Om svunnen kärlek och sympati
När magin flytt sin kos
och kärleken den heta,
som du en gång kände,
tillhör det förflutna.
Då finns i alla fall
inget som hindrar
att du trots allt
kan känna en skvätt
sympati och medlidande.
(Eller med andra ord: ”Tycker inte om dig” med Bo Kaspers orkester):
Explore posts in the same categories: Dikter, Poesi
Etiketter: "Tycker inte om dig", Bo Kaspers Orkester, kärlek, magi, medlidande, sympati
You can comment below, or link to this permanent URL from your own site.
18 augusti, 2016 den 8:25
Min högt aktade civic academicus, patriot och polyhistor!
Tillåt denne pincenéförsedde, piruetterande politessmakare skrida åstad för att ingjuta mod hos en av rikets mest välkapaciterade skriftställare.
Icke anstår det gossar av vår kaliber att ta fruntimmershistorier och allehanda amorösa eskapader på alltför stort allvar!
Vi reser oss, borstar av redingoten, korrigerar kravatten och prisar Gud för att vi i vart fall undsluppit att vigelfästas med stycket.
Obduktionsrapporten skall i en avlägsen framtid påvisa att vad som än bringat oss på fall och störtat oss i den standardiserade gravens djup, så inte tusan var det ett brustet hjärta.
Det vore under vår värdighet att underordna oss kjolregementets impertinenta förmynderi. Nej, här skall, fan anamma, råda frid och hemtrevnad så man får skriva i fred!
Medelst verv och åhåga och okuvligt lynne frambär jag mina broderliga reverenser och välgångsönskningar,
Andreas 😉
18 augusti, 2016 den 9:14
Jag blir nästan mållös…brors ordekvibrilistik (hoppas det är rättstavat) är häpnadsväckande och i sanning eklatant uppfriskande.
Dock är det ingen fara med mig, tycker dock att jag behöver skriva av mig litet ibland även i ett komplicerat ämne som l´amour.
18 augusti, 2016 den 11:37
Mycket artigt av honom att replikera! Heder och tack för denna uppskattade gest 🙂