Svenska artister (XXXIII): Bertil Boo

Det är lätt att förstå varför Bertil Boo blev en av Sveriges populäraste och mest folkkära artister någonsin: han hade en vacker barytonstämma och han var en chosefri och trevlig person med enkel bakgrund. Och såvitt jag vet var Boos halvsekellånga karriär kemiskt fri från skandaler.

Bertil Boo föddes den 16 januari i Bohults socken i Askersund i Närke som det yngsta av 15 (!) syskon. Han avled i Sundbyberg, där han bodde i en villa, den 20 juli 1996. Fadern, som varit indelt soldat, dog då Bertil var elva år gammal. Hans liv har tecknats av Ingemar Norlén i boken Bertil Boo: ett liv i sång (2014).https://www.adlibris.com/se/bok/bertil-boo-ett-liv-i-sang-9789187685088

Bertil Boo som yrkesutövande bonde.

Boo visade tidigt prov på sångliga utförsgåvor och framträdde offentligt första gången på ett fackföreningsmöte då han var tolv år gammal. Vid mogen ålder var han verksam som bonde, varför det givna epitetet för hans del blev ”den sjungande bonden” eller ibland ”barytonbonden”.

Det stora genombrottet kom 1946 i radioprogrammet Frukostklubben, med Sigge Fürst som programledare, som i princip hela Sveriges befolkning lyssnade på varje lördagsmorgon. Boo framförde där den smördrypande sentimentala sången ”Violer till mor”, som skivbolaget Sonora sålde i 250 000 exemplar under några månader efter lanseringen:

Det gällde att smida medan järnet var varmt, och 1946 fick Boo en ny hit med ”Sången om Warszawa” med det polska originalet ”Piosenka o mojej Warszawie”, som var mycket populär i det efterkrigstida Polen, som förlaga. Sången handlar om det lidande Warszawa åsamkats under kriget men också om den orubbliga viljan att återuppbygga staden. https://www.youtube.com/watch?v=VHS0iCeUB-c

Det är nog ingen stor överdrift att påstå Bertil Boo och hans sångkonst träffade det svenska folket som en kraftig smäll i solar plexus och lade grunden för en popularitet som kom att vara i flera decennier. Ett av sina sista framträdanden gjorde han i hemstaden Askersund 1995. Då var han svårt sjuk i leukemi men ville ändå inte svika sina kvarvarande fans.

Likheterna mellan Stefan Löfven och Bertil Boo är onekligen påfallande.

Här en länk till en artikel som utgår från Boos genombrott i Frukostklubben: http://www.minnenasjournal.nu/tarar-kaos-nar-barytonbonden-bertil-boo-blev-superidol/

Under den senare fasen av sin artistbana uppträdde Bertil Boo ofta i exempelvis kyrkor och kapell samt på pensionärsträffar tillsammans med artister såsom Harry Brandelius och Thory Bernhards. I yngre dagar spelade Boo, förutom att göra sångliga insatser, trummor i Loongs orkester. Han medverkade också i nio Åsa-Nisse-filmer.

När Bertil Boo avled 82 år gammal 1996 skulle det dröja 18 år innan Stefan Löfven, som är påfallande lik Boo, utsågs till Sveriges statsminister.

Ytterligare en vida populär sång som ingick i Boos repertoar var ”Hälsa dem därhemma”:https://www.youtube.com/watch?v=VHS0iCeUB-c

 

Explore posts in the same categories: Underhållning

Etiketter: , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

You can comment below, or link to this permanent URL from your own site.

4 kommentarer på “Svenska artister (XXXIII): Bertil Boo”


  1. I min tidiga barndom( före 1950) hälsade jag på grannarna vid Torne älv.Dottern i huset blivande lärarinna i 20 års åldern sade: Vackert är när Bertil Boo sjunger Vår i Hammerdal.Det var första gången i mitt liv någon i min laestadianska omgivning sade att något var vackert.Blev fascinerad av Bertil Boo och har faktiskt lyssnat till honom en gång för länge sedan på Löttorps Camping på Öland.Däremot har jag trots ivrigt letande på You Tube inte hittat sången Vår i Hammerdal.Besökt Hammerdal dock! Är det någon som känner till denna sång
    ???

    • Tommy Hansson Says:

      Jo Bertil Boo har en mycket njutbar stämma, vilket jag i likhet med dig tyckte redan som ung. Nä, kan inte säga att jag minns ”Vår i Hammerdal”.

  2. Thomas Sjögren Says:

    Man kan inte låta bli att fundera lite. Skulle det kunna vara som så att Bertil, vid något tillfälle under sina glansdagar (möjligtvis utan vetskap) faktiskt gjorde ett av sina kvinnliga ”fans” gravid?

    Likheten med Rikets nuvarande Stadsminister är slående, ja nästan obehaglig.

    När man sedan får läsa om Bertils skådespelartalanger, känns denna tanke mer och mer rimlig. Det är inte speciellt svårt att se en koppling mellan Åsa-Nisse och Stadsministern. Båda gjorde/gör det dom är bäst på, nämligen Buskis och Fars.

    • Tommy Hansson Says:

      Jag har funderat i liknande banor som du, Thomas, men valde att inte skriva om det i bloggtexten. Bara påpeka likheten så att läsarna kan dra egna slutsatser. Rolig jämförelse med Åsa-Nisse!


Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s


%d bloggare gillar detta: