Carola: en vokal nationalklenod.
Carola Häggkvist har alltid varit artisten som gjort och sagt vad som fallit henne in. Vare sig det rört sig om att sjunga ut om den homosexuella livsstilen eller slänga växter ut bland publiken. Det är därför jag alltid gillat henne högt och rent. Med andra ord: Tommy tycker om henne. Som hon själv framför det:
http://www.youtube.com/watch?v=A5o6ZK6SBVc&feature=related
Carola är också något så osvenskt som en kämpande religiöst troende. För det har hon – naturligtvis – fått mer skit än någon annan svensk artist jag kan komma på. Det är ett annat skäl till mina varma känslor för denna tornado från Norsborg. I Sverige bör man ju helst ”stå med båda fötterna på jorden” och inte sätta sin tilltro till sådant som inte kan uppfattas med de fem fysiska sinnena.
Sådant som den knepiga företeelsen ”Gud”, exempelvis. Det är svårt att hitta människor som i vardagen är fullt beredda att stå på sig för sin tro. Eller när hörde ni exempelvis senast någon på jobbet eller på en fest säga: ”Visst, jag är djupt religiös, jag tror på Gud, Jesus, Bibeln, hela konkarongen.” Den som vill uttrycka viss skepsis gentemot den allt överskuggande sekularismen kan kanske säga: ”Jag är inte religiös, men…” Inte värst frispråkigt, med andra ord.
Men Carola är frispråkig, eller var det åtminstone tills denna osed ansågs hota hennes karriär för några år sedan då hon bekände sig till den bibliska tron avseende homosexualitet. I en fråga har hon dock inte genomfört några som helst taktiska reträtter, och den gäller Israel. Carola är och förblir en sann Israel-vän. Hon har besökt Det heliga landet ett 20-tal gånger och spelat in flera skivor där. Nu senast (3/11) skriver Expressen om hennes senaste ”PR-kupp”, som tydligen består i att sångerskan reser till Israel för att locka turister dit.
Israeli Defence Forces – på post för det judiska fosterlandet.
Artikeln illustreras av en stor bild med Carola hållandes en fredens olivkvist i sin uppsträckta högerhand. I bakgrunden syns grönklädda israeliska soldater, varav de flesta kvinnor. I ingresstexten läser vi: ”Mitt under brinnande konflikt poserar hon med israeliska soldater.” Om Carola hade velat fotografera sig med israeliska soldater utan den brinnande konflikten i faggorna torde hon ha fått vänta till döddagar, eftersom ju palestinska terrorister och politiska företrädare – för övrigt ofta samma människor – svurit på att utplåna staten Israel och kasta judarna i Medelhavet.
Det är alldeles tydligt att Carola med åren har dragit lärdomar av hur hennes frispråkighet exploaterats av medierna. I en kommentar till ”PR-resan” citeras hon: ”Vi är här på höstlov” (”vi”, det är Carola och sonen Amadeus). Sångerskan uppges ha kommit till Israel ”i samband med att en ny direkt charterlinje mellan Köpenhamn och Tel Aviv invigdes.” Turismen från Norden till Israel sägs i artikeln ha ökat med 16 procent jämfört med fjolåret.
Jag kan inte påstå att jag genom åren lyssnat särskilt mycket på Carola. Inte mer än de flesta i alla fall, ty vem kan ha undgått sådana monsterhits såsom ”Främling” och ”Fångad av en stormvind”; den förra var Carolas genombrott och gav tredjeplatsen vid Eurovision Song Contest 1983, den senare vinnarlåten vid samma tillställning 1991:
http://www.youtube.com/watch?v=_S3YFhlEakg&feature=related
En enda gång har jag upplevt Carola live, och det var vid generalrepetitionen av musikalen ”Sound of Music” på Göta Lejon 1995, där Carola spelade rollen som Maria mot Christer Sjögrens von Trapp. För den insatsen belönades vår vokala nationalklenod med priset Guldmasken.
Carola har som artist i sina bästa stunder en bubblande, ja nästan extatisk intensitet och det är den som är hemligheten till hennes framgångar genom åren. Rösten är också hyfsad, men egentligen inte särskilt märkvärdig – många av våra kvinnliga artister sjunger minst lika bra. Skall jag vara kritisk tycker jag inte Carolsas röst utvecklats nämvärt sedan hon vann Schlagefestivalen med ”Främling” som 16-åring 1983.
Nej, Carola lever på sitt intensiva artisteri mer än på rösten, och att hon dessutom är i besittning av uppenbara fysiska företräden gör ju inte saken sämre. Vid 44 års ålder är hon mer kvinna och mer artist än någonsin. Viva Carola!
Låt oss avsluta finstämt med julsången ”Dagen är kommen”: