Att sluta fred
Det är klart att jag känner värme och ömhet
när jag ser dina ledsna hundögon framför mig
De har väl fått sitt uttryck av din livserfarenhet
allt som inte blev riktigt som du ville
Ibland kan jag tycka att du är som en skygg hund
medan jag kan vara som en fräsande katt
Vi borde väl ha förstått varann bättre
och inte grävt ner oss i våra skyttegravar
Jag hade förstås velat hjälpa dig till kropp och själ
och vara till för dig när du behövt mitt stöd
Men jag fick ju inte vara där för dig då
och det har jag nog aldrig kommit över riktigt
Men inga skyttegravar existerar för evigt, min vän
och om Gud vill ses vi en dag i ingenmansland
Jag hoppas det blir förr snarare än senare vi kan sluta fred
ty inte skall själsfränder som vi vara som hund och katt
Tycker ”Green Fields of France” med The Fureys passar bra till dessa rader:
Explore posts in the same categories: Uncategorized
Etiketter: fred, Gud, hund och katt, ingenmansland, skyttegravar, sluta fred, The Fureys
You can comment below, or link to this permanent URL from your own site.
Tommy Hanssons Blogg 
13 november, 2013 den 8:37
Lustigt att den är skrivet i första person; Jag:et som är den som ska hjälpa och den andra som är offret. Vore intressant att vända på det:
Det är klart att DU känner värme och ömhet
när DU ser mina ledsna hundögon framför dig
De har väl fått sitt uttryck av min livserfarenhet
allt som inte blev riktigt som jag ville
Ibland kan Du tycka att jag är som en skygg hund
medan DU kan vara som en fräsande katt
Jag borde väl ha förstått varann bättre
och inte grävt ner mig i min skyttegrav
Jag hade förstås velat hjälpa dig till kropp och själ
och vara till för dig när du behövt mitt stöd
Men Du fick ju inte vara där för Mig då
och det har DU nog aldrig kommit över riktigt
Men inga skyttegravar existerar för evigt, min vän
och om Gud vill ses vi en dag i ingenmansland
Jag hoppas det blir förr snarare än senare vi kan sluta fred
ty inte skall själsfränder som vi vara som hund och katt
13 november, 2013 den 12:06
Lustigt eller inte: jag är jag och du är du. Inga konstigheter med det. Känner man för att vända på det, be my guest.
Lite fel blir det förstås när du försöker ändra i strofen om skyttegravar. ”Jag borde väl förstått varann bättre”…