Om Taube-censuren: Sluta peta i vårt kulturarv!

http://www.youtube.com/watch?v=HFY7TjsUphM

Evert+TaubeEvert Taube: gråter i sin himmel?

I ”Tatuerarevalsen” av Evert Taube (1890-1976) förekommer en versrad av följande lydelse:

Borta i Bahia sjung faderia var det bara negrer och skäll och skrik

Det var naturligtvis, i beaktande av den galopperande politiska korrektheten i vårt arma samhälle, bara en tidsfråga innan detta skulle plockas bort. Vad som gör censurinitiativet särskilt anmärkningsvärt är, att det kommer från författarens och trubadurens son, Sven-Bertil Taube, inför en nyutgåva av faderns sånger: Evert Taube – 50 visor i urval av Sven-Bertil Taube.

– Det säger man ju inte i dag, säger den yngre Taube till TT.

Nej, man gör ju inte det om man inte vill stöta sig med hela PK-eliten och riskera bli uthängd som svårartad rasist, och precis det hade väl varit en anledning så god som någon att behålla den ursprungliga texten. Ty så uttryckte man sig 1929, då Evert skrev visan, och det ansågs varken rasistiskt eller stötande på något sätt. Varför inte stå för det i stället för att helt ohistoriskt plocka bort allt som kan anses som förargelseväckande?! Skulle tro att vår nationaltrubadur gråter i sin blomstersmyckade himmel och sorgset knäpper på sin luta.

Användningen av ordet ”neger” som beteckning för mörkhyade personer går tillbaka till 1680, då det nådde Sverige via tyska, franska och spanska från latinets niger, som betyder ”svart”.

I USA användes negro av Martin Luther King och andra i medborgarrättsrörelsen ändå in på 1960-talet och då i odelat positiv bemärkelse. Det talades om ”negerrörelsen” och behovet av ökade medborgerliga rättigheter för ”negrer”. De som devalverade negro/neger till att slutligen uppfattas som något nedsättande var den vänsterradikala och våldsbejakande grupperingen Black Panthers (Svarta pantrarna), som i stället började tala om black power.

Black-Panther-Party-armed-guards-in-street-shotgunsBlack Panthers devalverade ordet negro.

Det engelska ordet för svart skulle alltså vara mindre nedsättande än den latinska motsvarigheten – försök förstå det, den som kan! Så vitt jag vet används dock fortfarande ordet negro när det gäller negro spirituals, det vill säga äldre andliga sånger som företrädesvis används bland USAs så kallade afro-amerikanska befolkning.

Därefter har den politiskt korrekta semantiken fortsatt göra sig bred, och numera är väl inte ens ordet black/svart  helt koscher. I stället bör det väl närmast heta ”afrikansk” och olika härledningar av detta ord.

”Tatuerarevalsen” är nu inte den enda Taube-sången där ordet ”neger” förekommer. I ”Jag är fri, jag har sonat mitt gräsliga brott” heter det sålunda:

Jag är fri, jag har sonat mitt gräsliga brott
som i dråp av en neger bestod

http://www.youtube.com/watch?v=tcVKjGKzMqA

Jag känner inte till om den förekommer i Sven-Bertils nyutgåva, men kanske den försvann ur samlingen helt. En sak står fullständigt klar, och det är att Evert Taube på intet sätt var rasist. Så här står det i ”Balladen om Gustaf Blom”:

En skiftning i kulören det gör väl ingenting
nej, hellre snälla svarta barn än vita i Sing-Sing

http://www.youtube.com/watch?v=C9XvcrfaVvs

Huruvida ordet ”neger” bör förekomma i olika sammanhang eller ej är ingen ödesfråga för mig, mycket långt därifrån. Jag vidhåller dock att det är en styggelse att peta i gamla texter och sånger och plocka bort allt som kan anses anstötligt. Frågan är ju vad som kommer efter Taube.

karlfeldtErik Axel Karlfeldt. Posthum nobelpristagare och ständig sekreterare i Svenska akademien.

Hur är det med vår nobelpristagare i litteratur och den forne akademisekretetaren  Erik Axel Karlfeldt (1864-1931), till exempel? I dennes sång ”Svarte Rudolf” finns en passus om ”en afton i negerbyn”, där dessutom huvudpersonen umgås misstänkt intimt med en ”trettonårig prinsessa”.

Här sjungs sången av Åke Grönberg:

http://www.youtube.com/watch?v=ftIKOGO9YaQ

Fan vet om en författare som Ulf Lundell klarar sig genom PK-censurens eklut i längden. Han har såvitt mig bekant visserligen inte skaldat om negrer, men den tid kan komma då tillskyndarna av moralpanik börjar ondgöra sig över hans drogförhärligande texter i romanen Jack. Eller raden i ”Jag trivs bäst i öppna landskap” där han förkunnar att han bränner sitt brännvin själv.

jackfilmenDrogförhärligande scen ur den filmatiserade versionen av Ulf Lundells roman Jack. Snart ett minne blott?

Så sluta peta i sånger, dikter och andra verk av våra nationalskalder! De tillhör det svenska kulturarvet. Hur skall framtida litteraturforskare kunna bilda sig en uppfattning om deras verk om desperata PK-censorer inte förmår hålla klåfingrarna i styr?

Annonser
Explore posts in the same categories: Uncategorized

Etiketter: , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

You can comment below, or link to this permanent URL from your own site.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s


%d bloggare gillar detta: