Jimmy Carter: odugligaste USA-presidenten i modern tid
Jimmy Carter bröt som president med det fria Kina, Taiwan, och erkände det röda Kina diplomatiskt.
Inte ens SVT kan utnämna Jimmy Carter till en av USAs största presidenter. När TV-bolaget nyligen sände ett hyllningsporträtt av landets 39e president valde man istället att ta fasta på Carters musikintresse och kallade honom ”rock´n roll-presidenten”.
Inför presidentvalet den 2 november 1976 hade den ansedda amerikanska tidskriften Newsweek på omslaget den talande rubriken Niceguyin´ his way to the White House, en tämligen oöversättbar mening som gick ut på att jordnötsfarmaren James Earl (Jimmy) Carter skulle kunna bli president genom att framstå som en nice guy (bra kille).
Sagt och gjort: Carter vann valet mot den sittande presidenten Gerald R. Ford från Michigan med de jämna siffrorna 50,1 mot 48,0 procent. Det som fällde avgörandet var förmodligen det faktum att Ford i en debatt förnekat att det av Moskva dominerade Östblocket var ockuperat – något som alla med undantag för Ford visste att det var. Fords beslut att benåda sin företrädare Richard Nixon från alla eventuella brott i samband med Watergate-affären kan också ha spelat in. https://sv.wikipedia.org/wiki/Jimmy_Carter
James Earl Carter föddes den 1 oktober 1924 i Plains i sydstaten Georgia och närmar sig således de hundra. Han och hustrun Rosalynn har fyra vid det här laget mycket vuxna barn där sladdbarnet Amy, född 1967, är det yngsta. Carter var guvernör i Georgia 1971-75 och vann nationell (och internationell) uppmärksamhet då han kandiderade till att bli det Demokratiska partiets företrädare i presidentvalet 1976.
Carters förnämsta storpolitiska bedrift var värdskapet för de så kallade Camp David-avtalen den 17 september 1978, då Egyptens president Anwar Sadat och Israels premiärminister Menachem Begin satte sina namnteckningar under avtal som reglerade relationerna mellan de båda Mellanöstern-kombattanterna. Avtalen stadgade vidare att Palestina-frågan skulle lösas på fredligt sätt och att Gaza och den så kallade Västbanken (Judéen och Samarien) skulle få självstyre. https://sv.wikipedia.org/wiki/Camp_David-avtalen
I övrigt präglades Jimmy Carters fyra år korta presidentperiod, med Walter Mondale som vicepresident, av problem och bekymmer. Värst var det utdragna, 444 dagar långa gisslandramat i Teheran, då 52 amerikaner hölls som gisslan av en grupp iranska studenter som stödde ayatollah Khomeinis islamistiska revolution. Dramat varade mellan den 4 november 1979 och den 20 januari 1981; gisslan släpptes några minuter efter det att republikanen Ronald Reagan flyttat in i Vita huset. Många menar att gisslankrisen var huvudorsaken till Carters nederlag i presidentvalet i november 1980. https://sv.wikipedia.org/wiki/Gisslankrisen_i_Iran
I ett misslyckat försök till fritagning av den amerikanska gisslan i form av Operation Eagle Claw den 24-25 april 1980 dog åtta amerikanska militärer och en civil iranier då en helikopter och två transportplan kraschade i öknen. Misslyckandet befäste Carters rykte om att vara svag och ineffektiv. https://sv.wikipedia.org/wiki/Operation_Eagle_Claw
Mot slutet av Jimmy Carters enda mandatperiod i Vita huset tog sig Sovjetunionen för att invadera Afghanistan. Kriget som följde varade 27 december 1979 till 15 februari 1989. Den naive söndagsskolläraren Carter, som ditintills gått hårt in för avspänning mellan stormakterna USA och Sovjet, chockades av den sovjetiska våldsutvecklingen. https://sv.wikipedia.org/wiki/Afghansk-sovjetiska_kriget
Som en hämnd på Moskva utropade han en amerikansk/västlig bojkott av de olympiska spelen i Moskva 1980; Sovjet och öststaterna svarade med att bojkotta OS i Los Angeles 1984. Det skall också sägas att USA och västvärlden backade upp de islamistiska mujaheddin-krigarna i Afghanistan med pengar och vapen, bland annat handburna så kallade Stinger-robotar.
Ytterligare en faktor som inverkade menligt på Carters presidentskap var olje- och bensinkrisen 1979, vilket uppstått som en följd av de oroligheter i Mellanöstern som blev resultatet av den islamistiska revolutionen i Iran då shahen Reza Pahlavi störtades av den tidigare landsflyktige ayatollahn Ruhollah Khomeini. USA svarade med att etablera priskontroller. https://sv.wikipedia.org/wiki/Oljekrisen_1979
Vidare bör också något sägas om att Förenta staterna under Jimmy Carters tid i Vita huset lade om sin Kina-politik. Efter att tidigare ha erkänt den antikommunistiska Republiken Kina på Taiwan som den sanna representanten för Kina undertecknade Carter och det röda Kinas ledare Deng Xiaoping i januari 1979 ett avtal som lämnade det frihetliga Taiwan ute i kylan.
Till Jimmy Carters mörkare sidor hör hans envetet anti-israeliska politik som medfört anklagelser om antisemitism. Under sitt fredsmäklande efter presidenttiden har Carter till synes trivts avsevärt bättre i sällskap som består av representanter för terrorgrupperingar såsom Hamas, Hezbollah och Fatah än med representanter för Mellanösterns enda demokrati, Israel. Med tanke på att Carter religiöst sett tillhör baptismen, en kristen inriktning som normalt är klart pro-israelisk, förefaller detta egendomligt.
Carters ynkliga Israel-hat framgick med önskvärd tydlighet av hans bok Palestina. Peace Not Apartheid 2006, där författaren menar att i Israel råder rasåtskillnad av sydafrikansk boer-modell. https://www.jewishvirtuallibrary.org/carter-rsquo-s-calumny-a-review-of-quot-palestine-peace-not-apartheid-quot
Jimmy Carter är inte ointelligent. Han är utbildad civilingenjör med kärnfysik som huvudämne och tjänstgjorde under Andra världskriget som sjöofficer. I mina ögon fattas det emellertid något i hans moraliska utrustning och allmänna vandel som gör att han måste räknas som den odugligaste amerikanske presidenten i modern tid.
Att Jimmy Carter gillar rock´n roll imponerar kanske på en eller annan svensk TV-tittare. Själv ställer jag mig kallsinnig.
Explore posts in the same categories: UtrikespolitikEtiketter: "Palestina. Peace Not Aparatheid", Afghanistan, Amy Carter, Andra världskriget, antisemitism, Anwar Sadat, Östblocket, Camp David-avtalen, Demokratiska partiet, Deng Xiaoping, Egypten, Fatah, Georgia, Gerald Ford, gisslankrisen i Teheran, Hamas, Hezbollah, Iran, Israel, Jimmy Carter, Judéen och Samarien, Kina, Los Angeles, Mellanöstern, Menachem Begin, Michigan, Moskva, mujaheddin, Newsweek, oljekrisen 1979, Operation Eagle Claw, Palestina, Plains, Reza Pahlavi, Richard Nixon, Ronald Reagan, Rosalynn Carter, Ruhollah Khomeini, Sovjetunionen, Stinger-robotar, SVT, Taiwan, USA, Västbanken, Vita huset, Walter Mondale, Watergate
You can comment below, or link to this permanent URL from your own site.
Tommy Hanssons Blogg 
20 juli, 2022 den 12:26
”Jordnöten” är den värsta katastrof som drabbat Vita Huset under hela 1900-talet.
20 juli, 2022 den 8:44
Gerald Ford uttryckte sig försiktigt om Sovjet vid den tiden eftersom Usa och Sovjet hade ett för Sovjet värdefullt affärssamarbete delvis som en muta för att Sovjet skulle hemlighålla sitt bevis för att Apollo13 resan var bluff (liksom alla de övriga)
Men att Usa denna gång avstod från sitt översitteri var en lyckträff som hjälpte fram ett oblodigt slut på det kalla kriget ty genom Usas vänlighet sänkte Sovjet garden.
Man kanske kan säga att Ryssland efter hand under 90-talet insåg att dom sänkte garden för mycket. Och när Usas översitteri tilltog höjde Ryssland garden igen.
Men på 70-talet hade Usa uppnått stor teknologisk överlägsenhet på elektronikområdet och det kunde ha slutat med att Sovjet i desperation hade sett sig nödtvungna att använda kärnvapenutpressning innan Usa skulle ha blivit oövervinnerliga.
Kritiken mot Carter är egentligen en kritik mot den angloamerikanska djupa staten som styr alla presidenter och hans rådgivare Zbigniew Brzezinski var en hök som effektuerade djupa statens agenda.
Och den djupa staten förde muslimska brödraskapets Ayatolla Khomeini till makten i Iran både för att stänga ner kärnkraften där och för att flera västländer tillsammans med Sovjet skulle förhindras att ge ut en konkurrent till dollarn i en omfattande modernisering av fattigare länder som angloamerikanerna vill hålla nere. Usa behövde en förevändning för att ingripa militärt tillsammans med ett hot till Europa att stänga oljekranen för Europa om dom envisades med den ny petrovalutan.
I Europa var Storbrittannien den enda som var emot.
Usa erhöll sin förevändning genom att själva infiltrera och dirigera ambassadockupationen i Teheran.
Senare följde October Surprise som i ett skede påstods ha varit falsk kritik mot George H W Bush men den som hade påstått att det var falskt visade sig själv ha ljugit om det.
Carter hade fullgjort sitt uppdrag som syndabock för angloamerikanska djupa staten bland annat genom att överinse hur sandinisterna fördes till makten liksom samma djupa stat tidigare hade fört Castro på Kuba till makten.
Eftersom minst fyra kommunistrevolutioner har hjälpts fram av angloamerikanerna kan det inte vara oavsiktligt.
Ett gemensamt drag är att först för angloamerikanerna kommunister till makten varefter dom omedelbart börjar frysa ut dem, sanktionerra blockerar stänger ute från möjligheter till ekonomisk utveckling och det är lättare att motivera oppinionen hemma om man har skapat en mer frånstötatnde fiende än om dom är såna som beundrar och tar efter Usa vilket var fallet i alla de länder som angloamerikanerna påtvingade kommunismen.
I både Ryssland Kina Kuba och Nicaragua fanns självständighetssträvande ledare före kommunismen och dessa ledare tog starkt intryck från amerikanska förebilder med nationell utveckling som mål.
Det är angloamerikanska djupa statens mål sen länge att överallt förhindra nationell utveckling. Just nu genom Usas proxykrig mot Ryssland till siste Ukrainaren.