Det vi hade

Nej, min vän
det har aldrig funnits
ett mer unikt par
än det vi var

Det vi hade
vår familj och vår gemenskap
det var som en blomma
med många skiftande blad

Eller kanske
som ett konstverk
i alla palettens färger
några bjärt lysande, andra grå

Det vi uppnådde
är inte alla förunnat
och man kan inte säga
att vi inte kämpade

Någon dans på rosor
var det långt ifrån
ibland var det snarare
på törnen vi dansade

Varandras öden blev vi
vi var ämnade för varandra
du och jag
hur ofta jag önskat att du var här nu

Men jag har ingen tid för sorg
möjligen litet nostalgi
ty varför skulle jag sörja
något så fullkomligt

Vi borde kanske ha älskat mer
dansat mer rest mer
ändå tror jag på något sätt
vi gjorde vad vi kunde

Jag vet att du uppskattar den här sången av din älskade Taube:

http://www.youtube.com/watch?v=_mXrVI2B8as

Explore posts in the same categories: Uncategorized

Etiketter: Taube

You can comment below, or link to this permanent URL from your own site.