En djupdykning i historien: så blev vi en nation av mesar och idioter

5156149_26112015 Hårnätsprydda svenska soldater.

1970 infördes hårnät i den svenska krigsmakten, som då hade tröttnat på att försöka få alla värnpliktiga att klippa håret kort. Året innan hade Olof Palme efterträtt Tage Erlander som svensk statsminister. Jag undrar om det inte var ungefär där som Sverige definitivt anträdde utvecklingen mot att bli en nation som med expressfart närmar sig rangen av en Tredje världen-nation, där inbördeskrigslika förhållanden tillhör det möjligas gräns om man får tro somliga bedömare.

Jag måste väl i sanningens namn erkänna, att argumentet att de svenska värnpliktigas hårnät m/70 skulle ha varit avgörande för den svenska nationens dekadens kanske inte är helt seriöst menat. Ändå tror jag det ger litet av den tvivelaktiga utvecklingen i ett nötskal.

Det militära hårnätet är i mina ögon en symbol för hur ett land som tidigare inte tvekat att med vapen i hand slå vakt om sina gränser, ett land bestående av militärer, hårt arbetande bönder, handelsmän och industriarbetare, snillrika uppfinnare och inte minst strävsamma och begåvade kvinnor, inom loppet av drygt en generation förvandlats till övervägande mesar, töntar och idioter som därmed öppnat portarna till en nationell katastrof i vardande.   

Etablerandet av den så kallade värnpliktsriksdagen eller värnpliktskongressen var en annan milstolpe när det gäller den ovan skisserade utvecklingen. Här kunde framtidens politiker, bland dem den blivande statsministern Fredrik Reinfeldt, lägga fram en mängd kostnadskrävande förslag om hur de värnpliktigas materiella standard skulle förbättras.

Ja, det motionerades till och med om att lägga ner det svenska försvaret: http://gg-kamratforening.se/artik_ka4/1970-1979/1978/1978-02-14%20o%2010%20Dags%20for%20varnpliktsriksdagen.pdf

Annat var det förr.

Hårnät och värnpliktsriksdagar var ett okänt fenomen under vår långa krigshistoria, även om vissa långhåriga svenska kungar och härförare kanske skulle ha varit betjänta i alla fall av det förstnämnda.

500821_0413012afp2fb8m0mgj411 Konung Erik Segersäll (cirka 940-995).

Om vi går tillbaka till den förste monarken vi egentligen vet något om, Erik Segersäll Björnsson, så är det känt att han föddes 940 och dog senast 995. Det hörs på själva det namn han begåvades med, Segersäll, att han var framgångsrik i vapnens bruk i syfte att värna om sitt rike. Erik var konung över vad som benämndes Svearike, varur namnet Sverige uppstod. Det var ett område som i stort bestod av Mälardalen. Troligen styrde han även över Västergötland samt mot slutet av sitt liv även Danmark.

För många av forna dagars regenter gällde också att freda tronen från inhemska rivaler. I Erik Segersälls fall var det sonen Styrbjörn som gjorde anspråk på Svearikets krona sedan Eriks broder och medregent, Olof, avlidit på 970-talet. En sammandrabbning mellan Eriks och Styrbjörns arméer inträffade vid Fyrisvallarna i ett legendomsusat slag som slöt med att Erik segrade och Styrbjörn stupade. Erik Segersäll dog sedan i en sjukdom omkring 993. Han hade då återvänt till asatron efter att under en kortare period ha bekänt sig till kristendomen.

Svearikets och Västergötlands krona övertogs av Eriks son Olof Skötkonung, född cirka 980, som regerade till 1022. Under Olofs kungatid präglades de första svenska mynten i Sigtuna samtidigt som kristendomen bröt igenom på allvar. Den tyske aposteln Ansgar hade i slutet på 820-talet visserligen anlänt till Birka på Björkö i Mälaren för att, på inbjudan av sveakungen Björn, presentera kristendomen för dem som ville låta omvända sig till denna religion men den fick aldrig riktigt fäste då: http://www.alltombibeln.se/kristendomenshistoria/801.htm

olofOlof Skötkonung lät prägla de första svenska mynten i Sigtuna.

Olof Skötkonung skall i början av sin regeringstid ha deltagit i ett vikingatåg mot England tillsammans med den danske kungen Sven Tveskägg och var en av kontrahenterna vid det så berömda sjöslaget vid Svolder år 1000. Olof döptes till kristendomen först i England och därpå enligt traditionen vid Husaby källa vid Kinnekulle i Västergötland år 1008. Dopförrättare skall ha varit aposteln Sigfrid från England och med vid dopet var även Olofs dotter, prinsessan Ingegerd, som senare blev gemål till konung Jaroslav I i Kiev och är begravd i Sofiakatedralen därstädes tillsammans med maken.

Olof är den förste svenske kung som döps in i den kristna tron och sedan också håller fast vid den. Att han nu accepterat fridsfursten Jesus Kristus som sin herre var inget som hindrade honom från att ”älska och slå ihjäl med samma varma själ”, för att låna ett citat ur Johan Ludvig Runebergs Fänriks Ståls sägner. Detsamma kan sägas om alla efterföljande svenska monarker till början på 1800-talet.

En av de mer bemärkta monarkerna från tidig medeltid är Erik (IX) den helige Jedvardsson, som alltjämt är Stockholms skyddshelgon trots att han sannolikt var född i Västergötland kring 1120 och mördades på anstiftan av medtävlaren om makten Magnus Henriksson i Uppsala 1160. Han dyrkades tidigt som svenskt helgon men erkändes aldrig som sådant av Rom trots ivrig lobbyverksamhet av sonen Knut Eriksson som var kung 1167-96. Erik skall enligt traditionen ha deltagit i det första korståget mot de hedniska finnarna i mitten på 1150-talet.

Erik den heliges relikskrin öppnades för övrigt 2014 av forskare: http://www.svt.se/nyheter/inrikes/nu-ska-sanningen-om-legenen-avslojas

kraniumokrona Erik den heliges kranium och kungakrona.

Under 1200- och 1300-talen inträder ett något större mått av stabilitet i Sveariket, men stridigheterna fortsätter. Episk är konflikten mellan Magnus Ladulås son Birger Magnusson, kung 1290-1318, och dennes yngre bröder, hertigarna Erik och Valdemar. Kungen och hans drottning tillfångatas i samband med den så kallade Håtunaleken 1306 varefter Birger hämnas genom Nyköpings gästabud 1317-18, då hertigarna spärras in och kungen slänger nyckeln i Nyköpingsån.

Därpå följer Magnus Erikssons – han var son till hertig Erik – långa men alls icke bekymmerslösa regenttid 1319-60. Han var även kung i Norge till 1343 och över Skåne. Sverige härjades då av digerdöden, pestsjukdomar av olika slag som reducerade befolkningen med upp till hälften, samt inre stridigheter. Magnus genomförde även två korståg mot Novgorod 1348 respektive 1350 med syftet att omvända invånarna från ortodoxin till den katolska formen av kristendomen. Det lyckades inget vidare, och efter sin avsättning som konung finns uppgifter om att han själv skall ha konverterat till den ortodoxa tron. Han dog drunkningsdöden i början av 1370-talet. Hans främsta bedrift var att avskaffa slaveriet i Sverige.

Mellan 1521, då Gustaf Vasa valdes till svensk konung, och 1814 deltog Sverige i 29 krig från och med Befrielsekriget mot Danmark 1521-23 till och med Norska kriget 1814. Ungefär lika många av krigen utkämpades mot ”arvfienden” Danmark respektive Ryssland. I det sista kriget mot Ryssland 1808-09 förlorade vi ”östra rikshalvan” Finland.

Under perioden 1554-1660 rådde praktiskt taget oavbrutet krigstillstånd inklusive Trettioåriga kriget 1618-48, då Sverige utgjorde ryggraden på den protestantiska sidan och Gustaf II Adolf av krigspropagandan framställdes som det frälsande ”Lejonet från Norden”. Det var under denna tid Sveriges ställning som europeisk stormakt grundlades. Den gick dock förlorad med Stora nordiska kriget 1700-21 och Carl XII:s död i Norge 1718.

640px-Strasbourg_walter_gustave_adolphe Gustaf II Adolf, ”Lejonet från Norden”, efter segern vid Breitenfeld i Trettioåriga kriget 1631.

Här en lista över hela krigshistoriken 1521-1814: http://www.historiesajten.se/krig.asp?sortering=fran

Flera gånger genom Sveriges ofta mycket blodiga historia har det rått inbördeskrigslika tillstånd. Så var fallet under den segdragna konflikten mellan Gustaf Vasas söner Erik XIV, Johan III och Carl IX. Slutpunkten för denna period kom med konflikten mellan den katolske konung Sigismund, som även var kung i Polen, och dennes farbror hertig Carl 1598-99. Hertigen segrade och lade beslag på tronen under namnet Carl IX. År 1600 lät den brutale Carl halshugga fem av de rådsherrar som ställt sig på den laglige konungens (Sigismund) sida i det så kallade Linköpings blodbad.

Den lärdom vi alla kan dra av Sveriges omfattande krigshistoria är, att alla regenter och betydande statsmän utan undantag ansett att de gränser de styrt över varit i högsta grad värda att slå vakt om med alla till buds stående medel. Sverige har varit en nationalstat sedan åtminstone Gustaf Vasas regeringstid, vilken inleddes för nästan precis 500 år sedan och kunde bli det tack vare de insatser som gjorts av furstar och folk under minst lika lång tid dessförinnan.

Sverige gick efter 1814 in i en ny och fredligare tid och det militära försvaret tilläts tidvis förfalla. Varje gång så skett fanns det emellertid krafter som såg vad som var på väg att hända och tog verkningsfulla initiativ som skulle leda till förbättring. 1860 bildades således Skarpskytterörelsen på initiativ av skriftställarna Viktor Rydberg, Karl Adolf Hedlund, August Blanche och Lars Johan Hierta. Dessa var alla liberala och nytänkande kulturpersonligheter vilka insåg att det svenska försvaret måste väckas ur sin törnrosasömn: https://sv.wikipedia.org/wiki/Skarpskytter%C3%B6relsen

Viktor_Rydberg_1876 Viktor Rydberg: en av Skarpskytterörelsens skapare.

Genom Skarpskytterörelsen ville man dels skapa en starkare försvarsvilja, dels ge upphov till en folkbeväpning som skulle kunna ge oss ett försvar av schweizisk modell. Dessa tankar bar några årtionden senare frukt genom tillkomsten av den allmänna värnplikten, som infördes 1901.

Ett annat exempel med försvarsanknytning är det privata initiativ som resulterade i Pansarbåtsföreningen 1912, som drog igång en oerhört framgångsrik penninginsamling för att den svenska flottan skulle få ett nytt, slagkraftigt krigsfartyg – den så kallade F-båten – till sitt förfogande. Bland initiativtagarna märktes den kyrklige förnyaren och blivande biskopen Manfred Björkquist. Detta gjorde att fartyget HMS Sverige kunde byggas och överlämnas till flottan för en totalkostnad om 13 459 000 kronor i dåtidens penningvärde.

Något år senare, den 6 februari 1914, invaderades Kungliga slottet i Stockholm av ungefär 30 000 försvarsvänliga bönder – Bondetåget – som hos konung Gustaf V, kronprins Gustaf (VI) Adolf och andra medlemmar av den kungliga familjen protesterade mot den liberala regeringen Karl Staafs nedrustningspolitik mitt under en kritisk internationell tid. Konungen själv och upptäcktsresanden Sven Hedin höll uppmärksammade brandtal.

HMS_Sverige_after_1931 Pansarbåten HMS Sverige efter 1931.

Efter Första världskriget troddes det allmänt att den stora freden hade inträtt, och 1925 års försvarsbeslut signerat den socialdemokratiske försvarsministern Per Albin Hansson blev ett svårt slag mot vårt militära försvar. Också nu uppkom en proteströrelse, låt vara inte med lika dramatiska resultat som i form av pansarfartyget HMS Sverige. 1936 kom i alla fall ett nytt försvarsbeslut vilket gjorde att samme Hansson som tidigare gått i bräschen för den dittills största nedrustningen i svensk historia som statsminister i ett radiotal vid utbrottet av Andra världskriget ansåg sig kunna deklarera ”Vår beredskap är god”.

Alla vet i dag att Per Albin ljög när han yttrade dessa ord, men med åren lyckades den socialdemokratiska regeringen med skattebetalarnas hjälp verkligen bygga upp ett funktionellt försvar. Inte bara det – Sverige hade under 1950-talet ett av världens starkaste krigsmaskinerier i förhållande till landets befolkning om sex miljoner människor med tonvikten lagd på flygvapnet. Och det behövdes verkligen mot bakgrund av det högst reella hotet från det kommunistiska Sovjetunionen bara cirka 25 svenska mil på andra sidan Östersjön.

Det var då det.

Under det senaste halvseklet har pågått en fortlöpande utveckling som har resulterat i den sämsta regering Sverige haft i mannaminne. Under andra hälften av 1960-talet infiltrerade den så kallade 68-vänstern alla vitala samhällsinstitutioner och kunde framförallt i massmedia ostört bedriva sitt underminerande mullvadsarbete.

hqdefault Christopher Jolin kartlade vänstervridningen i Sverige.

Redaktören och författaren Christopher Jolin varnade för detta i en bok med titeln Vänstervridningen: hot mot demokratin i Sverige 1973, men sedan boken inledningsvis bemötts relativt välvilligt utsattes Jolin för ett karaktärsmord med få motsvarigheter och bokens välmotiverade varningsord fick i det stora hela förklinga ohörda: https://tommyhansson.wordpress.com/2010/07/11/christopher-jolin/

Trist nog blev Jolin med tiden extremnationalist, men då han skrev Vänstervridningen och uppföljaren Sverige nästa? var han ännu liberalt betonad västvän.

Vänstervridningen och revolutionsromantiken resulterade visserligen inte i någon kommunistisk revolution och upprättandet av proletariatets diktatur, men ledde likväl till förödande konsekvenser när det gällde att bryta ner och förstöra traditionell sexualmoral, familjeideal, historiemedvetande, nationalstolthet och icke minst försvarsvilja. Den förvandlade oss till mesar och idioter. Olof Palme, varmed så mycket destruktivt i det svenska samhället hänger samman, surfade på denna våg och lyckades leda in en del revolutionärer i sossepartiet och samtidigt fjärma Sverige från den demokratiska västvärlden genom sin rabiata USA-kritik och stöd till revolutionsrörelser i Tredje världen.

Det var också under Palmes statsministerår som riksdagen 1975, litet i skymundan och utan egentlig debatt, tog beslut om att Sverige officiellt skulle bli ett mångkuturellt samhälle. Invandrarna skulle hädanefter inte påverkas att assimilera sig i det svenska samhället utan fick i stället välja om de ville assimileras eller fortsätta odla egna kulturer och egna språk i sina egna enklaver. Resultatet ser vi idag i alla otaliga problemområden av vilka många blivit no go-zoner där kriminalitet och kaos är ordningen för dagen och polis och räddningstjänst bombarderas med stenar och någon gång handgranater.

En tillfällig tillnyktring skedde med det så kallade Lucia-beslutet i december 1989, då den socialdemokratiska Carlsson-regeringen i ett akut anfall av klarsyn insåg att den dittills förda, rundhänta immigrationspolitiken inte längre höll. I stället skulle endast asylsökande med reella flyktingskäl accepteras. Men så kom den borgerliga regeringen Bildt 1991 samtidigt som Balkan-krisen accelererade och en flodvåg av nya flyktingströmmar drabbade Sverige, vilket ledde till att FP-ledaren Bengt Westerberg med sin ”generösa flyktingpolitik” hotade lämna regeringen om inte Lucia-beslutet revs upp. Bildt föll till föga.

untitled Förre elitsoldaten Reinfeldt struntade som statsminister i försvaret.

När den borgerliga så kallade Alliansen med Fredrik Reinfeldt som statsministerkandidat vann valet över en socialdemokrati handikappad av en allt tröttare Göran Persson 2006, väntade nog många väljare inklusive artikelförfattaren på en förbättring. Själv hoppades jag i främsta rummet på ett starkare försvar men också på en uppryckning på skolans område och en något mer realistisk immigrationspolitik.

Jag och många med mig blev grymt besvikna. Reinfeldt visade sig vara en fanatisk invandringsförespråkare och uppmanade folk att öppna både hjärtan och plånböcker för alla som valde Sverige. Överraskande nog struntade därtill den tidigare elitsoldaten Reinfeldt, som en gång inlett sin karriär som toppolitiker med att bli invald i värnpliktsriksdagen, i försvaret och valde i stället att beteckna detta som ett ”särintresse”.

I följande film inslag förklarar Reinfeldt att Sverige tillhör alla invandrare som kommer hit ”mitt i livet” och inte de infödda svenskarna som tror på några ”påhittade gränser”: https://www.youtube.com/watch?v=d5pPmcYUHVU

Det är enligt min mening omöjligt att se på detta som något annat än en spark rätt i skrevet på alla svenskar, finnar och andra nationaliteter som offrat allt för att försvara svenska gränser och områden genom århundradena, och som dessutom givit sina liv på utländsk botten till kristendomens och den nationella ärans försvar. Allt för att Fredrik Reinfeldt och alla andra efterkommande skulle få en så dräglig tillvaro som möjligt.

Ledargestalter som Erik Segersäll, Erik den helige, Gustaf II Adolf och till och med Per Albin Hansson kan inte gärna annat än gråta i sina himlar över hur det har blivit!

Utvecklingen bekräftas av internationella bedömningar. FNs Human Development Index (HDI) förutspår i en rapport från 2012 att Sverige i höjd med år 2030 har halkat ner till 45e plats i den internationella välståndsligan och då fått finna sig i att ha passerats av länder som Kuba, Mexiko och Bulgarien efter att ha varit uppe på 15:e plats 2010: http://www.etableringutomlands.se/sverige/sverige/item/svenskt-vaelstand-rasar-till-2030

724074_1200_800 En allt vanligare syn i Sverige.

Och i Danmark begår en ledarskribent i Jyllands-Posten närmast lustmord på sin nordiska granne genom att varna för kommande inbördeskrig och anarki i ett Sverige som för en nationell självmordspolitik genom hämningslöst inflöde av asylanter, varav det stora flertalet av muslimsk härkomst. http://jyllands-posten.dk/debat/leder/ECE7942276/Gode-og-onde/

Vi har visserligen haft flera inbördeskrig tidigare, men det senaste utkämpades mellan Gustaf Vasas söner för nästan 500 år sedan så man kan inte säga att vi mesiga svenskar har vanan inte. I förlängningen kan den med fjärrskådarblick försedde betraktaren urskilja ett muslimskt Sverige som en integrerad del i det internationella kalifatet. Inga hårnät kommer då att finnas tillgängliga, men däremot förväntas alla med skäggväxt begåvade män bära kraftiga helskägg och behandla sina kvinnor som lägre stående varelser.

Som kristen vet jag dock att om Gud tillåter något dåligt att hända så sänder han också ett botemedel mot det dåliga. Som jag ser det finns bara ett botemedel som kan rädda det här landet från den slutliga katastrofen bortom vilken återvändo finns: Sverigedemokraterna. Men det kommer att sitta hårt åt och det är en kamp som kommer att kräva uppoffringar av alla som vill värna om Sverige som ett civiliserat land.

Annonser
Explore posts in the same categories: Svensk historia

Etiketter: , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

You can comment below, or link to this permanent URL from your own site.

5 kommentarer på “En djupdykning i historien: så blev vi en nation av mesar och idioter”

  1. JB Says:

    Intressant, viktig, bra, sammanfattande och välskriven historisk genomgång….

    Men, men onekligen så är det idag från just en s.k. överhet, eller ett s.k. etablissemang, som om det vill försöka utdelas en slags brutal spark mot alla former av svenskhet, inklusive då alla former av svensk historia och identitet, och kanske då främst en svensk kristen identitet, eller kristendom…

    Man skulle kunna se det som att det s.k. etablerade etablissemanget i alla dess former mer eller mindre vill försöka kunna använda sig av en mycket stor och mycket överdriven, samt en mycket främmande invandring, med mycket främmande folk, och kanske framför allt islam som varande mest främmande, som ett slags – slagverktyg – till kunna drämma i ansiktet, och i huvudet, på en svensk (sovande?), befolkning?…

    För att kanske därmed försöka skaka om det svenska folket? (Väcka det?)…..

    Kanske därmed kunna tro sig om att ruska om hela nationen och få den att komma i gungning? …

    Kanske få det svenska folket och samhället att kunna ramla omkull fullständigt och gå överstyr? Kanske så att det slutligen helt kan upplösas som politisk enhet, (eller så att en majoritet av nationens medborgare vill välja annan samhällsorganisering och ett annat etablissemang, (läs t ex ett USE…?), före alla former och sorter av just en egen politiskt organisation?…

    Vem vet…

    ….

    Tänkte på att kristendom ändå funnits etablerad så pass länge i Norden, och också i övriga Europa….

    Den kristna föreställningsvärlden och det som kanske menats vara en delvis missförståelse av vad kristendom från början ville förmedla, (enligt Paulus), har väl samtidigt velat försöka bekämpas sedan mycket, mycket långa tider bakåt i den europeiska historien?…

    Kanske framför allt sedan den s.k. Upplysningstiden i Frankrike, och från och med dess inbördeskrig 1789 och vidare framåt, med en allt större s.k. vetenskapsdyrkan på frammarsch inom alltfler samhällsområden. Både sociologi, psykologi, medicin, maskinkultur, rationalitetskultur och teknikkultur, och framväxt av både kommunism och socialism och dess materialistiska människosyn osv.. osv…

    Men kristendom tycks det finnas många olika slag av uppfattningar och förståelse om och kring, vad denna kristendom egentligen är, var, hade eller har för budskap?……….

    På många sätt var det nog ganska så malplacerat att kristendom upptogs som statsreligion inom det mäktiga, polisiära, militära Romerska Imperiet? Det hade nog varit bättre om kristendom fortsatt att vara en mer lågmäld, relativt världsfrånvänd, mer sekteristisk, privat, eller mer icke-världslig, lära?….

    Vem vet…

    Det som vill kallas för att vara ett s.k. Glatt Budskap, ett Evangelium, inom kristendom, handlar väl ändå främst om att det menas att Jesus offrade Sitt Kött och Blod, som ett Fullkomligt och Perfekt Blodofferlamm, som i sin tur, som Paulus då vill mena, kunde medföra en öppning in till Det Heliga Förbundet, (inom judendom, och mellan just judendom och Gud)?…

    De utanförstående, menades kunna bli s.k. inympade grenar och därmed kunna komma in under Abrahams, Isaks och Jakobs Guds Förbund, samt också därigenom kunna bli s.k. arvsberättigade till Gudens Löften osv……

    Guden menades ha upprättat ett Heligt Förbund med Sina Blodsförbundna, (judendom) ,och att tecknet och beviset på att detta Heliga Förbund aldrig skulle brytas av Guden menades vara Regnbågen i skyn… .

    Denna s.k. inympning, som Paulus ville mena skulle kunna ske, av de oheliga s.k. folken av nationerna och av dem som då blev beskrivna för att vara endast s.k. orena hedningar och s.k. orena barbarer, hade då blivit möjligt, enligt Paulus, endast tack vare och genom Jesus som då menades vara Det Fullkomliga Offerlammet, och som sådant menades vara Kristus, som då Offrade Sitt Kött och Blod till Guden, och därmed menades ha öppnat en – port – , för att kunna erbjuda en – Väg – in till Det Heliga Förbundet, osv. osv….

    De som då blev döpta, skulle då kunna förvandlas från s.k.oheliga till s.k. heliga, och inte längre ses som – utanförstående – till Det Heliga Förbundet.

    Det från början då menades vara upprättat endast för judendom, och endast för Gudens Egna Blodsförbundna, et cetera, men som nu, enligt Paulus då, menades vara möjligt att öppna upp även för andra.s.k. – folk av nationerna – .….

    Genom Det Fullkomliga Offerlammets Blod, och absolut inte genom någon egen förträfflighet eller duglighet, så menades detta teologiska tillstånd kunna ske…

    Det menades att Guden då skulle kunna se på de som blev döpta i Kristus, med nåd. Guden skulle s.a.s. kunna godkänna dem såsom inympade i Det Heliga Förbundet…

    När de kristna döptes i Kristi namn, (alltså till att – dö ifrån sitt egna namn och istället anamma namnet – Kristus – ), genom att mottaga Kristi Kropp och Blod, (inom sig, genom ritualen nattvarden), så menas det då kunna medföra att de kristnade då kunde anses befinna sig i en ställning, eller i en relation, såsom varande godkända inför Guden, att kunna ges tillträde och ingå just såsom inympade, i Det Heliga Förbundet….

    De kristna menades dock inte ha exakt samma slags krav på sig och heller inte samma slags löften till sig, från Guden, som De Blodsförbundna hade. Deras krav, och löften, som då Guden menades ha givit och krävt, var andra ….

    De kristna utlovades inte, enligt Paulus, några löften om några jordiska eller världsliga framgångar, segrar, makt eller rikedomar osv…Alltså inte några framgångar, segrar, makt, inflytande eller rikedomar i den s.k. – Denna Världen – , alls…

    Detta vilket dock Guden menades vilja utlova i Det Heliga Förbundet med och till De Blodsförbundna, (judendom), OM de bara visade lydnad inför Gudens krav, direktiv, regler, lagar och förordningar som Han då menas kräva av dem, eller ge dem, osv. , osv. …

    Nej, de s.k. kristna, som då inympats som kristna till Det Heliga Förbundet och vars löften menas mer handla om att de själva, såsom befinnande sig i ett (teologiskt) existentiellt tillstånd som just s.k. döda för allt världsligt, och för världen, menas att främst av allt böra vara fokuserade på det s.k. Himmelska Jerusalem…

    De kristna skulle alltså inte alls vara fokuserade på några jordiska framgångar eller krigiska strävanden efter makt, penningar eller vinningar osv.…

    Där, i det s.k. Himmelska Jerusalem, menades det då kunna finnas all glädje i överflöd, all salighet och all frihet från fruktan och alla bekymmer, brister, sjukdomar osv., osv…..

    De kristna skulle alltså också ha sina sinnen inställda på det s.k. Eviga Livet, istället för att fokusera på världsliga eller jordiska bekymmer, osv., osv. ….

    För de kristna skulle det då vara möjligt att kunna glädja sig över att anses ha blivit s.k. inneslutna, eller inympade och upptagna idet Heliga Förbundet, och därmed anses vara inskrivna i det som ville kallas för den s.k. – Livets Bok – ….

    Detta teologiska tillstånd som då endast och allenast menades kunna uppstå tack vare och genom det s.k. Fullkomliga Offerlammets Blod och Kött, och absolut inte genom några egna bedrifter av något som helst slag, eller på något annat sätt…

    De kristna anses då att aldrig kunna glömmas bort av Guden, utan att alltid och för evigt menas kunna vara – Sedda av Guden – , eller kunna vara igenkända av Guden…

    Därför menas då kristendom kunna glädja, och de kristna menas kunna – glädja sig själva – , för denna Offergåva, i form av Jesus Offer av Sitt Blod och Kött, osv., och därför blir då den kristna läran kallad för ett s.k. – Glatt Budskap – …

    Dvs., den kristna läran, och det kristna budskapet, blir kallat för – Evangelium – , (= Glatt Budskap), osv., ….

  2. Per L Says:

    Hej Tommy, är grymt imponerad av Din bildning och Dina historiska kunskaper. Är själv inte Sverigedemokrat men jag skulle vilja se Dig som kultur/och eller utbildningsminister i nästa regering. Lova en sak, fortsätt att blogga

  3. JB Says:

    Ps

    Angående historien, och hela mänsklighetens alla olika krigföringar, så kan de trots allt ha likheter inom sig, från tid till annan…?

    Hur kristendom framväxte är också intressant, och huruvida Paulus mission verkligen var sanktionerad, eller inte, att kristna de s.k. folken av nationerna, och därmed föra in dessa i Det Heliga Förbund som var upprättat mellan Gud och det judiska folket, såsom inympade grenar, eller inte?……..

    Såsom kristendom utvecklade sig, efter 300-talet och framåt, så uppstod det ju diverse kontroverser, inte minst även då i förhållande till judendom, så man kan undra hur det kunde gå till egentligen……..

    Alltså inympandet till judendomens Heliga Förbund..

    Hade verkligen Paulus sanktioner och tillstånd från judendomen, att bedriva sin mission, eller hade han inte det…?

    Detta Heliga Förbund, menades då, av främst då Paulus kunna s.k. utvidgas till alla s.k. icke judiska folk, med hjälp då av en förmedlande länk i gestalt av Jesus Kött och Blod. Detta som då menas vara utgivet som ett Blodoffer, för just detta möjliggörande att för icke- judar kunna ingå, som inympade grenar,i Det Heliga Förbundet….

    Folken av nationerna skulle då genom Jesus Kött och Blod, kunna bli kallade för heliga nog, och därmed då kunna inympas i Det (judiska folkets) Heliga Förbund…

    Att som inympade grenar ges tillträde till detta Heliga Förbund, detta s.k. Judiska Träd, som planterats av Guden för främst och framför allt för det judiska folket som dess kanske s.k. Ur- träd, som dess rot, bas och kärna, och vara till för dem att kunna leva av, kunna utgå från, kunna återvända till som varande deras Heliga Ur- källa osv. , kanske då av Paulus s.k. utvidgades utan en verklig s.k. sanktion, från judendomen, för den saken…?….

    Detta företag att predika Jesus såsom Kristus till folken av nationerna, av den mycket idoge, mycket tålmodige och storartade Paulus, trots att Jesus själv inte av judendom självt blivit definierad såsom Den Messias, Den Kristus, Den Frälsare, Den Räddare och Den Befriare och Den Stjärna, som då menades vara utlovad till dem, för just deras s.k. räddning och befrielse osv., det är kanske ändå lite märkligt att Paulus vågade sig på ett sådant projekt…?

    Paulus säger själv att han endast ville föra folken av nationerna till lydnad under Abrahams, Isaks och Jakobs Gud. Genom att förklara att Jesus var just Den Messias, Den Kristus, Den Räddare och Den Befriare, Den Stjärna, som menas vara omskriven i GT, så menade Paulus att Jesus kunde erbjudas som ett försoningsoffer och därigenom kunna bli en länk för just icke – judar, alltså för s.k. hedningar och barbarer, att kunna inbjudas till Det Heliga Förbundet….

    Folken av nationerna menades då kunna inbjudas till en gemenskap i detta Förbund, såsom inympade grenar, och ingå inom Det Heliga Förbundets s.k. – Heliga Träd – och då, som det beskrivs, inte längre befinna sig s.k. utanför De Heliga Förbundet, och långt borta från det, utan att då istället då menas ha kommit – innanför – , och blivit delaktiga….

    Villkoren för folken av nationerna var dock att de avstod från alla former av världsliga aspirationer och villigt lät sig s.k. dö ifrån sitt eget, genom de heliga ritualerna inom kristendom, dvs., genom dopet och nattvarden….

    Därigenom kunde de då såsom just döda från just sina egna liv och från alla sina egna s.k. världsliga bekymmer, traditioner, seder och bruk, då ses som pånyttfödda barn…

    Kanske sågs också de nyomvända hedningarna och barbarerna då som ofarliga, eller såsom just ofarlig – gjorda, eller som menlösa, genom att de kunnat förmås att själva – dö, från viljor att försvara sig själva, eller den egna kulturen och – det egna – , s.a.s. ..

    Alltså de kunde då ses som oförargliga barn, fulla av barnslig tillit, förtröstan och tilltro till att kunna komma in till Det Heliga Förbundet? Detta därför att det predikades, att den som inte blir såsom ett barn menades just inte kunna komma in till Det Heliga, eller kunna ges en plats i det s.k. Himmelska..?……

    För att kunna bli inympade grenar i Det Heliga (judiska) Blodsförbundet, så menades de kristnade alltså lova att avsvära sig själva från allt världsligt. Kanske i princip också alltså allt vuxet, och att lova att bli såsom döda från alla världsliga maktanspråk, alla viljor till att försvara sina egendomar, och alla världsliga bekymmer…..

    Denna s.k. världsliga död menades då kunna vara förutsättningen för att kunna ha liv ENDAST i och genom Jesus, såsom Kristus, (för de kristnade, där Kristus då menades kunna förvandla allt, och kunna göra allt nytt, kunna ge nytt liv, osv. …).

    Folken av nationerna blev alltså inympade till en s.k. Himmelsk och till en s.k. Ickejordisk existens, och till ett s.k. saligt liv, dvs., till ett s.k. Andligt liv i det s.k. Himmelska Jerusalem, och också med löften om ett s.k., Evigt liv, såsom inympade grenar till Det Heliga Förbundet, och delaktiga s.k. arvingar till Gudens Löften……
    ……

    I en slags världslig praktik blev kristendom då alltså en slags erövringslära ….?…

    Genom sin predikan, genom sin undervisning, genom sin propaganda osv., fick läran olika folk av nationerna, de s.k. hedningarna och barbarerna, att överge sina egna traditioner, sina egna läror, sina egna berättelser, sina egna liv, sina egna ägor, sina egna rikedomar och viljor att försvara dessa, och också överge sina egna tolkningar och förståelse av tillvaron? Alltså att överge sin egen kultur och sina egna traditioner, till förmån för den nya kulturen och den nya läran, kristendom?….

    I Nordens fall så försakades då t ex Asatron, och i andra delar av världen andra berättelser, andra läror, andra traditioner hos andra folk, som också bekämpades, eller erövrades, eller s.k. frälstes, genom den kristna läran…….

    Det blev då en lära som också kunde blodigt kunde slå ned motstånd, om det behövdes, och kanske mer ju större makt kristendomen fick? Alltså, om folken inte frivilligt och självmant lät sig omvändas till en kristendom som då alltmer erövrade världen……

    Inte sällan kristnades olika befolkningar med hjälp av skrämsel, och också hot, och även våld, men kanske mest med lockelser om löften om Evigt Liv. När befolkningarna då hade erövrats, så kunde de kontrolleras både mentalt, känslomässigt och också fysiskt, och där också allt motstånd mot kristendom slogs ned….

    Att kulturellt och fysiskt kunna erövra folken av nationerna, och få folken att omställa sig till den kristna läran, var inte alltid motståndslöst…

    Därför bedrevs då en kontinuerlig kontroll, tillsammans med undervisning, så att den s.k. rätta läran kunde upprätthållas.

    Kanske med hjälp av Bannbullor och andra bestraffningsmedel vid behov, så kunde folken då hållas i – Herrans tukt och förmaning – , som det heter…….

    På så sätt kunde alltså en kristendom börja stifta lagar, driva in skatter och döpa konungar genom sin nya kulturella maktposition….

    Dvs., de konungar, eller de hövdingar som tidigare varit de högsta andliga och fysiska auktoriteterna inom sina folkstammar, eller inom sina nationer, blev då underställda en kristendom…

    De blev underställda en s.k. andlig auktoritet från den nya läran, i form då av präster, biskopar och påvar osv., som då övertog de kulturella ritualerna i förhållande till Guden,

    Tidigare hade då de kulturella offersederna, eller offerritualerna, utförts av en hövding, eller en kung, eller kanske av någon medicinman, som då innehade en motsvarande tidigare auktoritet inom en folkstam, eller nation, som sedan prästerna erhöll….

    Det kunde då handla om ritualer kring födelse, äktenskap, bön om bra väder, hyllningar och tacksamhetsritualer, till Guden, samt om dödsritualer, barndop och begravningar, fruktbarhetsriter osv., osv. ..

    De s.k. kristna, som då vunnit inflytande och makt, övertog alla sådana eventuella befintliga ritualer och ersatte dem med sina kristna ritualer och sin kristna lära,

    De våldsamheter som kristendom kunde bli tvungen att tillämpa, utfördes då, enligt sin egen förståelse av saken, endast För den Goda Sakens skull…
    ¨
    Dvs., för den Frälsande, eller befriande, sakens skull…

    ……

    Detta kan liknas vid vad också andra krigföringar och erövringar i den mänskliga historien också vill hävda när och om de anfaller andra nationer, för att erövra dessa, med en alternativ lära…?..

    Det menas alltid vara för den goda sakens skull…?…

    Krig och erövringar som då menar sig vilja erövra och kontrollera andra folk och nationer, deras rikedomar, deras kulturer och att vilja förvandla erövrade områden och befolkningar med våld, och betvinga dem till följsamhet, till lydnad och underdånighet inför erövrarnas ideologier, ismer eller läror, kan alla alltså i princip ses som liknande varandra i sina praktiker…?……

    Mänskliga beteendemönster verkar alltså i alla tider kunna upprepa sig genom historien…

    Och detta oavsett vad en s.k. erövrarmakt, en ideologi, en lära, en religion, en ism och dess vilja till maktutövning över besegrade folk och nationer, vill kalla sig själva för namn….?…

    Även en kommunism, likväl som en kristendom, som en s.k. demokrati, en nationell socialism, en fascism en neoliberalism, en islam osv., menar sig då att den ska kunna befria människor, fastän de alla i sina praktiker som just erövrare samtidigt ändå stjäl och fängslar motståndare, både i den s.k. lagens, och den s.k. frihetens och i det s.k. godas namn?..

    Inte sällan stjäls då mer än vad som varken verkligen befriar några människor, eller för med sig någon egentlig godhet och förbättring för människorna och deras nationer…….

    Det som främst eftersträvats i alla tider är makt…Alla erövrarmakter i alla tider i den mänskliga historien har eftersträvat makt, eftersom det endast är genom makt som kontroll kan utövas över en besegrad nation eller över en besegrad ……

    Det mesta är sig kanske alltså ganska så likt genom historiens gång…….

    Ds.

    JB


  4. […] I det här blogginlägget försöker jag ge en historisk förklaring till att det kunde gå se fel så att vi blev ett land av mesar och idioter: https://tommyhansson.wordpress.com/2015/09/22/en-djupdykning-i-historien-sa-blev-vi-en-nation-av-mes… […]


Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s


%d bloggare gillar detta: