Ingen diplomati från Israels gay-ambassadör
Israeliske ambassadören Ziv Nevo Kulman tas emot av konung Carl XVI Gustaf.
Jag har länge haft för mig att en av de viktigaste egenskaperna för en yrkesdiplomat är att vara, ja just det, diplomatisk. Detta är uppenbarligen inte självklart för alla inom den diplomatiska professionen.
Israels nye ambassadör Ziv Nevo Kulman, som efterträdde Ilan Ben-Dov för ett par månader sedan, inledde således sin offentliga mission i Sverige med följande uttalande: ”Vi har inte – och har inte för avsikt att ha – någon kontakt med Sverigedemokraterna.” https://omni.se/israels-ambassador-vi-vill-inte-ha-kontakter-med-sd/a/wOn7Bn
Kulman hävdar att denna avvisande inställning till Sveriges, i alla fall i en del opinionsmätningar, största parti är baserat på en ”moralisk ståndpunkt” som har att göra med ”extremhöger med rötterna i nazismen”. Israel Sverige avser enligt ambassadören inte heller att ha några kontakter med ”öppet islamofobiska” partier i Sverige eller något annat land. Kan Kulman verkligen vara helt omedveten om att SD troligen är riksdagens mest pro-israeliska parti, som bland annat vill flytta den svenska ambassaden från Tel Aviv till Jerusalem?
Det är till att vara illa informerad om varifrån kanske 95 procent av antisemitismen i Sverige kommer, nämligen från personer med muslimsk trosåskådning. Alla vet om detta och jag tror faktiskt inte heller ambassadören Kulman är fullt så korkad att han inte inser det. Gör han inte det kanske han ändrar uppfattning om han gör ett studiebesök i Malmö. Tydligtvis känner han sig ändå manad att putsa upp den gamla klichén om den nazistiskt anfrätta så kallade extremhögern.
Om Kulman menade allvar med sin föresats att inte ha kontakter med brunmelerade partier borde det första partiet han strök ur kontaktlistan vara Socialdemokraterna, det i realiteten enda svenska parti som haft något med alldeles äkta nationalsocialism att skaffa.
Socialdemokratiska arbetarepartiet krävde 1938 av Tredje riket att det skulle stämpla ”J” i alla judiska pass så att det skulle bli enklare att utvisa de från nazismen flyende judarna ur vårt land. Vidare är första hälften av 1940-talet, då det gick bra för Tyskland i kriget, bemängd med eftergifter gentemot Tyskland företagna av den av sossarna dominerade samlingsregeringen. När krigslyckan vände blev det som bekant annat ljud i skällan. Då fanns det ingen hejd på hur antinazistiska vi var.
Något borde det väl vidare irritera ambassadör Kulman att Sverige skänker bort miljardbelopp till Israels svurna fiender, främst ”det kära systerpartiet” Fatah. Ingen hade väl förväntat att Israel skulle avbryta kontakterna med sosseriet av ovanstående skäl. Den diplomatiska etiketten påbjuder naturligtvis att man skall odla förbindelser med alla regeringsbärande partier. Däremot borde Kulman låta S-partiet veta att han känner till dess förhistoria (om han nu gör det).
Frågan är då hur staten Israel skulle agera för den händelse Sverigedemokraterna kom med i en svensk regering som ett resultat av riksdagsvalet i september 2022, ett inte helt orealistiskt scenario. En annan fråga är om den förra israeliska regeringen, ledd av Benjamin Netanyahu, skulle ha skickat en så pass odiplomatisk representant till Sverige som Ziv Nevo Kulman. Jag tillåter mig tvivla.
Ytterligare, och ett om möjligt ännu värre, exempel på Kulmans bristande diplomati, är han yviga utspel om den egna sexuella läggningen. Den 52-årige ambassadören, som också ingår i arrangörsstaben för Tel Avivs Pride-vecka, försäkrar QX-reportern om att han kommer att delta aktivt i Stockholms gayliv. Inte bara det: ”Jag har varit singel i fyra år nu, så jag är öppen för förslag. Vem vet, det är kanske i Sverige jag hittar Mr Right?” https://www.qx.se/samhalle/218553/det-ar-kanske-i-sverige-jag-hittar-mr-right-ziv-ar-israels-nya-ambassador/
Intresseklubben antecknar, som det brukar heta. Vem ambassadör Kulman delar sängkammare med är naturligtvis hans ensak. Han borde dock enligt min ringa mening ha förnuft nog att, bland det första han gör i Sverige, inte ge omfattande intervjuer med obskyra bögsajter och där vika ut hela sitt privatliv. Han borde inte heller, som sagt, stryka vissa partier ur adressboken innan han hunnit sätta sig in i hur det partipolitiska livet i Sverige fungerar.
Är detta för mycket begärt? Jag tror inte det. Men det är tydligen den här sortens diplomater den spretiga regering som leds av Naftali Bennett vill ha.
Israels representanter i Sverige har redan tidigare visat att de fäster betydande vikt vid HBTQ-kommuniteten genom att gå med i den årliga Pride-paraden i Stockholm. När ambassadör Isaac Bachman gjorde det för några år sedan dristade jag mig författa nedanstående bloggtext om saken:
Etiketter: antiemitism, Benjamin Netanyahu, Fatah, HBTQ, Ilan Ben-Dov, Isaac Bachman, Israel, konung Carl XVI Gustaf, Malmö, Naftali Bennett, nationalsocialismen, nazismen, Pride, QX, riksdagsvalet 2022, Stefan Löfven, Stockholm, Sverige, Sverigedemokraterna, Tel Aviv, Tredje riket, Tyskland, Ziv Nevo Kulman
You can comment below, or link to this permanent URL from your own site.
Tommy Hanssons Blogg 
3 november, 2021 den 11:18
På bilden håller i alla fall ambassadör Bachman sin egen nationsflagga i handen. Den metalliske mannen håller bara i ett färgprov.
4 november, 2021 den 12:30
Så sant!
5 november, 2021 den 5:35
Förutom Söders märkliga uppfattning om samer och judar så är dagens SD så vitt jag vet ett parti som vill värna om judars rättigheter i Sverige såväl som i Israel.
Mycket annat kan och bör SD kritiseras för, som t.ex. de populistiska inslagen av socialdemokratiskt ekonomiskt tänkande. Men det är knappast någon uppgift för en diplomat för ett demokratiskt land att framföra den typen av kritik mot något parti i Sverige.
Ambassadörens uttalande överensstämmer inte med fakta.
7 november, 2021 den 9:51
Tror förklaringen till staten Israels fördömande av SD hänger ihop med att partiet vill förbjuda icke-medicinsk omskärelse. Israel (och USA) agerade stenhårt och hänsynslöst när frågan var uppe på Island och nyligen i Danmark. De fick dessa länders regeringar att dra tillbaka förslag som det fanns majoritet för i respektive parlament.
Det är också uppseendeväckande att Israels regering stämplar ett demokratiskt parti i vår riksdag som antisemitiskt eller värre.
7 november, 2021 den 11:16
Frågan om omskärelse kan absolut vara viktig i sammanhanget. Den är ju faktiskt helt definierande för judendomen som sådan. Om omskärelsen för pojkar förbjuds kan man i princip inte vara praktiserande jude i Sverige.
SD beslutade om nuvarande ståndpunkt vid landsstämman i Västerås 2013: jag var då uppe i talarstolen och argumenterade emot – det kan uppfattas som antisemitiskt, menade jag. Det hjälpte tyvärr inte. Tror dessvärre jag fick rätt i sakfrågan.
7 november, 2021 den 11:19
Tommy, jag känner också stor sympati för staten Israel men gränsen går vid stympning av pojkar som inte själva kan ge sitt medgivande.
För den som är intresserad av ämnet kan jag rekommendera ”Marked In Your Flesh”, skriven av den judiske läkaren och antropologen Leonard S. Glick. Han ger en uttömmande bild av hur denna bisarra sedvänja blev en del av judiskt liv. Kan beställas på Ad Libris eller lånas på universitetsbiblioteken.
8 november, 2021 den 11:33
Det finns judar av alla slag, också sådana som går emot det egna troskonceptet och den egna identiteten. Och det är kanske bra det för pluralismens skull.
Omskärelsen har emellertid en djup andlig betydelse för det judiska, vilket många i det materialistiska väst tyvärr missar. Om det vore så förfärligt som du gör gällande hade de judiska pojkarna, när de väl vuxit upp, säkerligen stoppat ”stympningen” ifråga för länge sedan.
8 november, 2021 den 11:00
Jag vill gärna få delge Per L. den här länken:
https://www.facebook.com/groups/284856546542873
Tommy och jag har redan diskuterat den här frågan i en annan facebookgrupp, så vi känner redan till varandras uppfattningar och argument.
Jag har även tidigare noterat Tommys uppfattning om att omskärelsen är ”helt definierande för judendomen som sådan”, och han känner till min invändning om att det finns judar som inte håller med om det.
Jag är långt-långt ifrån att veta allt som är väsentligt om detta, men jag delar alltså inte Tommys pessimistiska syn. Jag tror att judendomen som religion är starkare än så, och att judendomen utan större problem kan överleva ett samhälleligt krav på att det införs en viss åldersgräns för män som själva önskar att bli omskurna. Om den åldern blir t.ex. 18 år (myndighetsåldern i Sverige) eller 16 år (FN:s barnkonvention) är inte petnoga. Men små barn är bara barn. De är inte t.ex. judar, kristna, muslimer eller gudsförnekare.