Som vildrosor växer
Snart har ännu en dag
gått ur tiden för att
aldrig komma igen
och jag tänker på dig.
Snart randas en ny dag
och jag vet att jag
också under denna dag
kommer att tänka på dig.
Ja, tanken är fri som vildrosor
och den söker sig vart den vill,
oberoende av min vilja
söker den sig till dig.
Miraklet jag kanske inte
vågar hoppas på är att
du en dag fanns här hos mig
och gjorde min dag
litet lättare att bära.
Men mirakler sker ju, sägs det
och att inte tro på mirakler
är emot min natur.
Och det växer vildrosor
så röda i min backe.
Etiketter: Mirakler, vildrosor
You can comment below, or link to this permanent URL from your own site.
Kommentera