De svenska biskoparnas förlorade andlighet

Havet i Arktis kommer sannolikt att vara isfritt om somrarna år 2050.

Så skriver Sveriges biskopar i ett debattinlägg i Aftonbladet apropå FNs klimatpanels (IPCC) femte rapport, som presenterades i Stockholm här om dagen. Rapportens bärande budskap var att den påstådda globala uppvärmningen är åstadkommen genom mänskliga utsläpp av koldioxid. Alltså samma klimatalarmistiska budskap vi matats med i decennier.

Biskop Eva Brunne (närmast kameran) tjoar runt i prideparaden

På så sätt söker det sedan tidigare komprometterade IPCC – minns bluffen om glaciärsmältningen i Himalaya och forskarnas manipulationer av sina datormodeller för att påvisa temperaturstegring (Climategate) – dölja de samstämmiga rönen om att jordens medeltemperatur inte stigit sedan 1998. Det kan tyckas märkligt att gammelmedia, politiker och nu alltså biskopar krälar underdånigt i stoftet inför IPCC-charlatanernas påhitt.

Biskoparnas aktstycke kan läsas via länken nedan för den som har tillräckligt starka nerver för att ta del av ett stycke förljuget politiskt-teologiskt hopkok, som kan få det att vända sig i magen på den mest härdade konsument av Svenska kyrkans kroniskt gudsnådeligt politiserade budskap:

http://www.aftonbladet.se/debatt/article17559430.ab

Ingen, säger ingen, med anspråk på att bli trodd kan rimligen ha några förutsättningar att förutsäga hur isförhållandena kommer att te sig vid Nordpolen om 37 år. Det är ingenting annat än idioti att försöka göra sken av det. Men enligt biskoparna i den kyrka jag lämnade för 14 år sedan sitter IPCC tydligen inne med närmast gudomliga insikter. I debattartikeln hävdas så att klimatet är en andlig fråga.

Foton som visar hur istäcket i Arktis vuxit med 60 procent på ett år. Det bryr sig IPCC inte om.

Biskoparna – ingen nämnd och ingen glömd – ger dock icke upp hoppet:

Det går fortfarande att ändra förutsättningarna och kärleken till vår nästa tvingar oss att göra det.

Man hotar nu också med att ”arbeta för att hålla klimatfrågorna i alla människors medvetande” och säger sig även vilja ”uppmuntra till djupare teologiska reflektioner om den moraliska och etiska dimensionen av klimatförändringen”.

Amen och halleluja!

Biskoparnas debattext är ett stycke svårslaget pseudoteologiskt blaj-blaj som ett gäng politiska tjänstemän satt sina namn under men som förmodligen ihopkommits av någon ”policyhandläggare” typ Jacob Risberg, som inte bara tvångsmässigt larmar om klimatet utan också är med och utformar Svenska kyrkans notoriskt antiisraeliska hållning i Mellanöstern. Denne är skyldig bland annat till debattmässiga guldkorn som att I-länderna skall erlägga ”klimatskadestånd” till de mindre utvecklade länderna.

Martin Lönnebo: Sveriges siste andligt orienterade biskop?

Biskoparna talar om andlighet, men det var länge sedan stiftscheferna hade något egentligt andligt att komma med. Den siste ”andlige” biskopen var sannolikt Martin Lönnebo, född 1930, som var biskop i Linköpings stift 1980-95 och numera biskop emeritus.

Explore posts in the same categories: Klimat

Etiketter: Aftonbladet, Arktis, Climategate, Eva Brunne, FN, gammelmedia, Himalaya, IPCC, Jakob Risberg, klimatalarmism, koldioxid, Linköpings stift, Martin Lönnebo, Mellanöstern, Nordpolen, prideparaden, Stockholm, Svenska kyrkan

You can comment below, or link to this permanent URL from your own site.