingar upp alliansaktörerna ur liknöjdheten.”

    Jag förstår inte riktigt vad du menar med ovanstående. Alla partier i riksdagen går ju i takt. De är alla radikalfeminister. De är alla klimataktivister. De är alla socialister. Någon utmaning föreligger icke. Vi lever i en konsensuskultur.

    Se bara på KD som övergett sitt krav på sterilisering av personer som genomgått könsbyte för att ”få vara med i gänget”. SD har väl samma åsikt som KD i denna fråga?

    I irrelevanta frågor som HBT-frågor och klimatfrågan är det lätt för 8-klövern att komma överens. När det gäller energipolitiken – som är avgörande för vår framtid – verkar det däremot omöjlig att nå fram till en realistisk överenskommelse. Jag håller med BENKE. Sverige är ett dagisland politiskt sett.

  5. Erik E Says:

    ”tandrikt leende” – haha, snyggt formulerat.

    ”I realiteten skulle de nu aktuella siffrorna dock ge ett regeringsskifte om det vore val nu – Centern skulle ju halka ur riksdagen.”

    Okej, de rödgröna tillfrågas av talmannen, bildar regering, lägger budgetprop – och blir nedröstade. Inte mycket till regeringsskifte.

    Jag tycker inte att du bör, likt etablissemangets analytiker, tona ner SD:s roll genom att låtsas att det viktiga är vilket minoritetsblock som är störst, när det egentligen handlar om vilket block som kan lägga en budgetprop som får SD:s röst.


Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s


%d bloggare gillar detta: