Trudeau underminerar det fria ordet
Justin Trudeau, född 1971, har varit kanadensisk premiärminister sedan 2015. Han är son till Pierre Trudeau, som var premiärminister 1968-71 och 1980-84. Han är sedan länge hjärtligt avskydd bland de konservativa och på sistone i allt bredare folklager.
Orsaken till den till synes allt mer utbredda impopulariteten är hans brutala politik gentemot de lastbilsförare som genomför protestaktioner riktade mot tvånget att inneha covid-pass. I tider när många andra länder avvecklar sina restriktioner steppar alltså Kanada upp sina.
Den insiktsfulle krönikören David Suissa menar i tidskriften Jewish Journal den 19 februari att Trudeaus omdöme om lastbilsförarna – att de har ”unacceptable views” (oacceptabla åsikter) – underminerar Kanada som ett fritt och demokratiskt samhälle. Han kunde lika gärna ha påstått att deras tänkande är oacceptabelt.
Suissa citerar en före detta domare i Indiens högsta domstol, Deepak Gupta, vilken i en föreläsning yttrade att ”the right to dissent is the most important right granted by the Constitution”.
Att ifrågasätta, att utmana, att kontrollera, att utkräva ansvarighet från regeringen är enligt Gupta varje medborgares grundlagsenliga rättighet. Om denna tas bort kommer samhället att stagnera och dö sotdöden.
David Suissa anser med all rätt att Justin Trudeau borde ha studerat vad domare Gupta uttryckte i sin föreläsning. Om han hade läst och förstått skulle han aldrig med sitt omdöme ”oacceptabla åsikter” undergrävt den grundläggande rättigheten att inte hålla med.
Trudeau hade utan problem kunnat hävda att lastbilsförarnas metoder var oacceptabla, om han nu kommit fram till den slutsatsen. Nu gjorde han inte det utan fattade till slut det drakoniska beslutet att införa undantagstillstånd och sätta in ridande polis mot fredliga demonstranter. En handikappad kvinna uppges ha dött till följd av ingripandet. https://edition.cnn.com/2022/02/18/americas/canada-trucker-protest-covid-friday/index.html
Något som bland annat möjligen kan ha inneburit att premiärministern, enligt nyligen inkomna uppgifter, importerat främmande trupp från FN att sätta in mot demonstranterna. Precis som vilken annan diktator som helst skulle ha gjort. Enda gångerna Kanada tidigare infört undantagstillstånd har skett under de båda världskrigen samt då Quebecs biträdande premiärminister Pierre Laporte bortfördes och dödades av terrorister på 1970-talet. https://en.wikipedia.org/wiki/Pierre_Laporte
Justin Trudeau tycks på något underligt sätt ha missat att politik inte bara består av konfrontationer utan i kanske ännu högre grad av kompromisser och förmågan att lyssna till motpartens argument. Trudeau kallas ibland ”Castro Jr.” på grund av sin yttre likhet med Kubas mångårige kommunistiske diktator Fidél Castro, som hans föräldrar besökte 1976.
När Castro avled 2016 begåvades han med följande epitet av Justin Trudeau: han var en ”legendarisk revolutionär” som ”tjänade sitt land nära ett halvsekel”.
Trudeau må närma sig Castro ifråga om politik, men en son till denne är han sannolikt trots allt inte, vilket jag klargör i detta blogginlägg. https://tommyhansson.wordpress.com/2020/01/15/iran-trudeau-trump-och-castro/
Explore posts in the same categories: UtrikespolitikEtiketter: covid-pass, David Suissa, Deepak Gupta, Fidél Castro, Indien, Jewish Journal, Justin Trudeau, Kanada, Kuba, Pierre Laporte, Pierre Trudeau, Quebec
You can comment below, or link to this permanent URL from your own site.
Tommy Hanssons Blogg 
22 februari, 2022 den 8:47
Reblogga detta på ulsansblogg.
22 februari, 2022 den 6:24
CIA hjälpte både Castro och Sandinisterna i Nicaragua till makten.
Den ‘legendariska revolutionären’ spelade bara den roll kapitalisterna tilldelade honom
Liksom Trudeau och de flesta andra kändisar i väst
Både Kubas Battista och Nicaraguas Somosa har beskrivit detaljerat hur Usa hjälpte kommunisterna
Usa-ambassadören till Kuba E E T Smith publicerade 1962 boken The fourth floor som syftar på State Department som tydligen låg på våningen under(?) Usas president. Det var state department CIA och New York Times som skapade dessa två kommunistländer.
Smith och hans föregångare och en ambassadör till Mexico vittnade 1961 under ed om att Usa hjälpte Castro till makten där Cia men inte presidenten var fullt medvetna om att Castro var kommunist
22 februari, 2022 den 7:11
Tror jag inte ett ögonblick på.
22 februari, 2022 den 7:24
Eftersom tre Usa-ambassadörer svor under ed på att det var så i fallet Castro så betyder det att du tror att Usa-ambassadörerna ljuger. Och ingen av dem föll i onåd.
De offentliga förhören av de två Kuba ambassadörerna finns tillgängliga på nätet
http://www.latinamericanstudies.org/us-cuba/gardner-smith.htm
Beträffande Sandinisterna så inträffade det 20 år senare och Somosas redogörelse finns också tillgänglig på nätet.
https://newsofinterest.tv/politics/book_summaries/anastasio_somoza/index.php
Somosa såg upp till Usa och försökte liksom Battista på Kuba göra som han antog att Usa ville.
23 februari, 2022 den 5:58
Om USA medvetet skulle ha hjälpt kommunisterna till makten finns det absolut ingen logik i att de senare, låt vara rätt klantigt, gjorde ett antal försök att störta honom från makten.
Likadant med Somosa och Sandinisterna. Varför låta kommunisterna komma till makten för att senare, via Contras, försöka störta dem? Finns ingen rim och reson med detta alls.
Jag tror du övertolkar materialet du länkade på ett våldsamt sätt.
23 februari, 2022 den 10:54
Om du läser Somosas redogörelse finns ingen möjlighet att göra det till någon tolkning överhuvudtaget från min sida.
Det framgår klart att Usa hjälpte Sandinisterna och att Usas medier medverkade. Ungefär som dom gjort i Syrien på senare år.
Och det var inte samma personer som hjälpte och stjälpte.
Carter puttades fram till makten efter Gerald Ford och Contras stöddes av Reagan och Bush.
Men jag hoppade över det som rörde det bemannade rymdprogrammet och som gjorde att Usa till stort förtret för dem som ville motverka kommunism i själva verket under Nixon kom med ett nedtystat enormt samarbetsprogram i det sk US-USSR trade and economic council där Nixon skrev på att Sovjet skulle få tillgång till alla de produkter och tjänster som dom önskade.
Usas antikommunistiska organisation John Birch Society publicerade dessa dokument först 1984 och flera medlemmar i JBS lämnade organisationen eftersom dom ansåg att dess ledning inte gjorde motstånd.
Anthony Sutton hade dittills kunnat verka på den prestigefyllda Hoover institution.. men 1973 slog han larm och kallade till presskonferens.
Han kallade det nationellt självmord och berättade om vilken teknologi för navigationssystem i missiler som Sovjet tilläts köpa. Då föll Sutton i onåd.
Han hade dessförinnan berättat om mängder av teknologiöverföring från Usa till Sovjet fram till 1965 med ett kort avbrott efter WWII fram till Stalins död 1953
Men under den period Sutton föll i onåd från 1973 omfattade teknologiöverföringen USAs Fortune 500 företag.
Men
Sutton och de kritiska i JBS var inte insiders till rymdprogrammet och visste inte att Usa och Sovjet hade ett hemligt samförstånd som Sovjet fick generös ersättning för i utbyte mot tystnad.
Under tiden rusade Usa ifrån Sovjet teknologiskt genom frambringandet av mikroprocessorer som kunde massproduceras.
För Usa satsade på elektronikforskning men inte lika mycket på raketforskning som dom lät folk tro.
Usa vann därför det kalla kriget inte genom hot utan genom teknologisk överlägsenhet och generös försäljning av den teknologin.
Sovjets tekniskt initierade fattade att dom låg för långt efter och att deras system inte levererade.
Så dom tappade motivationen för att fortsätta och var därför senare mogna att släppa in väst.
Genom Usas tidigare generösa samarbete hade Sovjet sänkt garden i tron att väst skulle hjälpa dom att utvecklas.
Men till ett högt pris har Ryssland fått erfara att deras sänkta gard öppnade dom för den ena råsopen efter den andra.