Besvärliga frågor om Mellanöstern som fejkpresidenten borde ha ställts inför

http://www.prageruniversity.com/Political-Science/Middle-East-Problem.html#.VNvwGGd0zIV

Problematiken i Mellanöstern  – den som rör arabernas förhållande till judarna – må te sig svårlöst och är det utan tvivel också. Den är dock mycket lätt att förklara.

images Knesset i Jerusalem: ett monument över den israeliska demokratin.

Det menar i alla fall den amerikanske debattören, föreläsaren och pedagogen Dennis Prager. Sagt och gjort. Via länken överst ger Prager en överskådlig bild av situationen, där Israel, som är ungefär lika stort som New Jersey eller El Salvador, är en ö av demokrati, civilisation och välstånd i en del av världen  där den judiska staten omges av auktoritärt styrda arabiska, tillika muslimska länder som alla vill se dess undergång.

Vad skulle hända, frågar sig Dennis Prager, om Israel en dag lade ner sina vapen och deklarerade, att man inte längre skulle slåss med vapen i hand för sin existens? Och vad skulle hända om araberna gjorde detsamma? Svaret är att i det första fallet skulle Israel anfallas samma eller senast nästa dag och dess judiska befolkning dränkas i blod. I det andra fallet skulle fred omedelbart inträda. Så är realiteten i Mellanöstern.

Palestinaaraberna bygger sina krav på Israel på den falska föreställningen, att judarna stulit deras land. Många västerlänningar har gått på denna lögn. Sanningen är att det aldrig funnits någon oberoende arabisk statsbildning i området som kallats Palestina. Detta var ett namn som gavs området av den pederastiske romerske kejsaren Hadrianus (76-138) sedan denne ödelagt Jerusalem och drivit bort judarna in i diásporan. Som ett slags hämnd på det uppstudsiga judiska folket valde kejsaren att namnge området efter judarnas ärkefiender, de så kallade filistéerna.

untitled Svensk kyrkomålning: Simson slår filistéerna.

Men någon palestinsk stat uppkom alltså aldrig. Det moderna Israel är, framhåller Prager, den tredje judiska stat som funnits i ”Palestina” som också har förvaltats av Ottomanska riket och Storbritannien. Sedan britterna rymt fältet beslutade FN 1947 dela det forna brittiska mandatet Palestina i en judisk och en arabisk del. Judarna accepterade delningsplanen och utropade den 15 maj 1948 staten Israel, medan araberna som avvisat FNs plan samma dag valde att gå till väpnat angrepp mot Israel.

Israelerna sopade dock mattan med de fem arabstaterna Egypten, Transjordanien, Syrien, Irak och Libanon men kunde inte hindra araberna från att annektera den så kallade Västbanken, det vill säga de gamla bibliska områdena Judéen och Samarien gränsande till Transjordanien/Jordanien. Samma område som Israel tog kontroll över i samband med Sexdagarskriget 1967.

Samtidigt lade israelerna även bland annat beslag på den gigantiska Sinaihalvön, som är större än själva Israel, och östra Jerusalem. Medan Sinai överlämnades till Egypten 1978 som ett resultat av Camp David-avtalet har Israel av säkerhetsskäl fortsatt kontrollera den omtridda Västbanken. De som nu kräver att israelerna skall ”återlämna” Västbanken till araberna kan lämpligen försöka förklara, varför araberna – som lade beslag på området på precis samma sätt som israelerna gjorde – skulle ha större rätt till det än israelerna.

En fråga som det så kallade Palestinas så kallade president Mahmoud Abbas, alias Abu Mazen, lämpligen kunde ha fått besvara under sitt nyligen timade Sverige-besök. En annan fråga han borde ha ställts inför är varför han fortfarande kallar sig ”president” över en föregiven stat med oklara eller icke-existerande gränser sex år efter det att hans mandat löpt ut.

Ytterligare en berättigad fråga hade varit varför Abbas, när han håller tal på arabiska, ofta uppmuntrar till våld mot Israel och dess medborgare medan han är betydligt försonligare som engelskspråkig.

untitled Fiktiv president i audiens hos verklig kung.

Jag har dock vissa svårigheter att föreställa mig att hans svenska värdar, statsministern, utrikesministern eller konungen, skulle vilja fördystra hans vistelse i Sverige genom sådan impertinens. Särskilt  i medvetande om att de statsbärande partierna S och MP, vilka nu ökat på biståndet till ”Palestina” med 1,5 miljarder friska skattekronor, är infiltrerade av fanatiska islamister.

De nöjer sig i stället med att applådera Abbas svävande uttalanden om kommande förhandlingar med israelerna samtidigt som han givetvis vet, att palestinaarabernas andra ”regerings”parti, det islamistiska/terroristiska Hamas, endast är intresserat av en sak – att utplåna Israel och döda så många judiska män, kvinnor och barn som det är möjligt.

Tyvärr hade säkerligen Israels klarsynta premiär- och utrikesminister Golda Meir (1898-1978) rätt, när hon en gång uttryckte att fred i Mellanöstern blir det först när araberna lärt sig älska sina barn mer än de hatar judarna.

 

Annonser
Explore posts in the same categories: Utrikespolitik

Etiketter: , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

You can comment below, or link to this permanent URL from your own site.

2 kommentarer på “Besvärliga frågor om Mellanöstern som fejkpresidenten borde ha ställts inför”

  1. EL Says:

    Tommy

    Jordanien annekterade Judéen och Samarien, den sk Västbanken men har sedan avsagt sig all rätt till området. Israel däremot har aldrig annekterat det utan anser det som omtvistat område.


Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s


%d bloggare gillar detta: