Får jag säga att jag känner mig lycklig?
Får jag säga några ord om att jag känner mig lycklig? Inte? Nåja, det gör jag i vilket fall som helst, like it or not!
Egentligen borde jag kanske inte göra det. En drygt sextioårig änkling med ena benet i graven, tidvis anfrätt av smärre krämpor, hjärtepåfrestande kärlekssorger och stelhet i diverse lemmar – stundom och dessbättre inklusive den som så att säga räknas – borde kanske inte känna sig så mäkta lycklig som jag gör just för tillfället.
Jag sa visst inte att jag får medicin mot högt blodtryck och väger minst 30 kilo för mycket samt regelbundet somnar framför TVn. För att inte tala om bensåret som inte vill läka eller sömnapnén.
Det har ju faktiskt inte hänt något speciellt i dag. Har debatterat marxism och islamism på nätet med några vänstertomtar, skrivit ett blogginlägg om det sinnessjuka tillståndet i Nordkorea och varit nere på stan för att handla och fika med min son. Väl hemma igen med taxi har jag satt på en CD med det underbara kanadensiska Irlands-bandet The Irish Rovers, samt hällt upp ett glas vin. Nu väntar jag på att dottern skall komma och bli bjuden på tacos.
Vidare är plånboken ganska så tom och våningen ganska så ostädad (som vanligt). Den massiva disken har jag dock hunnit med!
Och så känner jag mig alltså skamlöst lycklig. I harmoni med den oföränderligt gode Guden och världsalltet på något odefinierbart sätt. Jag räknar inte med att det varar i evighet. Men varför inte njuta en smula så länge det går?
Till slut en härlig låt med nämnda Irish Rovers. Varsågoda, ”The Road to Gundagai”:
http://www.youtube.com/watch?v=shYqClBtTHo
Explore posts in the same categories: LyckaEtiketter: "The Road to Gundagai", Australien, Gud, Gundagai, islamism, marxism, The Irish Rovers
You can comment below, or link to this permanent URL from your own site.
30 augusti, 2013 den 5:54
INFO //
Tomtar var rätt namn på dessa vänsteridioter Tommy haha ja nu i Oktober ska Marias och min hemsida uppdateras rejält bla en artikel av Jyri Lina om massmördaren Lenin samt en rejäl uppdatering om en av historiens största stolpskott med förnamnet Josef och efternamnet Stalin. besök gärna nu http://www.kommunismensbrott.se , Mvh Ann-Mari Piret
30 augusti, 2013 den 5:59
Låter bra, AM. Är dock ingen beundrare av Lina.
31 augusti, 2013 den 7:53
Gratulerar Tommy !
Var tacksam att du får känna lycka !!
Du är sällsynt utvald för den känslan.
Själv brukar jag också debatterar på nätet med vänstertomtar, israelhatare dvs nazister och allmänna galningar.
Du är en av de få jag läser med behållning.
Vad gäller hälsa så är du lyckligt lottad jmf med många andra. Även det andra som gör dig lycklig är du rätt ensam om !
Bästa hälsningar
Karl-Otto
31 augusti, 2013 den 9:01
Intensiva lyckokänslor är något jag har då och då men inte alltför ofta. Tyckte det var bäst att passa på och skriva om det i går när jag upplevde just det. Annars tycker jag det rent allmänt finns anledning känna lycka över att ha en ordnad plats i tillvaron och något man upplever som en livsuppgift.
Roligt att höra att du läser vad jag skriver med behållning. Jag läser också vad du skriver på Twitter och kan inte minnas att jag varit direkt oense med dig en enda gång!
Jag har väl inte direkt någon järnhälsa men har hittills inte drabbats av några mer bestående hälsoproblem. Mer än högt blodtryck då som jag medicinerar för. Ja, man får kämpa på så gott det går!