Guds ord i öknen

 Den helige Antonius (251 – 356) gav upphov till klosterväsendet.

Så har jag då besökt Betlehemskyrkans Israel-grupp igen. Sammankomsten den 11 maj ägnades åt ett anförande av Gertrud Lindby på temat ”Guds ord i öknen”. Efter vanligheten bjöds en hel del av intresse och inspiration.

Gertrud Lindby, tidigare verksam bland annat vid Svenska kyrkans teologiska institut i Jerusalem, använde ett bildspel för att göra anförandet mer levande. Hon inledde med att orientera om den främste och tidigaste av de så kallade ökenfäderna, den helige Antonius.

Antonius anses ha levt åren 251 – 356 och uppnådde om detta stämmer en minst sagt ansenlig ålder. Han sålde respektive gav bort allt han ägde till de fattiga och begav sig ut i den egyptiska öknen, där han slog sig ned i en övergiven försvarsanläggning. Allt detta skedde sedan han först ordnat med systerns försörjning.

Sålunda gav Antonius – som tillhörde den koptiska kyrkan – upphov till klosterväsendet. Sankt Antonius-klostret var därför det allra första klostret. Den bakomliggande idén var att en utvald skara män – kvinnor tillkom efter hand – skulle avsäga sig den syndfulla världen och i stället ägna sig åt fromma övningar i öknens avskildhet.

Gertrud Lindby menade att öknen verkligen är en utmärkt vistelseort för den som önskar begrunda tillvarons mysterier eller helt enkelt bara är ute efter en tids avstressande tillvaro. Hon redogjorde även för några personliga upplevelser i ökenmiljö, upplevelser av frid och ro.

Här syns den pelare på vilken Symeon styliten (388 – 459) satt uppflugen i tre decennier. Byggnaderna uppfördes senare.

Standardverket för den som vill veta mer om den helige Antonius och andra så kallade ökenfäder är Ökenfädernas tänkespråk. De heliga fädernas råd för den som söker fullkomlighet. Den utkom i nyöversättning 2009, och för den som är intresserad finns information här:

http://johannesakademin.wordpress.com/2009/11/11/okenfadernas-tankesprak/

Fullkomlighet anses vanligen vara ett mänskligt ideal som icke är möjligt eller ens önskvärt att uppnå för vanliga dödliga. Möjligen är det också så. Dock bör man betänka att Jesus faktiskt enligt Matteusevangeliet 5:48 anmanar:

Varen alltså I fullkomliga, såsom eder himmelske fader är fullkomlig (1917 års bibelöversättning).

Detta tog uppenbarligen ökenfäderna fasta på. En särskild typ av ökenlevande asketer eller eremiter som Gertrud Lindby berörde var de så kallade pelarhelgonen, styliterna. Dessa självplågare framlevde sin ensliga tillvaro uppflugna på höga pelare, vilka kunde vara allt från tre till 18 meter höga.

Det mest kända av alla pelarhelgon var Symeon styliten (omkring 388 – 459) vilken i cirka 30 år vistades på en pelare i Qalat as-Siman nära Aleppo i Syrien. Han uppmärksammas ännu med helgdagar i såväl den västliga som den ortodoxa kyrkan.

Det förekommer emellertid ännu denna dag som är att människor söker sig ut i öknen för att finna ro och vila. De nomadiserande beduinerna har som bekant öknen som naturlig omgivning.

Gertrud Lindby berättade att Israels turistministerium ordnar ökenturer på kamel alternativt jeep. Turister får därvid bo i särskilt anpassade beduintält.

 Jesus frestas av Djävulen enligt en konstnärs version.

Bibeln innehåller talrika ställen där olika slag av ökenanknutna aktiviteter berörs. Redan i Första Mosebok i den judiska bibeln (det så kallade gamla testamentet) berättas om hur det judiska folket tillbringade 40 år i öknen efter uttåget ur Egypten.

Och i den kristna delen av bibeln (”nya testamentet”) kan vi bland annat läsa om hur Jesus tillbringar 40 dagar i öknen och därefter frestas av Djävulen.

Explore posts in the same categories: religion

Etiketter: Aleppo, öknen, beduiner, Betlehemskyrkans Israel-grupp, Bibeln, djävulen, Egypten, Första Mosebok, Gamla testamentet, Gertrud Lindby, Israel, Jerusalem, Jesus, Matteusevangeliet, Nya testamentet, pelarhelgon, Qalat as-Siman, Sankt Antonius, Svenska kyrkans teologiska institut, Symeon styliten, Syrien

You can comment below, or link to this permanent URL from your own site.