Archive for the ‘George H. W. Bush’ category

Obama tror att österrikiska är ett språk…

11 maj, 2009

USAs president Barack Obama är känd för att vara en god retoriker och en lysande talare. Men även solen har som bekant sina fläckar.

På en presskonferens i franska Strasbourg nyligen råkade nämligen Obama klanta till det. Han sa, i svensk översättning, ”Jag vet inte vad heter på österrikiska (Austrian)…” Se och hör hur Obama klantar sig genom att klicka på länken här nedan.

http://www.youtube.com/watch?v=Tr7zhnctF4c&feature=related

Undrar just om Obama över huvud taget visste var han befann sig…Eftersom han vid tillfället befann sig i Frankrike borde han ju rimligen ha sagt ”Jag vet inte vad det heter på franska”. Det inträffade kan lämpligen jämföras med hur det lät när kungen var i Arboga (eller var det var) och i stället sade ”Kära örebroare”.

Det inträffade är naturligtvis ingen stor sak. Alla har rätt att göra ett misstag. ”Errare humanum est” (Att fela är mänskligt), som vi latinare brukar uttrycka det. Det är bara det att det knappast råder någon rättvisa när det gäller att racka ner på politiker som blamerar sig.

Den som, vid sidan om president George W. Bush, råkat mest illa ut härvidlag är Dan Quayle som var vicepresident i George H. W. Bushs administration 1989 – 1992. Det tog således hus i helsike en gång när Quayle under ett besök i en skolklass rättade en elev som på svarta tavlan stavade det engelska ordet för potatis, potato, just så. Quayle menade att det borde stå ”potatoe”.

Bums var Quayle – och detta var inte enda gången han gjorde bort sig språkligt – världens dummaste man. Det egentliga felet med Quayle i de politiskt korrekta tyckarnas ögon var naturligtvis inte att han inte kunde stava ordentligt – hans brott var att vara konservativ, och då finns ingen nåd om man råkar göra bort sig.

Barack Obamas lilla fadäs visar kanske att han bör fortsätta göra bruk av telepromptern om han vill utmärka sig på rätt sätt inom retorikens område.

Andra hälften av den latinska sentensen ovan lyder för övrigt ”ignoscere divinum”, det vill säga det är gudomligt att förlåta.