Den friande domen mot ”Soffan”: Sverige är trots allt inte totalt sinnessjukt!
Ann-Sofie Hermansson blev som väntat frikänd i Göteborgs tingsrätt.
Mitt Facebook– och Twitter-flöde har så här långt vimlat av kommentarer kring den friande domen för Ann-Sofie Hermansson i Göteborgs tingsrätt. Två muslimska kvinnor hade väckt enskilt åtal för grovt förtal mot Hermansson, som i debattinlägg hävdat att de var extremister. https://www.expressen.se/gt/hermansson-anklagas-for-fortal-nu-faller-domen/
Möjligtvis har det mesta i fallet Hermansson redan blivit sagt, men jag kan ändå inte avhålla mig från några personliga reflektioner kring det ur yttrandefrihetsperspektiv principiellt viktiga fallet.
Bakgrunden är att Göteborgs stad i mars 2018 planerade hålla ett evenemang i Blå Stället i Angered där filmen Burka Songs 2.0, vilken propagerade för att kvinnor skulle beslöjas, skulle visas. Efter filmvisningen var det tänkt att en paneldebatt, där endast islamister skulle medverka, skulle hållas.
Ann-Sofie Hermansson frias – yttrandefrihet gäller i Sverige
Ann-Sofie Hermansson (S), som då var kommunstyrelsens ordförande, motiverade på sin blogg beslutet att ställa in det pro-islamistiska evenemanget med argumentet: ”Att dalta med extremister är bland det farligaste man kan göra.” I ett debattinlägg i GT/Expressen fyllde hon på med: ”Den här typen av arrangemang är helt oacceptabla…Noll tolerans mot extremism är den enda rimliga hållningen.”
Hänvisningarna till extremism förtörnade de utpekade kvinnorna, Maimuna Abdullahi och Fatima Doubakil från den aktivistiska Muslimska mänskliga rättighetskommittén (MMRK), så till den grad att de väckte enskilt åtal för grovt förtal mot Hermansson och krävde 9000 kronor var i skadestånd. Åtalet underkändes emellertid av en enig tingsrätt varav följer, att Abdullahi och Doubakil döms att betala 190 000 för Hermanssons rättegångskostnader.
Extremistvinnorna från Muslimska mänskliga rättighetskommittén lyckades inte tysta kritiken mot islamismen.
I domskälen motiverar tingsrätten sitt beslut bland annat på följande sätt: ”Inom ramen för den vidsträckta yttrandefriheten som utgör grundvalen för ett demokratiskt samhällsskick har det varit försvarligt för Ann-Sofie Hermansson att lämna uppgifterna, Hon har haft skälig grund för uppgifterna.”
Med andra ord: det var fullt korrekt att kalla de islamistiska kvinnorna för extremister. Frikännandet var naturligtvis den enda ur demokratisk synvinkel möjliga utgången av rättegången mot Hermansson. Hade hon fällts hade det visat att Sverige de jure och de facto upphört att vara en fullskalig demokrati.
Ann-Sofie ”Soffan” Hermansson är född i Stala socken på Orust 1964. Hon utsågs den 1 april 2016 till kommunstyrelsens ordförande i Göteborg efter partisystern Anneli Hulthén, som istället utnämndes till landshövding i Skåne län. Som ett resultat av kommunalvalet 2018 tvingades Socialdemokraterna lämna över makten till den borgerliga Alliansen; ny KF-ordförande blev moderaten Axel Josefson.
”Soffan” förvisades nu till posten som gruppledare för S-partiet tillika oppositionsråd, en tjänst hon bara fick behålla några månader innan hon sparkades. Ny gruppledare och kommunalråd i kommunstyrelsen blev Jonas Attenius. Officiellt fick Hermansson gå till följd av ”dåligt ledarskap” och ”samarbetsproblem”, men det verkliga orsaken torde ha varit ställningstagandet mot islamistisk extremism ett år tidigare. Att protestera mot något som har med islam att göra i det av radikala muslimer infiltrerade S-partiet är i längden en hopplös uppgift.
Som plåster på såren begåvades Ann-Sofie Hermansson av justitieminister Morgan Johansson med ett jobb som utredare om hur kommunernas brottsförebyggande arbete kan regleras i lagen. Uppdraget löper ut i juni 2021. ”Soffan” har dessutom uppgivit att hon försörjer sig som lastbilschaufför. https://www.vk.se/2019-12-12/sparkade-ann-sofie-hermansson-far-nytt-jobb
Den notoriske Martin Aagård riktar kritik mot Ann-Sofie Hermansson.
Jag vågar påstå att alla vänner av demokrati och yttrandefrihet välkomnar den friande domen mot Ann-Sofie Hermansson. Föga oväntat har personer som tycker att identitetspolitik är det viktigaste av allt och att det inte är så viktigt med kvinnors rättigheter anmält avvikande meningar. Till dessa hör den notoriske kulturknutten Martin Aagård på Aftonbladet.
Aagård känner sig visserligen manad att erkänna att åtalet inte hade några utsikter att vinna gehör men menar ändå att de extremistiska kvinnorna har rätt, då Hermanssons beslut att stoppa det islamistiska propagandajippot i Angered ”var ett betydligt större övergrepp på yttrandefriheten än deras desperata försök att lite uppmärksamhet via juridiken”. https://www.aftonbladet.se/kultur/a/RRw9rJ/den-friande-domen-betyder-inte-att-soffan-har-ratt
Martin Aagård bör veta vad han talar om när det gäller möjligheterna att få någon fälld för förtal på grund av politiska tillvitelser. Han och Aftonbladet blev nämligen friade då artisten Richard Herrey 2015 anmälde dem för att Aagård på Twitter kallat Herrey ”din gamle rasist”. https://www.dagensmedia.se/medier/dagspress/martin-aagard-om-domen-glad-men-inte-jatteforvanad-6874568
Maimuna Abdullahi och Fatima Doubakil har via sina juridiska ombud låtit meddela att de avser att överklaga tingsrättens utslag till hovrätten.
Jag blev inte förvånad över att tingsrätten i Göteborg friade Ann-Sofie Hermansson för grovt förtal. Det var ett väntat utslag. Helt säker kunde man dock inte vara. Det har hänt förut att politiskt motiverade domare gjort horribla bedömningar. Tingsrättens friande dom den här gången visade att Sverige ännu inte är totalt sinnessjukt.
Explore posts in the same categories: InrikespolitikThis entry was posted on 11 februari, 2020 at 6:37 and is filed under Inrikespolitik. You can subscribe via RSS 2.0 feed to this post's comments.
Etiketter: "Burka Songs 2.0", Aftonbladet, Alliansen, Angered, Ann-Sofie Hermansson, Anneli Hulthén, Axel Josefson, Blå Stället, demokrati, Facebook, Fatima Doubakil, Göteborg, Göteborgs tingsrätt, GT/Expressen, islam, Jonas Attenius, Maimuna Abdullahi, Martin Aagard, MMRK, Morgan Johansson, Orust, Richard Herrey, Skåne län, Socialdemokraterna, Stala, twitter, yttrandefrihet
You can comment below, or link to this permanent URL from your own site.
12 februari, 2020 den 10:02
Hej Tommy, en bra sammanfattning av spektaklet i Göteborgs tingsrätt. De båda inpackade kvinnorna med svåruttalade namn är förstås en del av Muslimska Brödraskapets svenska gren, det brödraskap som säger sig tala för samtliga muslimer i Sverige och har som långsiktigt mål att islamisera vårt land och införa sharia. En fråga: har deras organisationer MMRK och Afrosvenskarnas Riksförbund mer än 50 medlemmar sammanlagt? Att den feministiska vänstern undantagslöst ställer sig bakom de shariavurmande inpackade kvinnorna tolkar jag som ett perverterat fiendens-fiende-är min-vän resonemang. Är det rent av så att den feministiska vänstern med Maria Sveland, Veronica Palm med flera blir de första som tar på sig hijaben i ett islamiserat Sverige? Har mest svårt att förstå mig på vänsterdrottningen America Vera Zavalas vurmande för de shariaälskande hijabklädda rasifierade kvinnorna. AVZ som enligt egen uppgift bor ihop med en man som hon ej är gift med skulle för detta utan vidare bestraffats med mist 100 piskrapp av sina hijabklädda älsklingar. Till sist det här med skadeståndet, mitt tips är att fonder med säte i Saudiarabien eller Quatar står för fiolerna.
22 augusti, 2020 den 6:11
[…] Att Hermansson i en debattartikel i GT/Expressen framhöll att arrangemang av denna typ är ”oacceptabelt” samt ”Noll tolerans mot extremism är den enda rimliga hållningen” föll inte de muslimska kvinnorna på läppen. Tingsrätten underkände dock enhälligt åtalet och kvinnorna dömdes att betala Ann-Sofie Hermanssons rättegångskostnader om 190 000 kronor. https://tommyhansson.wordpress.com/2020/02/11/den-friande-domen-mot-soffan-sverige-ar-trots-allt-int… […]