Förre förrädaren Guillou kan inte hålla sig
Jan Guillou poserar som jagande machoman.
http://www.aftonbladet.se/nyheter/kolumnister/janguillou/article16969255.ab
”George Orwell hade fel – mardrömmen fanns i USA.”
Så lyder rubriken till en krönika i Aftonbladet den 16 juni som totats ihop av förre fängelsedömde förrädaren, KGB-medarbetaren och kommunisten Jan Oskar Sverre Lucien Henri Guillou, till råga på allt född i min hemstad Södertälje 1944. Läs hela artikeln via länken överst om ni orkar.
Guillou driver alltså tesen att Orwell – som egentligen hette Eric Arthur Blair – hade fel när han i den berömda framtidsdystopin 1984 ger en bild av det omänskliga övervakningssystemet i Stalins Sovjetunionen. Det demokratiska USA är mycket värre, hävdar Guillou. Han skriver:
Romanen har ända sedan den kom ut 1948 fungerat som ett av de allra mest effektiva argumenten mot totalitär kommunism. Orwell själv var en antiimperialistisk vänsterman som idag skulle ha befunnit sig på ståndpunkter som exempelvis Vänsterpartiet.
Att Guillou anger felaktigt publiceringsår – 1984 kom ut 1949, ett år före Orwells dödsår – kan vi till nöds stå ut med, kanske rentav också att den in i märgen övertygade kommunisten Jan Guillou uppenbart lögnaktigt antyder att han skulle ha särskilt mycket emot den totalitära kommunistiska ideologin.
George Orwell/Eric Blair (1903-50): vänsterman och brittisk patriot.
När Guillou emellertid solkar den världsberömde författarens minne genom att påstå att han skulle dela Vänsterpartiets åsikter blir det bara för mycket. Guillou har visserligen rätt när han väljer att beteckna Orwell/Blair som antimperialist – det blev han på grund av sina erfarenheter som ung brittisk polis i Burma på 1920-talet – men George Orwell var en mångbottnad personlighet.
Orwell/Blair tvekade nämligen inte att gå emot strömmen. När hans antisovjetiska fabel Animal Farm (Djurfarmen) kom ut 1943, skedde det i en tidsepok då Sovjetunionen stod mycket högt i kurs i både Orwells hemland Storbritannien och ett USA som leddes av den varme Stalin-vännen Franklin Delano Roosevelt. Att Andra världskriget faktiskt hade möjliggjorts av pakten Nazityskland-Sovjetunionen 1939 hade snart glömts bort, och att tvivla på Stalins goda intentioner framstod vid denna tid närmast som opatriotiskt.
Orwell tvekade dock inte att visa sig politiskt inkorrekt. Det gjorde han inte heller då han under sin sjukdomstid (TBC) i slutet av 1940-talet för en god vän som arbetade vid avdelningen Information Research Department på brittiska utrikesministeriet överlämnade en lista på 38 namngivna personer, vilka av Orwell ansågs vara kryptokommunister och därmed ett hot mot demokratin i Storbritannien.
Nämnda avdelning hade initierats av Labour-partiet och hade till uppgift att propagera för demokrati och antikommunism. Bland namnen på listan återfanns skådespelarna Charlie Chaplin och Michael Redgrave samt en brittisk parlamentsledamot.
Orwell namngav Charlie Chaplin som kryptokommunist och säkerhetsrisk.
Att mot denna bakgrund, som Guillou gör, påstå att den antitotalitäre författaren George Orwell/Eric Blair skulle ha haft det minsta till övers för ett parti som den folkilskne Jonas Sjöstedts Vänsterpartiet – med dess långa historia av samarbete med Sovjetunionen och allsköns andra kommunistdiktaturer – är en ren förolämpning mot Orwell/Blair. Denne må ha varit vänsterman och antiimperialist, men han var också brittisk patriot och såg med all rätt kommunisterna som potentiella eller verkliga förrädare.
Förre förrädaren och spionen Jan Guillou kan helt enkelt inte hålla sig när han ser en chans att förminska kommunismens brott mot mänskligheten och förstora det kanhända överdimensionerade övervakningssystemet i USA, som initierades av den republikanska Bush-administrationen och, sedan det godkänts av allehanda parlamentariska instanser, fördes vidare av Obama-gänget. Och det är inte måttligt vad Guillou brer på:
Men i ljuset från den senaste spionskandalen i USA framstår ändå Stasi som en mild västanfläkt. Då ställs vissa historiska självklarheter på huvudet.
USA, som Guillou ömsom betecknar som världens ”största” eller ”starkaste” demokrati (det sistnämnda är korrekt eftersom Indien är större), har länge varit ett spöke för Guillou, vilket mer än väl framgår av den kraftigt antiamerikanska tendensen i exempelvis hans agentromaner. Ett av skälen till Guillous USA-hat är att detta land är det förhatliga Israels främsta bundsförvant i världen.
Ty är det något som Guillou inte uppskattar så är det judar/israeler, en inställning som på 60- och 70-talen fick honom att, i likhet med en annan före detta södertäljebo vid namn Göran Rosenberg, stödja de allra mest mordiska och blodtörstiga bland de arabiska mördarband som massakrerade judar/israeler på olika platser i världen som i München 1972.
Så nu är USA i Guillous ögon värre än Sovjetunionen och Östtyskland när det gäller att övervaka sin befolkning. Vad Guillou inte låtsas om är givetvis, att det amerikanska överrvakningssystemet tillkommit efter 11 september-attackerna 2001 i syfte att förhindra terrordåd och att bekämpa USAs fiender och inte för att hålla medborgarna i schack. Guillou tvingas också medge att det ställvis varit tämligen framgångsrikt – genom det amerikanska antiterrorprogrammet har det varit möjligt att eliminera den länge elusive al-Qaida-ledaren Usama bin Ladin samt en lång rad andra terrorledare på olika håll i världen.
USA/Israel – en kombination som inte uppskattas av Jan Guillou.
Det är sant att talrika amerikaner, likaväl som andra nationaliteter, säkerligen upplever övervakningen som besvärande och som ett ingrepp i den privata sfären, låt vara att i en nyligen företagen undersökning en majoritet av tillfrågade amerikaner accepterade övervakningen som nödvändig. Jag har förståelse för sådan typ av kritik.
Dock måste vi hålla huvudet tillräckligt kallt för att inse, att den amerikanska övervakningen inte är ett mål i sig. Och framförallt används den inte för att, som skedde i de nämnda exemplen Sovjet och Östtyskland, spåra upp oliktänkande och placera dessa i läger, på mentalkliniker och i politiska fängelser.
De som drabbas i USA är enstaka, udda personer som Bradley Manning och Edward Snowden, individer som fullkomligt ger fan i den nationella säkerheten genom att lämna ut hemligt material och avslöja för USAs fiender hur de amerikanska underrättelseorganen arbetar. Personligen har jag inga som helst problem med att dessa ställs inför rätta för sin troligen brottsliga verksamhet.
En ungdomligt polisongprydd Guillou som Palestina-krigare som planerade anfall mot israeliska posteringar.
Jan Guillou har slutligen aldrig haft några problem med att svälja barbariskt förtryck i kommunistiska och arabiska/muslimska diktaturer. Han tillhörde exempelvis den galne Irak-härskaren Saddam Husseins ivrigaste påhejare i Sverige och höjde denne och hans socialistiska Baath-parti till skyarna i en bok från slutet av 1970-talet med titeln Irak – det nya Arabien, skriven tillsammans med dåvarande hustrun Marina Stagh.
Då känner han sig desto mer hemma med att racka ner på förhållandevis mindre oegentligheter i den demokratiska delen av världen, främst i USA och Israel. Han kan knappast skylla på sin relativt framskridna ålder. Det är de kommunistiska ränderna som aldrig går ur. Frågan är bara varför någon längre tar honom på allvar som politisk kommentator, om någon nu gör det. Han skriver inte ens bra.
Explore posts in the same categories: Media, Utrikespolitik
Etiketter: Aftonbladet, al-Qaida, Andra världskriget, antikommunism, Östtyskland, Baathpartiet, Bradley Manning, Burma, Bush, Charlie Chaplin, demokrati, Djurfarmen, Edward Snowden, Eric Blair, Franklin Delano Roosevelt, Göran Rosenberg, George Orwell, Indien, Information Research Department, Irak, Israel, israeler, Jan Guillou, Jonas Sjöstedt, Judar, kommunism, Labour, Marina Stagh, München, Michael Redgrave, Nazityskland, Obama, Saddam Hussein, Södertälje, Sovjetunionen, Stalin, Stasi, Storbritannien, TBC, USA, Usama bin Ladin, Vänsterpartiet
You can comment below, or link to this permanent URL from your own site.
18 juni, 2013 den 10:50
INFO //
Denne Tommy är märklig här kommer han med ett fantastiskt inlägg om Jan Guilo och där håller jag med herr H till 100% Guillio är en hemsk kommunist på den punkten är jag och Tommy helt överens vi är förenade i en gemensam antikommunism herr Hansson och jag där är vi lika, men andra gångar har T Hansson använt sin blogg som en toalettstol där han spytt ut galla etc etc . Och nu helt plötsligt kommer ett inlägg om kommunisten Jan Guillio. Det är bra att Hanson hänger ut Guillio, nästa inlägg blir väl rena rappakaljan från Hanson. Jag passar ändå på att säga att idag Tisdag genomgår http://www.kommunismensbrott.se/svenskamemorial en rejäl uppdatering, bla kommer foton på KGB män som verkat i Estland att finnas med i dagens uppdatering. Denna sida har sedan den kom upp på nätet i Oktober 2011 haft över 180.000 tusen träffar från hela världen. Den är en av Europas mest besökta i ämnet om kommunismensbrott. Det kommer även en artikel där som berättar om den förberedande Konferensen som hålls i Tallinn i Estland i höst eller nästa nästa år. Denna konferens förbereder en gigantisk rättegång mot kommunistiska förbrytare alltså en sk andra Nurnbergsrättegång. Man kommer att ha små specialgrupper som arbetar med det rent praktiska inför denna rättegång , folk från Baltikum Ryssland samt EU finns på plats i Tallinn. Denna konferens kommer troligtvist att hållas på Nationalbiblioteket i Tallinn och ta några dagar. Vi kommer själva att närvara vid denna konferens. //
18 juni, 2013 den 11:23
Jag kan hålla med om att jag är märklig. Och jodå, jag kommer säkert att fortsätta spy galla över exempelvis stollepartiet MP, miljöfanatismen, böglobbyn och annat som ovanstående kommentator inte tycker man ska skriva om. Och hon kommer säkert fortsätta spy galla över mig då. Det är väl sakernas naturliga tillstånd, förmodar jag.
19 juni, 2013 den 9:06
Här kan du få lite mer om dåren Guillou:
http://www.exponerat.info/nightfight-lars-gw-knockar-jan-guillou/
http://www.exponerat.info/pa-begaran-jan-guillou-gar-i-direktsandning/
http://www.exponerat.info/jan-guillou-en-egocentrisk-sjalvupptagen-nathatande-lognare-som-relegerades-fran-skolan/
http://www.exponerat.info/guillou-fortsatter-havda-att-nathatarna-ar-sexuellt-nodlidande-sverigedemokrater/
http://www.exponerat.info/har-ar-guillous-hemliga-brev-till-dpflp-ledaren-abu-leila/
http://www.exponerat.info/guillou-sitter-live-pa-aftonbladet-och-hatar-nathatare/
http://www.exponerat.info/det-fanns-en-tid-da-svenska-terrorister-verkligen-var-svenska/
http://www.exponerat.info/svartskalle-verkar-okej-att-saga-for-vissa/
19 juni, 2013 den 11:42
Tack, Tommy!
18 september, 2020 den 6:34
[…] Han tillbringade bland annat en månad tillsammans med dessa terrorister, beväpnad med en svensk kpist. I släptåg i sin terrorvänliga verksamhet hade Guillou Göran Rosenberg, för övrigt också han född i Södertälje, vilken trots judiskt påbrå av någon för mig okänd anledning alltid hatat Israel. https://tommyhansson.wordpress.com/2013/06/18/forre-forradaren-guillou-kan-inte-halla-sig/ […]