Om en sång av Afzelius: visst kan man äga varann!

http://www.youtube.com/watch?v=aeaO4qySMcI

Ovan en länk till Björn Afzelii sång ”Man kan inte äga varann”. Jag tänkte låta den bilda utgångspunkt för ett resonemang om kärleken mellan två människor. Er som inte uppskattar när jag skriver om detta ämne kan jag bara rekommendera sluta läsa här.

Enligt ”Affe” i denna sång till ”Maria” kan man alltså inte ”äga varann”. Han säger sig uppskatta de bådas ”små supéer med tända ljus” men blir uppenbart irriterad, då Maria tänker sig honom som ”sin egen man”. Han anser nämligen att ibland är ”två en för mycket”, att ibland vill man bara ”vara i fred”. Och jag undrar om det inte är precis den inställningen som fick Affes alla förhållanden – och de var talrika – att gå i kvav.

Björn Afzelius (1947-99).

Kärlek förutsätter ömsesidigt givande och tagande. Att båda kontrahenter i ett parförhållande är beredda att dela allt. Att ingen håller igen enligt principen ”allt mitt är ditt” och vice versa. Finns inte en sådan förståelse är förhållandet dömt att haverera förr eller senare. Sann kärlek förutsätter osjälviskhet och att ingen av parterna håller tillbaka eller drar sig undan.

Alla förhållanden drabbas av olika slags prövningar och slitningar, ty det är inte lätt att ”bli ett kött” som två älskande förutsätts bli. Det kan jag med bestämdhet säga efter ett äktenskap som varade i närmare 30 år och som slutade först med min hustrus bortgång för drygt tre år sedan. För att det skall lyckas måste man stålsätta sig och inte ge upp när det tar emot. Hemligheten bakom ett lyckat äktenskap är helt enkelt att inte skilja sig.

Ty det finns så mycket som kan bidra till att det går snett. Svartsjuka, misstänksamhet, oförmåga att förstå den andra parten, okänslighet, otrohet, sjukdom, oärlighet, överdriven individualism, oförmåga att enas om vad kärlek egentligen är…så många faktorer som kan göra att det rent ut sagt skiter sig.

Björn Afzelius har skrivit en vacker sång som han framför med stor övertygelse och känsla, men i sak menar jag att han har fel. Man KAN och SKA äga varandra inom ramen för en seriös parrelation! Man får inte hålla något tillbaka om det skall bli riktigt lyckat. Man måste kanske göra avkall på sin egen personlighet och egna intressen. Inte låta sig nedslås av tillfälliga slitningar och problem utan jobba aktivt för att övervinna dessa. Samma erfarenheter har säkert gjorts av alla någorlunda lyckosamma par.

Ur ”Scener ur ett äktenskap”: Erland Josephson och Liv Ullman.

Det är alltså omfattande krav på den som vill uppleva ett lyckligt kärleksförhållande med en annan människa. Det är kontentan av mitt eget äktenskap och även av ett par andra relationer före och efter äktenskapet som inte blev särskilt bra, utan tvivel till stor del beroende på egna fel och brister.

Mitt äktenskap och min lilla familj tycker jag dock jag har viss anledning att vara nöjd med.

Avslutningsvis sjunger Afzelius här om en annan av sina tjejer. Evelina:

http://www.youtube.com/watch?v=qX1V_9ZBgMM

Jag vill gärna tillägna den här texten den omtänksamme vännen Georg, som jag vet uppskattar när jag skriver om kärlek.

Explore posts in the same categories: Kärlek

Etiketter: "Man kan inte äga varann", Björn Afzelius, Georg, kärlek, Maria

You can comment below, or link to this permanent URL from your own site.