Jesus, Barabbas och påskasupen

smartornas-man-1397321890 ”Sargad för våra överträdelsers skull.”

Så var långfredagen 2016 avklarad.

En så gott som helt händelselös dag för mig så när som på en sak. Jag somnade när jag löste korsord vid köksbordet, ramlade av stolen och slog huvudet i nedre delen av kylskåpet. Lyckligtvis utan men – berodde nog på att man är avslappnad i sovande tillstånd och landar mjukt.

Trista och händelselösa långfredagar har eljest vi litet äldre stor erfarenhet av, då nöjen och förlustelser  fordomdags var bannlysta på långfredagen. Det faktum att vår frälsare, herren Jesus Kristus, enligt påskevangeliet hade dött för våra synders skull just denna dag låg som ett tungt töcken över alla aktiviteter.

Affärer och restauranger var stängda och på radion spelades bara så kallad seriös musik. När TV kom var det typ gudstjänster, dokumentärer och långfilmer såsom ”Barabbas” eller möjligen den inte mycket muntrare ”Bödeln” byggda på nobelpristagaren (1951) Pär Lagerkvists (1891-1974) böcker med samma titlar som gällde.

Den förstnämnda filmen har för övrigt visats på SVT2 även denna långfredag. Jag avstod dock från att titta, jag måste bekänna att jag inte är mycket för Pär Lagerkvists filosoferande kring den frånvarande guden eller för den delen svartvita filmer där några av Bibelns huvudpersoner talar svenska. Hans självbiografiska ”Gäst hos verkligheten” läste jag dock med viss behållning som gymnasist. https://sok.riksarkivet.se/sbl/Presentation.aspx?id=10912

På tal om Barabbas så betyder namnet helt enkelt ”faderns son”. Jag misstänker därför starkt att händelsen, där det församlade folket får välja mellan att se Jesus eller ”Barabbas” frigivas på gården utanför Pilatus residens i Jerusalem, är påhittad i kraft av evangelieförfattarnas poetiska frihet.

760 En av Pär Lagerkvists gladare dagar – han tar emot Nobelpriset i litteratur 1951 ur konung Gustaf VI Adolfs hand.

Jag kan inte påstå att jag saknar den här tiden, men minns den ändå med viss nostalgi. Ty trots allt är det väl inte helt fel att någon dag på året i allvarlig besinning tänka över det bibliska budskapet om passionsdramat och kanske även tillvarons gåtor i stort. Med avancerande ålder har jag även kommit till insikt om, att det inte är någon katastrof att vissa dagar är händelselösa för att inte säga tråkiga. Tråkighet är underskattat.

Så jag har nöjt mig med att ta det lugnt, laga lagom med mat till mig och min son som är på besök samt botanisera och debattera litet på ”nätet”. Litet god dryck har det också blivit fast i relativt sparsamma mängder. Måste också nämna att en uppskattad vän på förmiddagen hörde av sig med ett glad påsk-mejl, vilket givetvis gladde mig.

Påsken rullar vidare, och när jag skriver detta är vi inne i påksaftonen. Så att säga en påskens ”mellandag”. Jesus antas fortfarande vara död men vi vet att han uppstår på påskdagen. Sist får vi annandag påsk på köpet och går ut att möta nästa vecka först på tisdagen. Bistert för mig som skall till tandläkaren med mina arma och allt färre tänder och inte särskilt stinna plånbok…förmodligen väntar en ny utdragning.

Nu tänkte jag avsluta på seriös bog med att recitera första versen av psalmen”Du bar ditt kors, o Jesu mild”, med text av ingen mindre än Erik Gustaf Geijer, som förstås hör långfredagens sinnesläge till: https://sv.wikisource.org/wiki/Du_bar_ditt_kors,_o_Jesu_mild:

Du bar ditt kors, o Jesu mild
då dödens väg du trädde.
Till frälsning för den värld som vild
och full av hat dig hädde.
O kärleks höjd!
Du blöder böjd
för dem som dig begabba.

egg_fErik Gustaf Geijer (1783-1847).

Innan ni nu slänger er på luren eller tangenterna för att upplysa mig om, att sista ordet i den inledande versen rätteligen skall vara ”förfölja”, vill jag endast meddela er att jag är medveten därom. Tycker dock att Geijer gott kunde ha använt det av mig föreslagna ”begabba”, som har mer must och märg.

Nu återstår bara för denna bloggare att tacka er, kära läsare, för uppmärksamheten samt önska god natt och fortsatt glad påsk – det finns ju även litet glättigare ting som påskägg, påskharar och lilla påskasupen! Och så kommer min dotter hem från sin studieort i Tyskland och hälsar på, fast först efter påsk.

Explore posts in the same categories: Påsken

Etiketter: , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

You can comment below, or link to this permanent URL from your own site.

2 kommentarer på “Jesus, Barabbas och påskasupen”

  1. JB Says:

    Tror att mycket av forntida seder som helighållande av vissa särskilda dagar, inklusive i viss mån ett slags forntida teologiskt språk om s.k. synd och om s.k. förlåtelse eller s.k. avlastning från s.k. synd genom ett blodoffrande till Guden, är i mångt och mycket i dagens s.k. – moderna värld – , inklusive – modernisering – , av kristendom, nog ett ganska så svårbegripligt – språk – , i dagens s.k. –moderniserade – värld där i princip ingenting vill anses som egentligen vara någon – synd – och framför allt inte någon – synd – mot någon avlägsen, ogripbar, omätbar och därmed i s.k. – vetenskapliga termer en s.k. – obevisbar Gud , en – Gud – som är tyst eller icke hörbar ….enligt den s.k. moderna vetenskapens krav på – bevisbarhet – genom s.k. – mätbarhet – för att därmed kunna anses ha någon s.k. bevisbar – Verklighet – , som då samtidigt vill menas vara det absolut – enda – som en s.k. – modern – människa kan ge någon form av s.k. – erkännande – , osv. osv. …..

    Dock, behovet hos samhällen av s.k. – renhet – , av s.k. – sanning – , av s.k. – helighet – , för att därmed kunna motarbeta – orenhet – , dvs., s.k. – trasighet – , dvs., s.k. – ohelighet – , är fortfarande en mänsklig verklighet…..

    Att man i tidigare s.k. religiösa traditioner, (och traditioner som fortfarande förekommer inom flera olika former av teologisk ortodoxi), hade en utpräglad förståelse för behov av både s.k. – renhet – , dvs., av – skuldfrihet inför Guden – , samt behov att för att kunna åstadkomma sådan s.k. renhet, eller s.k. skuldfrihet inför Guden, så hade människorna med nödvändighet en plikt att – offra blod – , till Guden.
    Endast på så sätt skulle deras möjligheter till överlevnad kunna beskyddas då deras s.k. – skulder – , (inför Guden, dvs. s.k. – överträdelser – av Guden Lag hade begåtts, dvs. att därmed s.k. – synder – , (=s.k. – skulder – ), hade uppstått inför Guden, och därav idkades då regelbundet återkommande – blodoffer – , till Guden, för att därmed hoppas på att genom dem kunna – blidka – , Gudens – rättfärdiga Straff – , för sådan – skuld – , eller för sådana – överträdelser av Gudens Lag – , eller alltså av – synder – ….

    Alltså s.k. – skulder – , (dvs. – skulder till Guden genom överträdelser av Gudens Lag som då ansågs måste – betalas till Guden – i form av – blodoffer – så att Guden skulle kunna – kvittera – dessa s.k. – skulder- som uppstått, och som menades riskera kunna skapa just – orenheter – , dvs., s.k. –oheligheter – som i sin tur skulle kunna skapa s.k. – oheligheter – , och därmed kunna orsaka upplösning och undergång, varför det då ansågs som mycket viktigt att kunna s.k. – rena sig – , från dessa s.k. – skulder – . De s.k. – skulderna – , eller de s.k. – synderna – , betalades med – Blod – , och ansågs därmed kunna – befria – den som ansågs vara – satt i skuld – , från just själva – skulden – , dvs., från just själva den s.k. – synden – att ha ansetts ha – överskridit Gudens Lag – , osv. …..

    När kristendom – utvecklades – och då man beskrev Jesus – Blodoffer – som just ett – s.k. – överskylande av – skulder – , eller att ett s.k. – befriande från s.k. – synd – , (dvs., skuld, för Lagöverträdelser), så blir den – läran – , s.k. – Kristendom – , en Ny Lära, eller ett – Nytt Testamente – , eller ett – Nytt Förbund .- som menas bli upprättat mellan människor och Guden, och som då menas kunna s.k. – omintetgöra – de tidigare traditioner som funnits (inom Judendom), av de regelbundet återkommande – blodoffer – , inför Guden, som s.k. – betalning till Guden för s.k. – överträdelser av Gudens Lag – , och som då menades vara – synder – , som i sin tur menades kunde orsaka s.k. – trasighet – , eller s.k. – orenhet – , eller s.k. – ohelighet – , vilket i sin tur ansågs kunna orsaka mycket, mycket allvarliga söndertrasande konsekvenser både hos individer, hos familjer och hos hela nationen och därmed nationens överlevnadsmöjligheter, osv. ….

    Men sådant – språk – talar ju inte längre det s.k. –moderna och det s.k. – vetenskapliga – , och det s.k. – Upplysta – samhället …..

  2. JB Says:

    Ber om ursäkt för upprepningar, som kanske inte alls förtydligar min text…

    En liten korrigering av de sista meningarna….

    ….”…., vilket i sin tur ansågs kunna orsaka mycket, mycket allvarliga och söndertrasande konsekvenser i form av upplösning och undergång både hos individer, hos familjer och hos hela nationen, och som skulle kunna riskera överlevnadsmöjligheterna för hela nationen, vilket därför sågs som någonting mycket,mycket allvarligt, osv.”……..


Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s


%d bloggare gillar detta: