Archive for the ‘Inrikespolitik’ category

Fullsatt när Jimmie gästade Stockholms län och förklarade krig mot brottsligheten

18 april, 2018

Jimmie Åkesson passade på att förklara krig mot den organiserade brottsligheten under sitt framträdande i Solna. Bild: SD

Omkring 400 sverigedemokrater från Stockholms läns distrikt hade samlats i en lokal i Friends Arena i Solna för att lyssna till partiordföranden Jimmie Åkesson den 17 april. Från SD Södertälje/Nykvarn var vi en förhoppningsfull samling på runt 25 personer som med buss tog oss från Stortorget i Södertälje till Solna, och jag tror inte någon var besviken.

Efter en musikalisk uppvärmning signerad Marcus Öhrn från Bedårande barn och en medhavd gitarrist – repertoaren för kvällen bestod bland annat av gamla vallåtar och slagdängan ”Jag tänker be för Sverige” – var det dags för Jimmie att göra entré efter en kort presentation av nyvalde distriktsordföranden Fredrik Lindahl. Det gjorde han genom att ackompanjera Öhrn på piano.

Först hade dock även rock-and-roll-artisten Peter Jezewski med ett förflutet i klassiska Boppers framfört sin låt ”This Is My Land”, skriven efter terrorattentatet på Drottninggatan den 7 april i fjol. Peter kandiderar till riksdagen i flera distrikt i höst.

Musikduon Jimmie Åkesson och Marcus Öhrn. Foto: Tommy Hansson

Jimmie berättade hur han inlett sin kampanjturné i Norrbotten i vintras och därefter arbetat sig neråt landet:

-Det är en helt fantastisk utveckling vårt parti genomgått sedan jag blev medlem 1995, menade Åkesson. Vi kallade oss redan då ”Sveriges snabbast växande folkrörelse”, även om det kanske inte var mycket till folkrörelse på den tiden med lika många medlemmar i partiet som det finns folk här ikväll. I dag har vi närmare 30 000 medlemmar.

Hemligheten bakom SDs unika expansion såväl medlems- som opinionsmässigt förklarade Jimmie Åkesson på följande sätt:

-Vi beskriver en verklighet som vanliga människor kan känna igen sig i. Så bra som inför det här valet har det dock aldrig sett ut tidigare – vi utmanar på allvar!

Rockmusikern tillika riksdagskandidaten (SD) Peter Jezewski framförde sin låt ”This Is My Land”. Foto: Tommy Hansson

Åkesson passade sedan på att avliva myten om att SD inte påverkar svensk politik.

-Vi är tungan på vågen i riksdagen och har avgjort hundratals frågor i riksdagen genom att ibland stödja regeringen och ibland oppositionen. Detsamma gäller i regioner, landsting och kommuner över hela landet. Vi har flyttat hela det politiska spektret till vår egen planhalva i exempelvis migrationsfrågan och frågan om brott och straff. Det inser väljarna och både regering och opposition inser att man måste anpassa sig efter väljarna för att få makten.

Åkesson raljerade därefter om etablissemangspartiernas skamlösa kovändningar i frågor som immigration och tiggeri. Detta skall dock bejakas, ansåg Jimmie:

-Det är ändå vi som åtnjuter störst förtroende i till exempel migrationsfrågan. Självklart skall vi avslöja de andra partierna när de ljuger. Moderaterna har sagt en del bra saker men har inte förstått problemen kring invandringen.

Jimmie Åkesson övergick till att förklara, att det var först på 1990-talet det började talas om integration:

Omkring 400 sverigedemokrater hade samlats för att se och lyssna till Jimmie Åkesson. Foto: Tommy Hansson

-Tidigare behövdes det inte någon integration. Det flöt på rätt bra ändå. Men på 1990-talet hade den mångkulturalism som antagits av riksdagen 1975 fått genomslag med ghettoartade förortsmiljöer och ökad kriminalitet. Den viktigaste politiska åtgärder för att öka integrationen är att minska invandringen och att börja ställa krav på dem som kommer hit.

Tidigare har det politiska etablissemanget i stort sett inte vågat ställa några krav, menade Jimmie Åkesson.

-Och när man möts av uttalanden av Mona Sahlin om att vi inte har någon egen kultur – bara ”midsommar och sådana töntiga saker” – och Fredrik Reinfeldt om att ”inhemskt är bara barbariet, all utveckling har kommit utifrån” så känns det inte så motiverande att lära sig svenska eller respektera jämlikhet mellan män och kvinnor. Vår inställning är att godtar man svenska seder och bruk är man välkommen, annars får man bo någon annanstans.

Härefter berörde Åkesson Sverigedemokraternas valplattform med ett antal fokusområden.

-När det gäller migrations- och integrationspolitiken sammanfattar vi dessa områden i termen sammanhållningspolitik. I en tid när 23 procent av kvinnorna upplever otrygghet är det också självklart för oss att lyfta trygghetsfrågorna. En utmaning är att de andra partierna tror att de problem vi nu har började med immigrationskrisen hösten 2015.

Jimmie framhöll att just trygghet är en extra viktig fråga inför valet den 9 september 2018.

Boksignering tillhör också en partiledares förpliktelser. Foto: Tommy Hansson

-Vi förklarar krig mot den organiserade brottsligheten – samhällsutvecklingen måste vända! Polisens resurser måste kraftigt förstärkas, de parallella strukturerna måste brytas. Straffrabatter och deltidsfrigivning måste avskaffas. Det spelar ingen roll hur många SFI-platser eller ungdomsgårdar som finns, mer drastiska medel måste till. Kanske kan vi lära av Danmark där det finns beredskapspoliser. I dag finns områden av typ Seved i Malmö dit polis och räddningstjänst knappt vågar åka. Och så talar statsminister Stefan Löfven om att vi inte har några no go-zoner!

I övrigt berörde Jimmie Åkesson under sitt bejublade, drygt en timme långa anförande bland annat regeringens märkliga budgetpolitik och behovet av ökade vårdsresurser.

Efter anförandet slog sig Jimmie ned vid ett bord i ena änden av lokalen och signerade böcker till en lång kö intresserade sverigedemokrater.

 

Annonser

Alternativ för Sverige – eller Alternativ för Sparkade?

12 april, 2018

Den officiella bilden av Alternativ för Sverige. Foto: AfS

En numera tyvärr avliden vän och partikamrat hade en käpphäst: företeelser som Nationaldemokraterna (om någon nu minns dem), Svenskarnas parti och Nordiska motståndsrörelsen fyller en viktig funktion i svensk politik, nämligen den att vara avstjälpningsplats för folk som av olika anledningar inte platsar i Sverigedemokraterna (SD).

Det ligger enligt min mening mycket i det. Till ovanstående tre namn kan nu också läggas Alternativ för Sparkade, förlåt Alternativ för Sverige (AfS). Ett gäng som Svenska Dagbladet på ledarplats träffande nog kallat Bunkeralternativ för Sverige. Formuleringen sattes på pränt sedan SDs förre partiledare, Mikael Jansson, presenterats som riksdagskandidat för AfS och syftar på Janssons hemmahörighet i SDs så kallade bunkerfalang. https://www.svd.se/bunkeralternativ-for-sverige

Alternativ för Sverige kan på flera sätt liknas vid just en bunker, det vill säga ett underjordiskt skyddsrum där det tas betäckning från den hotfulla världen ovanför. Det nystartade partiet leds av den snart 31-årige Gustav Kasselstrand, som tidigare var förbundsordförande för SDs dåvarande ungdomsförbund Sverigedemokratisk ungdom (SDU) och även politisk sekreterare i riksdagen. Kasselstrand anses vara en hyggligt bra talare men handikappas av att han aldrig valts till något politiskt ämbete.


Gustav Kasselstrand (till höger) och Eric Myrin flankerar Ingrid Hult i samband med ett valmöte i Södertälje den 3 september 2014. Ingen av dessa är kvar i SD. Foto: Tommy Hansson

Kasselstrand, uppvuxen i Valdemarsvik i Östergötland, toppar AfSs riksdagslista om 50 namn. Andranamn på listan är, föga oväntat, Kasselstrands ständige vapendragare från SDU-tiden, William Hahne, vilken tituleras ”militär”. Kandidatlistan domineras av namn från Stockholms- och Göteborgs-regionerna och innehåller ett antal militärer och jurister samt någon läkare och finansanalytiker. Även en före detta TV4-medarbetare märks bland de förhoppningsfulla. https://sv.wikipedia.org/wiki/Alternativ_f%C3%B6r_Sverige

Alternativ för Sverige är ett ideologiskt mer stelbent alternativ än Sverigedemokraterna. Att döma av partiets utspel så här långt tycks det hemfallet åt verklighetsfrämmande idéer om att det, bara partiet kommer in i riksdagen, kommer det vara möjligt att utvisa ”minst 100 000” illegala invandrare. Exakt hur ett litet parti ensamt skall kunna genomföra detta anges inte.

En annan av AfSs målsättningar är att ”göra Sverige självförsörjande”, vilket partiet har gemensamt med Enwer Hoxhas rigigida diktatur i det kommunistiska Albanien – givetvis helt verklighetsfrånvänt: inget land kan existera i ett vakuum. Det skall tilläggas att Kasselstrand och sykofanterna kring honom i likhet med så många andra inom extremhögern synes vurma för Putin och dennes ryska maffiastat. När USAs president Barack Obama besökte Sverige i september 2013 twittrade Kasselstrand sålunda följande: ”Jag välkomnar hellre Vladimir Putin än Barack Obama till Sveriges huvudstad.”https://sv.wikipedia.org/wiki/Gustav_Kasselstrand

William Hahne i krogbråk på Island 2010. Skärmdump: Expressen

Jag beskrev i en bloggtext från 2015 SDs uteslutning av Kasselstrand och Hahne – som jag kallade den ”dynamiska duon” – som ett nödvändigt kirurgiskt ingrepp om SD skulle kunna bevara sin identitet som ett anständigt konservativt/nationalistiskt parti. Det är ett omdöme jag står fast vid. Utan SDs modererande inflytande kan Kasselstrands och Hahnes gäng ta ut svängarna bäst de behagar, vilket tveklöst är bäst för båda parter. https://tommyhansson.wordpress.com/2015/04/29/uteslutningen-av-den-dynamiska-duon-ett-nodvandigt-kirurgiskt-ingrepp/

Kasselstrand och Hahne stötte jag på första gången när jag jobbade ett halvår före valet 2010 på SDs dåvarande rikskansli på Södermalm i Stockholm, även känt som Bunkern (det låg i en källarlokal i anslutning till ett parkeringsgarage). Vill minnas att de på den tiden allmänt betraktades som ett par välartade och lovande ynglingar.

Kort tid efter valet fick jag emellertid klart för mig att unge Hahne nog inte var någon man gärna ville se som representant för Sverigedemokraterna – han ställde till stor skandal i anslutning till ett möte med Nordiska rådet i Reykjavik på Island, då han i uppenbart överförfriskat tillstånd råkade i våldsamt handgemäng med en bartender på en krog. Jag påpekade Hahnes olämpliga uppträdande vid tillfället i fråga men fick rådet att ligga lågt med kritiken, eftersom Hahne och det övriga SDU-gänget ansågs ha partiledningens välsignelse. https://www.expressen.se/nyheter/sd-skandal-pa-nordiska-radets-mote-pa-island/

Krogslagsmål var dock inget som vid denna tid kvalificerade för uteslutning ur SD eller SDU. När Gustav Kasselstrand och William Hahne emellertid den 7 november 2011 fick in en debattartikel i Aftonbladet där man pläderade för att det Israel-vänliga SD skulle erkänna ”Palestina” som en självständig statsbildning, hade den dynamiska duon verkligen skitit i det så kallade blå skåpet. https://www.aftonbladet.se/debatt/article13896118.ab

Gustav Kasselstrand och William Hahne slog som högsta SDU-representanter ett slag för den socialdemokratiska ”Palestina”-politiken 2011. På bilden statsminister Stefan Löfven och Palestinska myndighetens ”president” Mahmout Abbas. Foto: Regeringskansliet

Under rubriceringen ”SD måste erkänna en palestinsk stat”, där författarna talade för hela SDU, skrev Kasselstrand och Hahne bland annat: ”Vårt partis pro-israeliska hållning rimmar illa med medlemmarnas åsikter.” Varför de kommit till den tvärsäkra slutsatsen gjorde de inga ansatser att förklara. Med sitt inlägg anslöt sig de båda SDU-ledarna till den socialdemokratiska politiken att erkänna en stat som inte finns och aldrig funnits i sinnevärlden, något som sannolikt inte imponerade på SD-ledningen.

Jag gissar att champagnekorkarna smällde i Kasselstrand-lägret när den rödgröna regeringen Löfven erkände ”Palestina” som stat som en av sina första åtgärder efter makttillträdet hösten 2014.

I fortsättningen hade SDU moderpartiets ögon på sig och urladdningen kom hösten 2015, då hela ungdomsförbundet lösgjordes från SD och de medlemmar som ställde sig lojala till moderpartiet samlades under beteckningen Ungsvenskarna SDU och blev Sverigedemokraternas nya ungdomsförbund med obligatoriskt medlemskap i SD. Dess ordförande, Skövde-födde Tobias Andersson, finns på valbar plats på SDs riksdagslista inför höstens val trots då detta skrivs ännu ej fyllda 22. https://sv.wikipedia.org/wiki/Ungsvenskarna_SDU

Huruvida Alternativ för Sverige kommer att inväljas i riksdagen den 9 september 2018 kan man endast spekulera om. Enligt en opinionsundersökning i regi av Metro/YouGov fick det nybildade partiet närmare 2 procent av väljarsympatierna, men hur pass tillförlitlig denna siffra är må vara osagt. https://www.metro.se/artikel/yougov-alternativ-för-sverige-börjar-få-stöd-i-opinionen

Gustav Kasselstrand som nyvald SDU-ordförande utanför riksdagshuset i Stockholm 2011. Foto: Tommy Hansson

Enligt en annan undersökning av det norska mätinstitutet Sentio kunde 13 procent ”tänka sig” att rösta på AfS. Närmare 30 procent av dessa sympatiserade med SD.http://www.friatider.se/sentio-13-procent-kan-t-nka-sig-r-sta-p-alternativ-f-r-sverige

Motsvarande siffra för den rent nazistiska Nordiska motståndsrörelsen (NMR) var för övrigt 8 procent, onekligen en oroväckande hög siffra. NMRs verksamhet har förbjudits i Finland. https://www.svt.se/nyheter/utrikes/nordiska-motstandsrorelsen-forbjuds-i-finland

Det talas ofta i såväl interna som externa sammanhang om att det finns ett utbrett missnöje med Sverigedemokraterna i nationalistiskt disponerade kretsar. Dels beroende på att partiet skulle ha blivit ”en del av etablissemanget” och  kompromissvilligt i frågor som rör exempelvis EU och NATO. Dels beroende på partiledningens sätt att behandla medlemmar som uppfattas som obekväma.

Det vore både löjligt och fel att förneka att det finns ett sådant missnöje, för det gör det även om långt ifrån allt enligt min mening är befogat. Frågan är bara hur stort och utbrett det är. Personligen tror jag inte det räcker för att föra AfS, och självfallet ännu mindre NMR, in i riksdagen. Det råd jag vill ge varje seriös tillika demokratiskt sinnad Sverige-vän är att rösta på Sverigedemokraterna i höst och inte splittra upp den konservativa/nationalistiska rörelsen!

Det är naturligtvis en föga sensationell uppmaning för att komma från en aktiv SD-politiker som denna bloggare, men likväl tycker jag det behöver sägas.

 

När regeringen sprider fejknyheter i stället för att lösa problemen

2 april, 2018

Statsrådet Gustav Fridolin i Ungern: ”Det är lögn att det finns no go-zoner i Sverige.”

Det ena av Miljöpartiets språkrör, utbildningsministern Gustav Fridolin, har varit i Ungern och försökt få landet att sluta använda Sverige som varnande exempel i valrörelsen. Bland annat svarade Fridolin i en intervju med den lokala nyhetssajten 24.hu på följande sätt när han fick frågan om det finns några så kallade no go-zoner i Sverige: ”Det finns inga sådana, det är lögn.” https://nyheteridag.se/fridolin-forsvarar-sverigebilden-i-ungersk-media-fornekar-no-go-zoner-det-finns-inga-sadana/

Det är väl tveksamt om Fridolin verkligen hade räknat med att bli trodd på sitt ord i värdlandet. För alla i Sverige med insyn i hur det verkligen förhåller sig är det dock uppenbart att statsrådet far med osanning. Ingen bör naturligtvis låta sig lura av det faktum att våra no go-zoner kallas ”särskilt utsatta områden”.

Detta är inte första gången en svensk regeringsrepresentant gör desperata försök att bättra på Sverige-bilden genom rena lögner eller halvsanningar. När således statsminister Stefan Löfven träffade USAs president Donald Trump i Vita huset i början på mars lät det ungefär likadant. ”Det är inte så att vi har några no go-zoner”, påstod statsministern inför den församlade pressen sedan Trump fastslagit att det finns betydande problem i Sverige som är relaterade till den omfattande invandringen. https://www.youtube.com/watch?v=1cdTmrooD9g

Statsminister Stefan Löfven i Vita huset: ”Det är inte så att vi har några no go-zoner.”

Sanningen är att det i vårt arma land finns ett betydande antal områden där kriminella gäng, ofta av sharia-typ, styr och ställer mer eller mindre efter behag; där samhällsförakt och kriminalitet är ordningen för dagen; där kvinnor antastas och våldtas; där bilar rutinmässigt sätts i brand; där polis och räddningstjänst snarare som regel än undantag utsätts för stenkastning och andra trakasserier. https://www.svt.se/nyheter/inrikes/sveriges-utsatta-omraden

Regeringsföreträdare som Fridolin och Löfven och även andra politiker söker dock släta över problemen genom att kalla dem för ”utmaningar” och hävda, att svenska kritiker av de rådande förhållandena är lögnare och extremister. Ett eklatant exempel på detta är den storm som utbröt mot författarinnan och debattören Katerina Janouch i början på 2017, då hon i en intervju i tjeckisk TV lyfte fram ett antal av de sociala och brottsrelaterade problem som finns i vårt land.

Fridolin och hans boss. Teckning: Jeander

Bland dem som kritiserade Janouch fanns såväl Stefan Löfven som förre utrikesministern och moderatledaren Carl Bildt, vilka båda uttryckte bekymmer över ”Sverige-bilden”. Bilden av vårt land i utlandet bedömdes uppenbarligen som viktigare än de ansenliga problem vi bevisligen har. https://tommyhansson.wordpress.com/2017/01/18/lofven-och-bildt-oroliga-over-bekymmersam-bild-av-sverige-inte-over-sjalva-bekymren/

Jag menar att det är utomordentligt bekymmersamt när ledande företrädare för Sverige på detta sätt försöker släta över de grava problem vi har genom att tänja på sanningen och ibland tillgripa rena lögner. Stefan Löfven, Gustav Fridolin med flera borde förslagsvis ägna sina krafter åt att lösa de problem vi bevisligen har i stället för att sprida fejknyheter utomlands!

MP mot sin undergång – SD ökar mest

29 mars, 2018

Miljöpartiet rasar både medlems- och opinionsmässigt. Foto: Tommy Hansson

Samtidigt som Miljöpartiets (MP) språkrör Gustav Fridolin beger sig till Ungern för att få de besvärliga magyarerna att sluta använda Sverige som varnande exempel tornar mörka moln upp sig på himlen för det gröna regeringspartiet.

”Mörka moln” är dock närmast en skrattretande underdrift. Mycket talar i själva verket för att MP ligger i sina dödsryckningar. För mig är det uppenbart att MP lider av dödslängtan. På annat sätt kan jag inte gärna tolka några av de frågor som partiet lyfter fram inför valet den 9 september.

MP går till val på en generösare invandringspolitik. Asylrätten skall förstärkas, återförening skall främjas och permanenta uppehållstillstånd göras till standard. Alltså precis den politik som hösten 2015 ledde till den omtalade flyktingkrisen. MP har ingenting lärt utan kör vidare i samma hjulspår. https://samnytt.se/mp-gar-till-val-pa-en-mer-generos-invandringspolitik/

MP går till val på en ny köttskatt. Så kallat fulkött, det vill säga kött där mycket antibiotika använts vid uppfödningen, skall bli föremål för en ny skatt. Enligt partiet är det främst utländska producenter som avses. Min gissning är att MP egentligen vill förbjuda allt kött av miljörelaterade skäl och att det här är första steget i en sådan strävan. https://www.aftonbladet.se/nyheter/samhalle/a/BJq3Qe/mp-gar-till-val-pa-ny-kottskatt

MP vill låta de polska kvinnor som så önskar genomgå abort i Sverige. Foto: ETC

MP går till val på att låta polska kvinnor göra abort i Sverige. Partiets jämställdhetspolitiska talesperson Janine Alm Ericson menar i en debattartikel i Aftonbladet den 23 mars 2018 att alla polska kvinnor som så önskar skall tillåtas genomgå subventionerad abort i Sverige. Detta i ett land där sjukvården redan går på knäna. Som vanligt bland abortanhängare ses det mänskliga fostret som blott ett bihang till kvinnokroppen. https://www.aftonbladet.se/debatt/a/9mGjxr/lat-polska-kvinnor-gora-abort-i-sverige

MP går till val på att förbjuda bilismen i städerna. Miljöpartiet har tvingat regeringen att tillåta kommunerna i landet att inrätta miljözoner där vissa fordon blir förbjudna. Det finns exempelvis endast 26 000 av landets 4,8 miljoner bilar som klarar de krav som finns för att få köra i miljözon 3, den zon som har hårdast krav. Det krävs inget större mått av fantasi för att inse, att MP på sikt vill avskaffa bilismen helt. För detta talar också de drakoniska bensinskatter partiet medverkat till. https://www.di.se/bil/sa-manga-bilar-kan-forbjudas-i-staderna/

Det är naturligtvis upp till var och en att bedöma, om dessa miljöpartistiska hjärtefrågor går hem i stugorna och leder till ett succéval i september. Jag tror personligen inte mycket på det, om man säger så…

Att Miljöpartiet möjligen är på väg mot sin undergång demonstreras vidare tydligt genom det medlemsras partiet undergått. MP har enligt den senast offentliggjorda statistiken 10 719 medlemmar. Det är det minsta medlemsantalet bland samtliga riksdagspartier och innebär en minskning om 2970 under 2017.

Största medlemsökningen noteras för Sverigedemokraterna (SD), som i nuläget har 28 340 medlemmar. Det är ingenting annat än en fantastisk utveckling och en ökning med 79,0 procent under den senaste mandatperioden. När jag gick med i SD 2018 låg medlemstalet runt 3000. Störst antal medlemmar har alltjämt Socialdemokraterna med 89 010 medlemmar. http://www.gp.se/nyheter/sverige/mp-har-tappat-h%C3%A4lften-av-medlemmarna-1.5455058

MP-knapparna står inte särskilt högt i kurs för närvarande. Foto: MP

Undergångsstämningen för MP förstärks av den senaste opinionsmätningen från SVT/Novus, som ger partiet magra 3,8 procent. Det är femielfte gången partiet hamnar under riksdagsspärren. Partiet har därmed i praktiken halverats sedan oktober 2014, då det nyvordna regeringspartiet låg på 7,1 procent. Det är främst bland de yngre väljarna MP-stödet har minskat. https://novus.se/valjaropinionen/svtnovus-valjarbarometer/2018-2/

Denna bloggare ser den ovan beskrivna utvecklingen som mycket glädjande. Miljöpartiet är ett farligt extremistparti som hotar Sveriges framtid som västerländsk välfärds- och industrination. Det skall ha så litet inflytande över svensk politik som över huvud taget är möjligt.

SD skuggar S i Nyheter idag/Sentio

17 mars, 2018

Sverigedemokraterna blir andra största parti strax efter Socialdemokraterna i Sentio mars 2018.

Två opinionsmätningar för mars 2018 har presenterats i dagarna: Nyheter idag/Sentio samt Göteborgsposten/SIFO. Av skäl som redogörs för nedan fäster jag mindre vikt vid den senare.

Det mest uppseendeväckande med Nyheter idag/Sentios mätning är, att Centerpartiet noteras för ett dramatiskt tapp omfattande 4,3 procentenheter – från 10,5 i februarimätningen till 6,5 i mars. Aktuellt resultat ligger utanför den statistiska felmarginalen.

Sverigedemokraterna ökar med 1,1 procentenheter från 21,9 i februari till 23,0 i mars. Därmed blir SD näst störst efter S, som ligger stilla i toppen på 24,6 procent. https://nyheteridag.se/sd-utmanar-s-om-forstaplatsen-i-sentio/

C-nedgången kan sannolikt huvudsakligen förklaras med den så kallade shariadomen i Solna tingsrätt, då två centerpartistiska nämndemän – Ebtisam Aldebe och Hasan Fransson – valde att fria en misshandelsåtalad man med motiveringen, att han kom från en ”fin familj”. Ställningstagandet är ett eklatant exempel på det klantänkande som utmärker kulturen i delar av Mellanöstern och som ”tack” vare massinvandringen breder ut sig även hos oss. https://www.alandsnyheter.com/haram/centerpartister-forkunnade-shariadom-i-solna-tingsratt/

Ebtisam Aldebe tillsammans med Sharia…förlåt Centerpartiets tidigare ledare Maud Olofsson.

Efter den mediastorm som utbröt har Aldebe, som tidigare varit riksdagskandidat för C och åtnjutit partiledningens stöd, uteslutits ur partiet. Till råga på allt uttalade den miljöpartistiske nämndemannen Robert Ahl sitt stöd för den friande domen och avgick av fullt förklarliga skäl kort därpå.

I övrigt kan noteras att Moderaternas tidigare uppgång i opinionen nu hejdats: i den senaste Sentio-undersökningen antecknas M för 19,5 procent och backar därmed med halvannan procentenhet jämfört med februarimätningen.

Kristdemokraterna ökar med hela 2,6 procentenheter – från katastrofala 2,2 procent i februari till 4,8 i mars. Även MP lyckas kravla sig över riksdagsspärren med 4,7 procent medan långtidskrisande Liberalerna hamnar under samma spärr, låt vara med endast 0,1 procentenhet. Bisarra feminazistpartiet F! fortfar att harva på 2,0 procent och kan säkerligen glömma alla riksdagsaspirationer.

SIFO betraktar jag som ett av de minst tillförlitliga instituten vad gäller riksdagssympatier. Detta beror på de mätmetoder man använder. SIFO-intervjuarna arbetar utifrån på förhand uppgjorda telefonlistor, vilket medför att ett antal av intervjuobjekten bortfaller därför att de inte svarar. Denna bloggare arbetade för övrigt som telefonintervjuare vid SIFO en kort period 1979.

Stefan Löfven och Jimmie Åkesson. Ledare för Sveriges två största partier enligt Nyheter idag/Sentio.

Dessutom är skämmighetsfaktorn betydande vid denna sorts telefonintervjuer: om andra medlemmar i hushållet kan förväntas lyssna minskar möjligheten för angivande av korrekt partival. Något som självfallet missgynnar SD. http://www.gp.se/nyheter/g%C3%B6teborg/tre-riksdagspartier-i-farozonen-j%C3%A4mnt-mellan-blocken-1.5396215

Alltnog. Socialdemokraterna är icke oväntat överlägset störst hos SIFO med 29,0 procent, en godkänd siffra under Löfven men ren katastrof om det varit under den förra mandatperioden och tidigare. MP, KD och L parkerar alla runt fyraprocenttstrecket och har uppenbara problem om SIFO-siffrorna stämmer, under det att SD noteras för 15,9 procent vilket är bra med SIFO-mått.

Ny bok: Sex läsvärda texter av Jan Sjunnesson

10 mars, 2018

Livsvatten är titeln på Jan Sjunnessons senaste bok. Foto: Tommy Hansson

Livsvatten – så heter Jan Sjunnessons senaste bok (Stockholm 2017, 193 sidor). Boktiteln har hämtats från den inledande berättelsen om de fiktiva personerna Johan Trädgård och dennes dotter Birgitta med underrubriken ”En berättelse om alkohål (sic!)” och deras relation till alkoholhaltiga drycker.

De övriga fem texterna är ”Vargen kommer – en monolog”, ”Det filosofiska begreppet Den Andre”, ”Utlänningar om svenskarna”, ”Språket hos Orwell och Martinsson” samt ”Ola Larsmos Sverigeovänliga författarskap”. Man kan nog sammanfattningsvis påstå att bokens sex texter spretar åt alla håll, men det gör dem enligt min uppfattning inte mindre läsvärda!

När Jan Sjunnesson, född i Linköping 1958, gjorde entré i Sverige-vänliga sammanhang så blev han nästan över en natt känd i vida kretsar. Och sedan han 2014 utsetts till chefredaktör och ansvarig utgivare för Sverigedemokraternas nättidning Samtiden blev han en ofta förekommande gäst i diverse TV-soffor och debattprogram. https://sv.wikipedia.org/wiki/Samtiden_(webbtidning)

När Sjunnesson sedan året därpå avpolletterades på initiativ av den i Budapest häckande, avsuttne riksdagsmannen Erik Almqvist blev det en förstasidesnyhet i svenska medier. 2016 utsågs den tidigare centerpartistiske skribenten Dick Erixon till ny chefredaktör och ansvarig utgivare för Samtiden. Almqvist tycks numera dessbättre vara ett minne blott vad beträffar Samtiden och andra SD-sammanhang.

Jan Sjunnesson må ha försvunnit från den officiella SD-scenen men kämpar på som så kallat Sverige-vänlig skribent och debattör. Som sådan har han, om jag förstått saken rätt, varit verksam sedan han i ett inlägg på den nu avsomnade debattsajten Newsmill ställde den i Sverige närmast tabubelagda frågan: ”Vad kostar invandringen i indirekta kostnader?” https://sv.wikipedia.org/wiki/Jan_Sjunnesson

På 1970- och 1980-talet var Jan Sjunnesson bland annat engagerad i Vänsterpartiet kommunisterna och dess ungdomsförbund Ung vänster. Han kände varmt för företeelser som internationell solidaritet och flyktingars situation. Efterhand blev det akademiska examina i filosofi och pedagogik i Uppsala, Södertörn och Linköping samt anställningar som skolledare – exempelvis biträdande rektor vid Fryshusets gymnasium. Den tiden är nu förbi för Sjunnesson, vars politiska övertygelse medfört att han i praktiken drabbats av yrkesförbud inom skolvärlden.

Jan Sjunnesson på besök hos SD Vallentuna. Foto: SD

Skrivit, det har Sjunnesson gjort sedan han började som journalist i början på 1980-talet. För några år sedan utkom han med den egenartade, politiska romanen Framtidsmannen med motiv från Sverige och Indien (där Sjunnesson också varit verksam). Jag skrev då en recension som kan läsas via denna länk: https://tommyhansson.wordpress.com/2015/12/09/folkbildningsmannens-roman-om-framtidsmannen/

Berättelsen ”Livsvatten” i boken med samma namn tar sig an det icke helt okomplicerade ämnet alkohol, som alla människor har något slags relation till. Huvudpersonerna, Johan Trädgård och hans dotter Birgitta (som är anställd vid Systembolaget), är båda alkoholkonsumenter men Johan oroar sig över dotterns ymniga drickande. Birgitta sammanfattar svenskarnas inställning till alkohol på följande sätt (sidan 45):

Vad jag lärt mig från att jobba på Bolaget är att svenskarna smusslar med flaskorna och vill samtidigt vara lite tuffa. De ser sig som rebeller när de köper ut. Inte som att köpa ut till andra utan till sig själva. Det är lite sorgligt men så är vi. Vi kan inte bli som fransmän eller britter. Alkohol är ett livsvatten för oss. PS. För övrigt anser jag att Systembolaget borde ha söndagsöppet.

Texten ”Vargen kommer” har formen av en scenisk monolog där aktören kreerar rollen som en desperat man som tröttnat på det politiska klimatet i Sverige och därför hotar tända eld på sig själv som protest mot regimen. Precis som Jan Palach gjorde i Prag 1969 och Mohammed Bouazizi i Tunis 2011. Det monologpersonen och Palach/Bouazizi har gemensamt är att de är djupt kritiska mot rådande regimer, även om dessa är milt sagt olika.

”Jag tjänar inte denna förrädarregim längre”, citeras monologpersonen. ”Jag är ingen arbetande person som betalar skatt till detta ruttnande lik till nation. Jag vägrar att låta mig bli som er, hellre är jag hemlös, en fredlös och statslös varg. En flamma i natten. med en dunk fotogen och en tändare kan man slå ett riksdagshus med häpnad.”

Hur den sceniska framställningen slutar skall inte avslöjas här, men Sjunnessons text är onekligen väldigt stark!

Återstående fyra texter är, till skillnad från de två inledande, inte fiktiva utan resonerar kring ämnen som uppenbarligen intresserar författaren. Av dessa vill jag särskilt rekommendera genomgången av kritiska Sverige-skildringar från Susan Sontag 1969 till makarna Pegkul 2014. Min personliga favorit bland dessa skildringar är den brittiske journalisten Roland Huntfords Det blinda Sverige (The New Totalitarians) från 1971, som tecknar en bild av ett land som har mer gemensamt med Sovjetunionen än med det övriga demokratiska Europa.

Harry Martinson tilldelades nobelpriset i litteratur 1974 tillsammans med Eyvind Johnson.

I Sjunnessons näst sista text gör författaren en intressant jämförelse mellan den engelske framtidsskildraren George Orwell (som egentligen hette Eric Blair), mest känd för dystopierna 1984 och Grisfarmen, och den svenske skalden och nobelpristagaren Harry Martinson i dennes rymdepos Aniara som komponisten Karl-Birger Blomdahl gjorde en mycket avancerad opera av 1958.

Skall jag framföra något kritiskt blir det att Sjunnesson nog kunde ha bekvämat sig med att stava Harry Martinsons efternamn korrekt och inte med två s!

Jag bekänner gärna att jag hade ett betydande utbyte av Jan Sjunnessons läsvärda texter och rekommenderar dem med stort nöje!

Näthatsgranskaren: Leninpriset nästa?

4 mars, 2018

Näthatet kan ta sig många uttryck…

Etablissemangsmedia har på sista tiden öst beröm över något som kallas Näthatsgranskaren. Det är enligt uppgift ett slags ideell sammanslutning som spårar upp och polisanmäler så kallade näthatare och/eller nättroll. https://www.ekuriren.se/sormland/tidigare-poliser-och-it-experter-bekampar-hatbrott-pa-internet/

Näthatsgranskaren sägs bestå av jurister, IT-tekniker och poliser vilka utifrån en avsky för hat och hot på nätet anmäler folk på sociala medier enligt löpande band-principen. Projektledaren Tomas Åberg, en 43-åring med polisiär yrkesbakgrund, påstås själv ha anmält runt 750 ”nättroll” för brott såsom hets mot folkgrupp, olaga hot, förtal och uppvigling. https://www.aftonbladet.se/svenskahjaltar/a/zLk7l4/tomas-43-har-anmalt-750-nattroll

Verksamheten tycks ha varit framgångsrik: 14 procent av de förseelser som anmälts av Åberg har gått till åtal och cirka 80 personer har dömts skyldiga till brott. Bland dessa finns äldre kvinnor som exempelvis raljerat över islam och muslimer.

Näthatsgranskaren hävdar att gruppen arbetar på ideell basis, men 2017 erhöll den 600 000 kronor i statligt bidrag. Den påstår sig även vara ”opolitisk”, men de nätaktiviteter som anmäls tycks uteslutande vara riktat mot sådant som vänstern finner oacceptabelt. Intresset för att spåra upp och lagföra hatarna på vänsterkanten lyser med sin frånvaro.

Jag tänker exempelvis på dem som mordhotat och gjort hembesök hos kvinnliga högerjournalister som vågat gå emot den politiskt korrekta strömmen: https://www.svt.se/kultur/medier/hatet-mot-hoger

Det är självfallet inte okay att uttrycka hat och hot på nätet oavsett politisk åskådning. Näthatsgranskaren skulle dock vinna i trovärdighet om gruppen ägnade sig att spåra upp vänsterhatarna med samma frenesi som den strävar efter att sätta dit mor- och farmödrar som tröttnat på den kvävande politiska korrekthet och mångkulturalism som breder ut sig som en våt filt över yttrandefriheten i landet.

”Kapten Klänning” kämpade för kvinnors rättigheter inom polisen men hade inte precis rent mjöl i påsen.

Trovärdigheten skulle också stärkas om Näthatsgranskaren såg till att sopa rent framför sin egen dörr. Katerina Janouch har på sin blogg visat att en tongivande person inom gruppen 2013, då vederbörande var 38 år, fick djurförbud efter att ha vanvårdat hjortdjur och jakar på en gård i Pålsboda utanför Örebro. http://katerinamagasin.se/lex-kapten-klanning-hur-mycket-granskning-tal-nathatsgranskaren/

Den alltid läsvärda Janouch påminner om den så kallade Kapten Klänning, polisbefälet Göran Lindberg i Uppsala som kämpade för kvinnors rättigheter men som dömdes till fängelse för sexualbrott efter att i många år ha våldtagit och förnedrat kvinnor: ”På samma sätt är det med dem som agerar moraldomare och pekpinnar åt andra människor. De bör ha rent mjöl i påsen – annars faller ju förtroendet för dem.”

Janouch citerar även omdömen från en tidigare kollega till den numera 43-årige mannen. ”Han saknar helt spärrar”, citeras kollegan som också beskriver 43-åringen som en ”fullfjädrad mytoman”. Här kan man läsa om den vanskötsel av djur som gjorde att mannen polisanmäldes och fick djurförbud (han har sedermera bytt efternamn): http://www.sydnarkenytt.se/hallsberg/artikel/dumpade-jakar-polisanmaels#.WpvY7OSWzIU

För mig framstår Näthatsgranskaren som ett ”digitalt medborgargarde” (Katerina Janouchs ord) som för tankarna till Nazitysklands Gestapo eller åtminstone det kommunistiska Östtysklands Stasi vars enda uppgift var att spåra upp och sätta dit oliktänkande vilka betraktades som statens fiender.

Leninpriset nästa för Näthatsgranskaren?

Hade Näthatsgranskaren funnits i Östtyskland hade gruppen säkerligen belönats med Ulbrichtsmedaljen, eller vad den högsta östtyska utmärkelsen nu kallades. Här i Sverige lär man få nöja sig med Jan Myrdalssällskapets Leninpriset.

Fotnot: Leninpriset var ursprungligen en hög utmärkelse i Sovjetunionen som från 1925 delades ut till förtjänta personer. Den svenske författaren Artur Lundkvist erhöll Leninpriset 1958. https://sv.wikipedia.org/wiki/Artur_Lundkvist