Södertäljeprofiler (VIII): Den mångårige borgmästaren Jakob Pettersson

Den här bysten av borgmästare Jakob Pettersson finns i Södertälje stadshus. Foto: Tommy Hansson

Kommunstyrelsens ordförande Boel Godner och hennes företrädare Anders Lago får ursäkta. Största kändisen bland Södertälje-politiker alla kategorier i demokratins tidevarv är Jakob Pettersson, som var stadens borgmästare 1896-1946, alltså i nästan ofattbara 50 år och dessutom riksdagsledamot och socialminister. Inte undra på att han är känd som Jakob Borgmästare och fick en gata i Rosenlund uppkallad efter sig.

Till skillnad från Boel Godner och Anders Lago var Jakob Gustav Pettersson (1866-1957) inte socialdemokrat utan en vänsterinriktad liberal. Han föddes i Södertälje den 24 augusti 1866 och var i 59 års tid med sin familj bosatt i den så kallade Borgmästarvillan på Saltsjögatan 17, varifrån han brukade gå ut på många och långa promenader då han kunde beskådas av många stadsbor. https://sok.riksarkivet.se/Sbl/Mobil/Artikel/7233dfgf

Jakob Pettersson var son till specerihandlaren Carl Gustaf Pettersson (1836-1900), vilken drev en butik vid Stortorget. Ett stycke in på 1870-talet övertog Carl Gustaf Pettersson handlanden Carl Reinhold Kindgrens betydligt större affärsrörelse. I samband med övertagandet flyttade familjen Pettersson även in i Kindgrens stora trähus på Storgatan 7, senare känt som Arfströmska huset vilket revs 1954 för att ge utrymme åt det så kallade Kopparhuset.

Borgmästare, riksdagsman och socialminister. Efter att ha avlagt juris utriusque kandidat-examen vid Uppsala universitet 1891 och utnämnts till vice häradshövding ett par år senare blev Jakob Pettersson borgmästare i den goda staden Södertälje vid 29 års ålder 1896. 1899 inleddes hans kvartssekellånga bana som riksdagsman genom att han på ett program från dåvarande Liberalerna invaldes i andra kammaren som representant för städerna i Stockholms län, vilka var Södertälje, Norrtälje, Östhammar, Öregrund, Sigtuna och Vaxholm.

Jakob Pettersson (1866-1857) var Södertäljes borgmästare 1896-1946.

Efter en karriär som riksdagsledamot 1900-24 var Jakob Pettersson 1926-28 chef för socialdepartementet – det vill säga socialminister – i Carl Gustaf Ekmans liberala ministär. Hans företrädare på posten var den kände socialdemokratiske politikern Gustav Möller. I Wikipedia kan vi ta del av följande omdöme om Jakob Petterson: ”Genom sin sakkunskap och arbetsförmåga samt sin lugna och sakliga framställning vann Pettersson småningom stort inflytande och gehör i riksdagen.” https://sv.wikipedia.org/wiki/Jakob_Pettersson

Till följd av sina fördelaktiga personliga egenskaper anlitades Jakob Pettersson flitigt som utredare och var ledamot i diverse kommittéer. Han hade vidare ett starkt engagemang för nykterheten. Exempelvis motionerade han 1903 med flera år om internering för alkoholister. Så tidigt som 1913 väckte han en motion om pensionsförsäkring och 1917 en motion om arvsrätt för utomäktenskapliga barn; båda motionerna vittnade om hans starka sociala engagemang.

Varm nykterhetsvän. Petterson var en varm nykterhetsvän och förordade i princip ett förbud mot alkoholhaltiga drycker i Sverige men kom ihop sig med sitt parti, Liberala samlingspartiet, om lämplig tidpunkt för att ställa frågan på sin spets genom anordnande av en folkomröstning om ett rusdrycksförbud. När folkomröstningen hölls den 27 augusti 1922 blev resultatet ett knappt nej till förbud med röstsiffrorna 50,8 procent mot ett totalförbud och 48,8 procent för. https://sv.wikipedia.org/wiki/Folkomr%C3%B6stningen_om_rusdrycksf%C3%B6rbud_i_Sverige_1922

Borgmästarvillan på Saltsjögatan beboddes av Jakob Pettersson med familj i 59 år. Fotot är taget före renoveringen.

Pettersson valde att lämna Liberala samlingspartiet 1923. Han var sedan med om att bilda Sveriges liberala parti och ingick efter utbrytningen ur moderpartiet i den nya partikonstellationens riksdagsgrupp men misslyckades med att på nytt bli invald i riksdagen vid valet 1924. Socialdemokraterna blev här största parti med 41,1 procent av rösterna och bildade regering, den så kallade Branting III, med Hjalmar Branting som statsminister. https://sv.wikipedia.org/wiki/Andrakammarvalet_i_Sverige_1924

Branting var dock sjuklig och avled året därpå, varefter han efterträddes som regeringschef av Rickard Sandler 1926. Denna S-regering tvingades snart avgå och lämna plats för en liberal ministär under ledning av Carl Gustaf Ekman, i vilken Jakob Petterson som nämnts ovan ingick som socialminister.

Jakob Petterson är den av Sveriges borgmästare som, jämte Adolf Hasselgren (1845-1930) i Kungsbacka, suttit längst på denna post. Den senare hade en liknande bakgrund som Pettersson och var även han borgmästare i 50 år, 1880-1930. Medan Hasselgren dog på sin post levde emellertid Jakob Petterson i elva år sedan han vid 80 års ålder lämnat borgmästarämbetet. Pettersson sägs med åren ha blivit alltmer konservativ. https://sv.wikipedia.org/wiki/Adolf_Hasselgren

Antinazisten, antikommunisten och författaren Åke Thulstrup.

Sönerna Åke och Karl-Magnus Thulstrup. Efter sin tid som legendarisk borgmästare i Kringelstaden fick Jakob Petterson mer tid över åt bland annat ordenslivet och sitt skriftställarskap. Han hade 1923 varit med om att grunda avdelning 95 Taelghia inom Odd Fellows-orden. Han gav vidare ut skriften Södertäljeprofiler under adertonhundratalet, som 1970 trycktes i en ny upplaga med förord av Åke Thulstrup, som var son till Jakob Pettersson och dennes hustru Ebba Thulstrup.

Journalisten, författaren och förlagsmannen Åke Thulstrup (1904-89), som jag träffade några gånger på 1970-talet inom ramen för mitt politiska engagemang, var under Andra världskriget starkt engagerad mot nationalsocialismen och medlem i den välkända antinazistiska Tisdagsklubben. 1946-69 var Thulstrup verksam som förlagsredaktör och lektör vid Bonniers förlag i Stockholm.

Under det Kalla kriget tog Åke Thulstrup lika starkt ställning mot Sovjetunionen och kommunismen som han gjort mot Tredje riket och nazismen och var till den ändan med om att bilda den så kallade Nya Tisdagsklubben som jag var med i ett par år. Han avskydde också den nya vänsterrrörelse som växte fram i mitten på 1960-talet och som tog sitt avstamp i Vietnamkriget. https://sv.wikipedia.org/wiki/%C3%85ke_Thulstrup

Skådespelaren och sångaren Karl-Magnus Thulstrup.

En annan son till borgmästaren i Södertälje var skådespelaren och sångaren Karl-Magnus Thulstrup (1903-2002), vilken efter studier vid Dramatens elevskola i Stockholm på 1920-talet och ett mellanspel i Malmö under många år ingick i Göteborgs stadsteaters ensemble. Han var 1951-64 rektor för Göteborgsteaterns elevskola. https://sv.wikipedia.org/wiki/Karl-Magnus_Thulstrup

Ett exempel på Karl-Magnus Thulstrups sångkonst får avsluta den här exposén över borgmästare Jakob Pettersson och medlemmar ur hans familj. Jag misstänker att numret – ”Hembrännarvals” – inte uppskattades över hövan av artistens helnykteristiske fader: https://www.youtube.com/watch?v=cvEL9Cp5l_0&fbclid=IwAR0PdvD4JD5yribOx1l9d-Rkrk3W0jbtxnfbsfZEoq3NurOu_pKW7gszEUI

 

 

Explore posts in the same categories: Södertäljes historia

Etiketter: , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

You can comment below, or link to this permanent URL from your own site.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s


%d bloggare gillar detta: