Knivdådet i Vetlanda: Bara Åkesson talar i klartext om invandringen

Löfvens verklighetsuppfattning enligt Steget efter.

”Varje attack mot oskyldiga ska mötas av samhällets samlade kraft”. Det hävdade statsminister Stefan Löfven på en presskonferens efter det blodiga knivdådet i Vetlanda då sju personer skadades.https://www.gp.se/nyheter/sverige/l%C3%B6fven-m%C3%B6tas-med-hela-samh%C3%A4llets-kraft-1.42437402

Följdfrågan blir då: exakt vad menar Löfven med ”samhällets samlade kraft”? Jag vågar mig inte på en gissning och jag tror inte ens statsministern själv hade en susning om vad han talade om. Mer än att han uppenbarligen tycker att det låter bra. Det enda vi i nuläget med säkerhet kan säga är att den 22-årige gärningsmannen kommer att åtalas och dömas för dådet och att domen blir fängelse eller, vilket kanske förefaller troligast, rättspsykiatrisk vård.

Det dröjde ett tag innan media valde att offentliggöra den 22-årige mannens identitet. Det enda vi till en början fick veta var att den för knivdådet misstänkte var en yngre man hemmahörig på ”småländska höglandet”. Så småningom visade det sig att han kommit hit från Afghanistan 2016, folkbokförts i Sverige 2017 och tillåtits stanna för att bedriva gymnasiestudier. https://www.expressen.se/nyheter/den-gripne-mannen-22-aring-domd-for-cannabis/

22-åringen – om nu åldersangivelsen är korrekt – har inte lyckats lära sig svenska under de fem år han vistats i landet. Han har vidare dömts för narkotikabrott för innehav av cannabis samt drabbats av mental ohälsa och varit i ”dåligt skick”, kanske beroende på att han har haft ett utvisningsbeslut hängande över dig. Det uppges också att han bedrivit boxningsträning men inte lyckats knyta några kontakter med andra.

Det står fullständigt klart att den misstänkte mannen inte hade kunnat komma till och stanna i Sverige om det inte hade varit för den svenska migrationspolitiken. Ändå hävdar Stefan Löfven med den drucknes envishet: ”Det här är inte en migrationsfråga, som Sverigedemokraterna vill göra den till.”

Löfvens retorik är en illustration så god som någon till den fråga som Dick Erixon ställde i Samtiden den 1 mars 2021: ”Varför är det så svårt att säga som det är om invandringen?” S-ledaren är dock inte ensam om att ogärna tala i klartext om invandringen – detsamma gäller i princip sju av riksdagens åtta partiledare. https://samtiden.nu/2021/03/varfor-ar-det-sa-svart-att-saga-som-det-ar-om-invandringen/?fbclid=IwAR1eAkGvM00k2LdPOOpnXXennXG9gE4eyg-UR-RoxqnFGBfIu9wDzvME7XA

Jeanders syn på svensk migrationspolitik.

Endast Sverigedemokraternas Jimmie Åkesson säger precis som det är. Någon vecka innan den 22-årige afghanen löpte amok i Vetlanda twittrade Åkesson enligt följande: ”Vårt land behöver ett totalstopp för all asyl- och anhöriginvandring, inklusive kvotflyktingar.”

Vetlanda i Jönköpings län med närmare 14 000 invånare har hittills mest varit känt för sitt framstående bandylag Vetlanda BK med tre SM-guld på meritlistan, det lika framstående speedwaylaget Vetlanda Speedway (tidigare Njudungarna) med lika många SM-tecken samt som födelseort för sångerskan, låtskriverskan och arkitekten Lena Philipsson. Nu blir det tyvärr också känt för helt andra saker. https://sv.wikipedia.org/wiki/Vetlanda

Det har framkommit vittnesuppgifter om att knivmannen skall ha skrikit ”Allahu akbar” (Allah är större) innan han påbörjade sin blodiga illgärning. Troligen skall dock inte alltför stora växlar dras härpå – den fortsatta förundersökningen får utvisa huruvida mannen verkligen hyser terrorsympatier eller ej.

Sveriges vidlyftiga immigrationspolitik gör händelser som den ovan beskrivna mer eller mindre ofrånkomliga. Vårt fortsatta mottagande av terrorridkande IS-resenärer är en tickande bomb som kan få tragiska konsekvenser oavsett Löfvens rundhänta men synnerligen vaga löften om att sätta in ”samhällets samlade kraft”.

Som ett exempel kan nämnas att Borås förbereder sig på att i dagarna ta emot två återvändande IS-kvinnor och deras barn. ”Vi är förberedda”, försäkrar en talesperson för västgötakommunen. Något som återstår att se. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/vast/is-kvinnorna-och-barnen-ar-snart-tillbaka-i-boras

Optimal uppmärksamhet för SDs immigrationspolitik

Jimmie Åkesson (SD) och hans budskap vid gränsen mellan Turkiet och Grekland.

Sverigedemokraternas partiledare Jimmie Åkesson har, som väl alla vet vid det här laget, begivit sig till turk-grekiska gränsen i syfte att övertyga migranterna på plats att inte söka sig till Sverige. ”Sverige är fullt”. Kom inte till oss! Vi kan inte ge er mer pengar eller erbjuda något boende” heter det i ett flygblad undertecknat ”Svenska folket och Sverigedemokraterna ”.

Åkessons och hans medarbetares aktion har, som kunde befaras, framkallat arga reaktioner från det politiska etablissemanget. Jag nöjer mig här med att anföra några illustrativa exempel.

Ebba Östlin (S), kommunstyrelsens ordförande i Botkyrka, menar på debattplats i Expressen att ”asylrätten är absolut” och att Åkesson har orättmätiga anspråk: ”Låt mig vara tydlig, Jimmie Åkesson. Du talar inte för Sverige. Medan du delar ut dina flygblad fortsätter vi i verkligheten att arbeta.” https://www.expressen.se/debatt/lagg-av-nu-jimmie-asylratten-ar-absolut/

Östlin har förstås fel. Det finns inte någon ”absolut asylrätt”. Däremot kan rätten att söka asyl betecknas som absolut eller oförytterlig, vilket är en helt annan sak. Det finns dock inte, såvitt mig bekant, något förbud mot att försöka påverka människor att inte söka asyl i ett visst land.

KD-ledaren Ebba Busch-Thor är inte heller överförtjust i Jimmie Åkessons tilltag utan betecknar det som ”tramsigt”. Andra politiker som kritiserat Åkesson är Annie Lööf (C) och Alice Bah Kuhnke (MP). https://www.expressen.se/tv/politik/ebba-busch-thor-om-jimmie-akessons-drag-vid-gransen-tramsigt/

Detta alltså yttrat av två politiker vilka företräder partier som, i likhet med SD, förkunnat att det är nödvändigt att strama upp immigrationspolitiken. Här ser de emellertid en möjlighet att dra godhetskortet gentemot det Sverige-vänliga alternativet i svensk partipolitik, en möjlighet som uppenbarligen inte får försittas.

Advokaten Behrang Eslami, anställd vid advokatfirman Hurtig and Partners och aktiv socialdemokrat, har för sin del polisanmält SD-ledaren för ”osant intygande” med motiveringen, att Åkesson i flygbladet felaktigt hävdat att SD företräder ”svenska folket”. Enligt Behrang ser polisen allvarligt på saken och menar att det även kan röra sig om ”hets mot folkgrupp”. Något som nog seriöst kan betvivlas. https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/LAxleq/akessons-svar-efter-flygbladskritiken-hotar-med-anmalan

SD-flygblad från 2015.

Det rapporteras nu att Jimmie Åkesson och Sverigedemokraterna anlitat advokaten Anton Strand från advokatfirman Defens för att utröna om det kan vara motiverat med motanmälningar till polisen och Advokatsamfundet mot Behrang Eslami, eftersom det kan röra sig om omotiverad polisanmälan vilket i sig kan vara ett brott.

Oavsett hur man nu föredrar att se på den sverigedemokratiska flygbladsutdelningen vid den turk-grekiska gränsen kan det inte gärna förnekas, att aktionen ifråga varit extremt lyckad på så sätt att den tilldragit sig optimal uppmärksamhet. Åkesson och SD har verkligen lyckats ge en blixtbelysning av partiets immigrationspolitik.

Om detta är flera statsvetare överens. Jonas Hinnfors, professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet, är exempelvis inte förvånad över Jimmie Åkessons resa – han ser den som ett kalkylerat sätt rikta uppmärksamheten mot partiets kärnfråga: ”Det får man utgå från och Sverigedemokraterna har varit duktiga på att få sin fråga i centrum av debatten.” https://www.msn.com/sv-se/nyheter/inrikes/statsvetare-%c3%a5kessons-resa-lyckat-utspel/ar-BB10Nugk?ocid=sf&fbclid=IwAR2oTAxhJFDlBVfztJI4zpjAT0A4Uac8WXtdQU_pk12l25AMDOUUGzKXLqA

Sverigedemokraterna genomförde en liknande aktion på den grekiska ön Lesbos 2015. Då löd budskapet: ”No money. No jobs. No homes.” Precis som nu var etablissemangets fördömanden legio. https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=6297821

SD Södertälje vill ha ett migrationspolitiskt bokslut – kommunen väljer att mörka

SDs partiledare Jimmie Åkesson säger det självklara.

Den 2 mars behandlades SD Södertäljes motion om att på årlig basis upprätta ett migrationspolitiskt bokslut i fullmäktige. Förslaget föll i den votering som begärdes av SDs gruppledare Beata Milewczyk med röstsiffrorna 56-9, vilket följde strikta partilinjer.

I debatten kring motionen kom motståndarna med diverse argument av vilka några besvarades. Främst av tidsskäl valde vi SDare att inte i detalj bemöta alla dessa argument. Här följer några av de skäl våra motståndare luftade för att inte upprätta ett migrationspolitiskt bokslut samt i mitt tycke lämpliga svar, av vilka några framfördes vid KF-mötet ifråga.

”Man skall inte ställa grupp mot grupp”.

Detta är ett argument som används ymnigt av SDs motståndare om i praktiken all SD-politik. Faktum är dock att all politik i mångt och mycket går ut på att ”ställa grupp mot grupp” – hur skulle man annars kunna jämföra de skilda typer kostnader en viss politik för med sig? För att citera SDs ledare Jimmie Åkesson: ”Vi väljer pensionärerna och välfärden före en ansvarslös invandringspolitik.”

För övrigt går all socialistisk politik ut på att ställa grupper i form av samhällsklasser, såsom borgare och medlemmar ur arbetarklassen, fackanslutna och icke fackanslutna, jordägare och lantarbetare etcetera, mot varandra.

”Det är populistiskt och går ut på att skapa hat och splittring”.

”Argument” av denna typ är i sig så svepande, osakliga och populistiska att de knappast är värda att bemötas i en seriös debatt. De framfördes i KF-debatten framförallt av Robert Halef (KD), som därmed avvek från sin egen partiledares uttryckta mening.

Bloggaren i KFs talartol den 2 mars 2010. Foto: Rickard Graff

Ebba Busch Thor yttrade vid en pressträff den 25 februari: ”Kostnader för integration har nu gått över till kommunerna. Det är kommunerna som får stå för notan för boende, skolgång och bidrag.” KD vill att försörjningsstödet för arbetslösa skall ersättas med en statlig dagpenning. Halef borde kanske upplysa sin partiledare om att hon är populistisk och hatfull?

”Man kan inte mäta människor i ekonomiska termer”.

Ytterligare ett av dessa svepande, intetsägande och uteslutande emotionellt motiverade argument, som bland andra kommunstyrelsens ordförande Boel Godner (S) brukar svänga sig med. Den fråga som omedelbart inställer sig är då: varför kan man göra det inom exempelvis områden som skola, äldreomsorg och sjukvård men inte inom migrationsområdet? All politik handlar till syvende og sidst om människor.

”Det är omöjligt att räkna ut vad invandringen kostar”.

Vem som helst med normal fattningsförmåga begriper att det är fullt möjligt att beräkna invandringens kostnader på såväl statlig som kommunal nivå. I mitt debattinlägg från talarstolen under KF-debatten anförde jag en SD-interpellation till kommunstyrelsens ordförande i Uppsala som exempel.

Boel Godners motsvarighet i Uppsala, Erik Pelling (S), lyckades för sin del i interpellationssvaret ange nettokostnader, när kostnader och intäkter beaktats, enligt följande och då ej endast för ett utan för fyra år: 2014: – 76 760 000; 2015: 63 718 000; 2016: – 53 846 000; 2017: 89 257 000.

Jag vill gärna tro att både Södertäljes KS-ordförande och samma kommuns ekonomiavdelning är lika kompetenta som motsvarigheterna i Uppsala, men osvuret är kanske bäst.

I Uppsala har man, till skillnad från i Södertälje, koll på invandringens kostnader.

”Vad vill ni göra med en sådan statistik”?

I de argument mot SD-motionen som framfördes från talarstolen antyddes – eller sades rent ut – att SD Södertälje vill upprätta ett register över invandrare. Ytterligare ett av dessa ovidkommande argument som uteslutande syftar till att misstänkliggöra och stigmatisera.

SD Södertälje anser helt enkelt att det är viktigt att ha tillgång till klara fakta, icke minst ekonomiska sådana, när viktiga politiska beslut som involverar många människor skall fattas. Södertälje kommuns så tydligt uttryckta vilja att mörka och dölja fakta på immigrationens område håller inte i längden!

”Vi måste ta emot människor som flyr från krig och elände”.

Att ge människor som flyr undan krig och olika typer av konflikter är naturligtvis, åtminstone i teorin, behjärtansvärt. Men pro primo kan vi inte ta emot hur många som helst utan att det blir negativa konsekvenser för hela samhället; pro secundo kan det vara svårt och ibland omöjligt att avgöra vilka som är verkliga flyktingar och vilka som är vad som brukar kallas bankomatflyktingar.

Som Jimmie Åkesson framhöll i sitt tal till Sverigedemokraternas landsdagar i Örebro 2019: ”Vi räddar gärna världen, men låt oss först rädda vår del av den.” I vilket fall som helst: Sverige är fullt!

”Migration är en statlig angelägenhet”.

Sveriges migrationspolitik bestäms förvisso på statlig nivå, Det innebär givetvis inte, att det skulle vara en nackdel för kommuner och regioner att ha koll på de egna siffrorna. Tvärtom skulle detta underlätta för Södertälje och andra kommuner i händelse av exempelvis förhandlingar med staten om invandringsvolymer och eventuella statsbidrag i anledning av dessa.

 

Påven propagerar: jämför Josef och Maria med massinvandringen

Påven drar Josef, Maria och Jesus-kortet för att försvara massinvandringen till Europa.

Kan man jämföra Josefs och Marias upplevelser i samband med Jesu födelse med dagens flyktingars och/eller migranters situation? Det hävdade påven Franciskus i sin predikan vid midnattsmässan i Peterskyrkan i Rom julaftonen och det brukar även svenska präster rutinmässigt påstå i syfte att försvara massinvandringen. Jämförelsen haltar dock betänkligt. https://svenska.yle.fi/artikel/2017/12/25/paven-jamforde-flyktingar-med-josef-och-maria

I Lukasevangeliets andra kapitel läser vi om hur Josef och hans havande hustru Maria färdades från sin hemort Nasaret i Galileen till Betlehem i Judéen för att låta skattskriva sig i enlighet med den romerske kejsaren Augustus påbud. Jag lämnar i det här sammanhanget därhän att Augustus skattskrivning – som för övrigt inte omfattade ”hela världen” (som anges i evangelietexten, det vill säga Romarriket) utan var regional – inte ägde rum förrän år 6 eller 7 efter Kristi födelse. http://blog.svd.se/historia/2014/08/30/kejsar-augustus-skattskrivning/

Då det enligt Lukas inte fanns rum för dem i härbärget i Betlehem tvingades de hysa in sig i ett stall, där Jesusbarnet alltså föddes och efter födelsen lades i en krubba – alltså en sorts foderställning för djur. Efter födelsen uppvaktades den lille Jesus enligt Matteusevangeliet med dyrbara gåvor av tre ”vise män”, astrologer (så kallade mager) som troligen kom från Persien förutsatt att de alls funnits.

Maria tvingades föda Jesusbarnet i ett stall. Foto: Tommy Hansson

Matteus fortsätter med att redogöra för hur en ängel visar sig för Josef i en dröm och förkunnar:

Stå upp och tag barnet och dess moder med dig, och fly till Egypten, och bliv kvar där, till dess jag säger dig till; ty Herodes tänker söka efter barnet för att förgöra det. (Matteus 2:13-14, 1917 års bibelöversättning).

Enligt den bibliska berättelsen hade konung Herodes den store av de tre magerna fått veta att dem judiske Messias, som Herodes uppfattade som en konkurrerande konung, skulle födas i Betlehem varför han skall ha beordrat att samtliga nyfödda gossebarn i Betlehem skulle bringas om livet. Historiker menar att det kan ha rört sig om mellan fem och 20 barn.

Dock finns inga andra historiska källor som bekräftar kung Herodes barnamord. Herodes den store, som var lydfurste under den romerske kejsaren, var i och för sig en maktfullkomlig och misstänksam härskare som till och med lät mörda medlemmar av sin egen familj (exempelvis hustrun Mariamne); han skulle säkert inte ha haft några problem att beordra mord på en handfull nyfödda pojkar i Betlehem om detta hade passat hans syften. https://sv.wikipedia.org/wiki/Herodes_den_store

En illustration som framställer hur Herodes den store avrättar sin hustru Mariamne.

Herodes lät för övrigt genomföra en omfattande renovering av det heliga judiska templet i Jerusalem och anlägga staden Caesarea Maritima vid medelhavskusten. Herodes den store skall inte förväxlas med sina söner, tetrarkerna Herodes Antipas, Herodes Filippos och Herodes Archelaos. Det var den förstnämnde av dessa som lät avrätta Johannes döparen.

När Herodes den store avlidit – vilket antas ha skett i höjd med påsken år 4 före Kristi födelse – får Josef av ängeln veta, att det nu är fritt fram för den lilla familjen att återvända till sitt hem i Nasaret. I Lukas evangelium berättas om hur det nyfödda barnet får namnet Jesus (Yeshua) och enligt judisk sed omskärs vid åtta dagars ålder. När barnets och moderns ”reningsdagar” var till ända förde föräldrarna till Jerusalem för att frambäras i templet. http://opusdei.se/sv-se/article/marias-liv-viii-jesu-frambarande-i-templet/

När detta var klart återvände de till Nasaret i Galileen. Om Jesus läser vi: ”Men barnet växte upp och blev allt starkare och uppfylldes av vishet; och Guds nåd var över honom.” Evangelisten Lukas nämner ingenting om de tre vise männen, barnamorden eller den påstådda flykten till Egypten. https://www.jw.org/sv/publikationer/b%C3%B6cker/jesus/tiden-innan-jesus-tj%C3%A4nst/familjen-flyr-till-egypten/

En ikonversion av flykten till Egypten.

Som framgår av ovan föreligger en klar diskrepans mellan Matteus och Lukas evangeliers respektive skildringar av omständigheterna kring Jesu födelse. Om det som står i Matteus är sant så stämmer detta inte tidsmässigt överens med tidpunkten för Herodes död och den heliga familjens återvändande till Galileen och frambärandet i templet i Jerusalem. Nu menar en del kristet troende att det finns adekvata förklaringar till detta. Bedöm själva om detta stämmer: http://www.gluefox.com/krist/problem/mattluk.shtm

Nu åter till frågan om det är lämpligt att jämföra Josefs, Marias och Jesu öden och äventyr i samband med resorna till Betlehem i Judéen och Egypten. Jag svarar ett bestämt nej på den frågan.

Den heliga familjen lämnade sitt hem av praktiska skäl: skattskrivning och flykt undan Herodes. De hade inte för avsikt att stanna  för gott och leva på bidrag eller ens arbeta på främmande ort. Inte heller anlitade de människosmugglare som många av dagens så kallade flyktingar alternativt bidragsinvandrare.

Josef och Maria demonstrerade inte mot myndigheterna.

Inte heller demonstrerade de mot myndigheterna eller tog sig först igenom en rad länder för att nå slutmålet i Tyskland eller Sverige. Jag känner mig också rätt säker på att de inte deltog i några terroraktioner eller massvåldtäkter. Nej, de återvände så skyndsamt som möjligt till sitt hem för att göra rätt för sig där.

Påven Franciskus och ett ospecificerat antal präster gör sig därför enligt min mening  skyldiga till en sentimental och ganska billig retorik när de använder Josef, Maria och Jesus i syfte att försvara den pågående massinvandring som hotar förvandla våra västerländska samhällen till islamiserade ghetton. De borde sannerligen veta bättre.

 

 

Helt obegripligt att sossarna fortsätter vara största parti

Vår så kallade statsminister drar ännu en gång – för vilken gång i ordningen? – skrönan om att invandringen inte har något att göra med ökad brottslighet, i detta fall övergrepp mot kvinnor.

Statsministern begår i en intervju med amerikanska CNBC ännu ett socialdemokratiskt försök till äreräddning av Sveriges officiella mångkulturalistiska modell genom att hävda, att sexuella övergrepp mot kvinnor inte är kopplade till invandring. http://www.cnbc.com/2016/01/20/migrants-not-to-blame-for-sex-attacks-swedish-pm.html

Löfven repriserar på ett närmast sömngångaraktigt sätt den vanliga litanian om att det här problemet har vi haft under evärdeliga tider:

Sexual harassment is not automatically binding to migration and immigration. We have had sexual harassment in Sweden for many, many years unfortunately.

Det här är nu ingen purfärsk intervju utan en som gjordes för nära två månader sedan, då Löfven deltog i det internationella forumet i schweiziska Davos där flyktingsituationen i Europa var på tapeten. Statsministern hemfaller här åt klassisk, vilseledande retorik i ett desperat försök att rättfärdiga en havererad politik som snabbt för Sverige närmare avgrundens rand – precis som president Donald Trump kunnat konstatera. http://www.telegraph.co.uk/news/2017/02/23/wont-admit-stockholm-donald-trump-right-immigration-sweden/

Ingen torde kunna förneka att sexuella trakasserier förekommit i alla tider – i Sverige likaväl som i alla andra länder. Det är emellertid vad Löfven inte säger som är mest anmärkningsvärt: att sexualbrotten mot kvinnor drastiskt ändrat karaktär med den accelererande immigrationen av manliga lycksökare från muslimska miljöer i Nordafrika, Mellanöstern och Asien.

Kollektiva kvinnoövergrepp är uteslutande ett importerat problem.

Massofredanden av det slag som skett under de allra senaste åren i samband med musikfestivaler var tidigare ett okänt fenomen hos oss, liksom i stort även gängvåldtäkter. Nämnda yttringar är däremot en beståndsdel i den muslimska kulturen som kallas taharrush gamea omfattande kollektiva våldtäkter/övergrepp mot kvinnor. http://www.friatider.se/video-centrala-stockholm-sander-live-i-arabisk-grupp-facebook

Vad vi ser här är ett generellt förakt gentemot kvinnor som vi inte sett prov på tidigare på våra breddgrader, tendensen att betrakta kvinnor som lägre stående varelser som bör drapera sig i mer eller mindre täckande klädsel och vars vitala könsdelar helst bör avlägsnas. En kvinnobild som är så långt som tänkas kan ifrån det gamla riddaridealet om den tillbedda damen som ett högre stående väsen placerad på piedestal.

En typ av perverterat sexuellt övergrepp som vi absolut inte sett tidigare hos oss annat än i extrema undantagsfall är vidare homosexuella gruppvåldtäkter på män och pojkar, oftast begångna av män från Afghanistan.http://www.aftonbladet.se/nyheter/a/blQll/15-domda-for-gruppvaldtakter-pa-pojkar

I sossarnas värld – och över huvud taget inom den politiskt korrekta sfären – får obekväma fakta likt dessa inte fritt debatteras. En sådan debatt skulle nämligen spräcka den i dessa kretsar utbredda synen på den svenska och västerländska kulturen som särskilt ond och rasistisk, samt PK-kravet att vi västerlänningar ständigt måste göra avbön för orättvisor vi påstås ha utsatt mindre utvecklade delar av världen för. För att i någon mån göra bot för våra förmenta synder måste vi, i enlighet med detta synsätt, helt kritiklöst ta emot alla som vill komma hit.

Samtidigt skulle en ohejdad debatt, där kritik mot den förda politiken inte per automatik avfärdas som ”rasistisk” eller ”nazistisk”, vara kongruent med ett förkastande av den officiella mångkultur som introducerades i Sverige av Palme-regimen 1975 efter beslut i riksdag och regering och som enligt vanlig retorik gör Sverige till en ”moralisk supermakt”. https://aktualia.wordpress.com/2011/07/10/mangkulturens-historia-i-sverige/

Expressen/Demoskop mars 2017. S 27,8, SD 18,2 och M 16,6 procent.

Mot ovan skisserad bakgrund betraktar åtminstone denna bloggare det som helt obegripligt att Socialdemokraterna fortsätter att vara Sveriges största parti i mätning efter mätning, låt vara alls inte på ett lika dominant sätt som fordomdags då alla S-noteringar under 40 procent ansågs vara katastrofala. Sedan kom Sahlin, Juholt och Löfven…

I Expressen/Demoskops marsmätning 2017 noteras således S för 27,8 procent, en ökning med nästan 1 procentenhet, varför den rödgröna regeringen sammanlagt når 41,4 procent och klart distanserar alliansalternativet som med tanke på sosseriets tillkortakommanden borde ha öppet mål. Dock icke så – Moderaterna fortsätter kräftgången och får 16,6 procent. Man kan undra hur långlivad Anna Kinberg Batra kommer att bli på sin post nu när M börjar komma ned på Bo Lundgren-siffror.

Att Sverigedemokraterna blir andra största parti med 18,2 procent måste med tanke på situationen i Sverige och omvärlden räknas som fullt normalt och logiskt. Det uppges för övrigt vara första gången någonsin SD blir större än M i en opinionsmätning utförd per telefon. http://www.demoskop.se/publicerat/valjarbarometern-mars-2017/

Vi vet att vi har blivit en nation av självplågare när…

…”osvensk” anses vara något av det finaste man som svensk kan bli kallad för.

…Sverige är det EU-land där befolkningen är mest positivt inställd till massinvandringen.

…SÄPO beslutar om frisläppande av hart när alla internationellt efterlysta terrorister.

…idrotten är det enda område där det är accepterat att vara nationalistisk.

…alla oppositionspartier utom ett vägrar fälla den mest inkompetenta regering vi någonsin haft.

…återvändande DAESH-jihadister får en priviligierad tillvaro i stället för att hindras återvända eller lagföras.

…svenska kyrkans överhuvud inte förmår skilja mellan Muhammed och Jesus.

…det militära försvaret rustas ner till oigenkännlighet så att det saknar förmåga att försvara landets gränser.

…när landets tidigare (borgerlige) statsminister anser att landet tillhör invandrarna, inte svenskarna.

…när samma politiker hävdar att barbariet är ursvenskt och att all positiv utveckling kommit utifrån.

…när en ledande socialdemokratisk politiker häver ur sig att svenska traditioner som midsommar är ”töntiga” i jämförelse med utrikisk, ”riktig” kultur.

…när regeringen skänker bort medborgarnas skattepengar till militanta rasister och terrorister i Mellanöstern.

…när äldre anhöriginvandrare får bättre pensionsförmåner än de svenskar som arbetat och slitit ett helt liv.

…när oliktänkande konstnärer och skribenter när som helst kan räkna med att hämtas av polis.

…när politisk korrekthet har ersatt kristendomen som nationalreligion.

…när sexuella perversioner upphöjs till mänsklig värdighet och sann kärlek.

…när självcensur härskar därför att folk inte vågar yppa sina åsikter av rädsla för att kallas rasister.

…när inrikesministern säger att 80 000 illegala invandrare skall utvisas men saknar resurser att genomföra detta.

Våra mest hyllade komiker är sådana som hånar allt svenskt.

…när de styrande tillåter inkommande sluskar och kriminella att våldta våra mödrar, hustrur och döttrar.

…när polisen ges otillräckliga resurser, utbildning och löner för att kunna skydda vårt folk.

…när samma polis inte vågar gå ut med signalement för misstänkta brottslingar av rädsla för att anklagas för rasism.

…när regeringen som rikspolischef tillsätter en inkompetent posör som misslyckats på sina tidigare poster.

…när polisen inte vågar sätta stopp för olagliga mötesstörningar från extremvänsterhåll.

...när de poliser som verkligen gör ett berömvärt jobb utsättas för förföljelse och smutskastning.

…när tullen ges otillräckliga resurser att stoppa illegal vapeninförsel.

…när kriminella shariagäng tillåts terrorisera vanligt folk i förorterna.

…när räddningstjänst och polis inte kan fullfölja sina uppgifter på grund av den anarki som råder i no-go-zonerna till följd av regeringens invandringspolitik.

En ensam polisman ställs mot våldsam och hånfull ungdomsmobb med invandrarbakgrund.

…när staten bekostar utbildning för islamiska präster.

…när våra så kallade feminister bryr sig mer om kvinnokränkande muslimer än utsatta svenska kvinnor.

...när våra mest hyllade komiker är figurer som lever på och för att håna allt svenskt.

…när Nobelstiftelsen gladeligen bjuder in representanter för omänskliga diktaturstater men portar ledaren för ett nationalistiskt och socialkonservativt parti i Sveriges riksdag.

…myndigheterna censurerar barnböcker som innehåller ord som ”negerkung”.

…lärare som desperat försöker hålla ordning i klassrummen stäms inför rätta när de lyckas.

 

 

Tidigare ”rasistisk” (SD-) politik numera högsta klokskap

 Sverige och Europa är drabbat av tidernas mest omfattande flyktinginvällning.

På kommunstyrelsens föredragningslista finns en stående punkt som benämns ”Aktuella uppgifter om flyktingmottagning”. Den mycket kompetente tjänstemannen Johan Ward brukar då informera om aktuell statistik i riket, länet och inte minst Södertälje kommun.

Vid KS-sammanträdet den 29 januari framgick att per den 16 januari fanns totalt 1677 asylsökare i Södertälje kommun varav 726 från Syrien. Av 904 flyktingar kom 717 från samma land. Endast tre ensamkommande barn/ungdomar hade dittills under januari anlänt till kommunen.

Om vi uppfattat saken rätt är trenden med hitkommande människor så här långt avtagande. Av Wards presentation framgick också att regeringen numera tillämpar restriktioner som hade varit otänkbara för bara ett halvår sedan, till exempel tidsbegränsade uppehållstillstånd, begränsad rätt till anhöriginvandring och mer frekventa ID-kontroller.   

Enligt inrikesminister Anders Ygeman (S) är det också meningen att så många som omkring 80 000 människor, vilka enligt lag inte har rätt att vistas i landet, skall skickas tillbaka under de närmaste åren. Hur detta rent praktiskt skall gå till är dock oklart, om det alls är genomförbart.

Det är intresseväckande att studera de flesta av de så kallade sjuklöverpartiernas radikalt ändrade förhållningssätt i flykting – och asylfrågorna. Åsikter och åtgärder som för några månader sedan stämplades som svårartat ”rasistiska” och ännu värre anses nu tydligen vara den högsta formen av klokskap i rådande prekära läge.

 1989 ansåg S-regeringen Ingvar Carlsson att det var nödvändigt att skärpa flyktingpolitiken genom ”Luciabeslutet”.

Embryot till nuvarande krisläge står att söka i ett riksdagsbeslut från 1975, som fastslog att Sverige skulle vara ett mångkulturellt samhälle. Personer i Sverige med utländsk bakgrund skulle inte förständigas att assimilera sig i det svenska samhället, som den dittills förda politiken förutsatte. I stället skulle de själva få välja om de önskade bihålla sin etniska egenart eller ”bli svenskar”.

Med Jugoslaviens upplösning med åtföljande komplikationer följde strömmar av flyktingar som de styrande Socialdemokraterna med Ingvar Carlsson som statsminister fann ohanterliga, trots att numerären på den tiden var avsevärt mindre än i dag. Den 13 december 1989 fattades därför det så kallade Luciabeslutet, enligt vilket endast immigranter vilka omfattades av FNs flyktingkonventioner – benämnda ”kvotflyktingar” – skulle tillåtas komma in i Sverige.

Den borgerliga Bildt-regeringen rev upp detta beslut 1991, därtill pressad av dåvarande folkpartiledaren och socialministern Bengt Westerberg som hotade spräcka regeringen om inte Luciabeslutet revs upp och en ”generös flyktingpolitik” infördes. Följden blev en ständigt ökande flyktingström från Balkan, enkannerligen i form av kosovoalbaner, vilket skapade problem och sociala/etniska spänningar i samhället.

När alliansregeringen Reinfeldt trädde till 2006 inleddes på sentimentala och irrationella grunder en veritabel svängdörrspolitik vad avser immigrationen, en politik som accentuerades genom det ödesdigra beslutet att låta alla flyktingar från krigets Syrien per automatik få permanent uppehållstillstånd (PUT) parallellt med ett lavinartat inflöde av så kallade ensamkommande flyktingbarn. Statsminister Fredrik Reinfeldt manade oss att ”öppna våra hjärtan” för alla som ville komma in.

Problemet var givetvis att det var i praktiken omöjligt att kontrollera varifrån personer – till helt övervägande delen män – som hävdade att de var flyktingar från Syrien i verkligheten kom från. Detta på grund av att dessa asylsökande i nio fall av tio gjort sig av med alla identitetsbevis före ankomsten till vårt land. Några ansträngningar att kontrollera åldrarna på inkommande ”flyktingbarn” har heller inte gjorts.

 Knivmord på asylboenden är en ny brottskategori i Sverige – en följd av Reinfeldts beryktade ”öppna era hjärtan”-politik.

Vi sverigedemokrater tycker naturligtvis det är välgörande att såväl de regeringsbärande partierna som den borgerliga oppositionen insett allvaret i de problem en alltmer ohanterlig massinvandring skapar. Finns det inga jobb, bostäder och utbildningsmöjligheter saknas också förutsättningar för en någorlunda dräglig tillvaro.

Följder av en överdimensionerad immigration är vidare kriminalitet, sysslolöshet och bidragsberoende, något som sliter hårt på våra samhällsresurser. SD välkomnar som sagt de sju övriga riksdagspartiernas omorientering. Samtidigt kan vårt parti inte undgå att konstatera, att det vi förespråkat under en lång följd av år nu tydligen med expressfart ska genomföras av övriga partier.

Risken finns att det då blir både ”fort och fel”, som ett av KS-ordföranden Boel Godners (S) favorituttryck lyder. Vi antar dock att det beprövade talesättet ”bättre sent än aldrig” är tillämpbart även här. Låt oss dock påpeka, att om övriga partier långt tidigare hakat på SD-politiken så hade aldrig det nu uppkomna krisläget behövt uppstå. Okontrollerad massinvandring är aldrig bra för ett samhälle oavsett om det råder krig ute i världen eller ej.

Vi har ingenting emot att de övriga partierna lånar hejvilt ur SDs åtgärdsförråd. Synd bara att samma partier väntat så länge att det möjligen är för sent att lappa ihop en del av det som blivit trasigt i vårt samhälle.

 KS-ordföranden Boel Godner (S) menar i sina uppriktiga stunder att Södertälje inte klarar att ta emot fler flyktingar.

Ett litet erkännande om varifrån man hämtat den nya, mer realistiska politiken hade slutligen kanske också varit på sin plats. Som det brukar heta: äras den som äras bör!

Ovanstående text är en utökad version av ett debattinlägg undertecknat av Tommy Hansson och Beata Kuniewicz, ersättare respektive ledamot i kommunstyrelsen i Södertälje, som var infört i Länstidningen i Södertälje den 19 februari 2016.

Invandringen viktigaste frågan – svenska medier mest vänstervridna

http://www.dn.se/nyheter/politik/invandring-den-viktigaste-fragan-for-valjarna/

Enligt en undersökning i regi av Dagens Nyheter/Ipsos publicerad den 8 februari har invandringsfrågan seglat upp som det absolut viktigaste politiska spörsmålet för svenskarna. Det tycker enligt undersökningen 40 procent av de tillfrågade. Samtidigt menar 21 procent att Sverigedemokraterna har den bästa immigrationspolitiken. Se figuren samt länken till artikel i Dagens Nyheter överst på sidan.

Sajten Status.st, som för statistik över SD-sympatier, anger dessutom att ”endast 1 % är oroliga för främlingsfientlighet” och hänvisar till en länk i ämnet. När man klickar på länken i fråga möts man dock av meddelandet, att sidan ej kan hittas. Tolka det hur ni vill, kära läsare! Tillägg den 15 februari: länken fungerar nu! http://status.st/

Invandringen är i dag enligt Ipsos den överlägset viktigaste frågan för de svenska väljarna. Dubbelt så många tycker så jämfört med den mätning som Ipsos utförde i juni 2015. Övriga för väljarna viktiga frågor hamnar i bakvattnet jämfört med invandringen – närmast efter i rangordning kommer  skola/utbildning med 18 procent.

För den som är medveten om det sätt på vilket invandringen till Sverige metamorfoserats bara under det senaste året – 160 000 personer sökte asyl i Sverige under 2015 varav flest från Syrien, Afghanistan och Irak – kommer Ipsos siffror minst av allt som någon överraskning. Särskilt inte i ljuset av nyheter om invandrarrelaterade mord, massvåldtäkter, massiva kvinnokränkningar samt bajsande och onanerande i offentliga badhus.

”Det är den största förändringen för en enskild sakfråga som vi någonsin sett i våra mätningar”, citeras Ipsos Johanna Laurin Gulled i DN-artikeln.

Svenska media upplevs som mest vänstervridna.

Ungefär samtidigt med att resultatet från DN/Ipsos-mätningen offentliggjordes, publicerades resultatet av en opinionsundersökning signerad YouGov vilken visade att svenskarna upplever att deras media är mest vänstervinklade av samtliga de sju länder som undersökts. 8300 personer i EU-länderna Sverige, Frankrike, Tyskland, Danmark, Finland, Norge och Storbritannien hade tillfrågats om sin syn på medias politisering. Mest högervridna media har, om vi får tro undersökningen, Finland.

Intervjupersonerna hade tillfrågats vad de anser om rapporteringen avseende flyktingar/invandrare, brottslighet, ekonomi, hälsa och bostäder. Mest vänstervridning upplevde tillfrågade svenskar att det fanns inom området flyktingar/invandring. Några som är förvånade? http://www.europaportalen.se/2016/02/yougov-svensk-media-mest-vanstervinklad

Inte kan det vara särskilt många som tappar hakorna i alla fall. Det faktum att journalistkåren på SVT till 52 procent sympatiserar med femprocentspartiet MP samt sammanlagt 83 procent med MP, S och V borgar inte precis för några excesser i saklighet och opartiskhet, och ungefär så har det sett ut det senaste halvseklet. Något mer storstilat försök till hjärtvätt av ett helt folk i den demokratiska västvärlden har åtminstone jag svårt att föreställa mig.

                Så här vinklar LT om asylmotståndet i Nykvarn. Foto: Tommy Hansson

I dagens upplaga av min lokatidning, Länstidningen i Södertälje, fanns ett skolexempel på hur det kan gå till när vänstermedia skall spegla flykting- och immigrationsfrågor. Vår lilla grannkommun Nykvarn börjar nu dra öronen åt sig och anser att måttet snart är rågat. ”Kommer för många för fort”, citeras således kommunalrådet Bob Wållberg från det styrande Nykvarnspartiet.

LT återger i texten på ett troligen sannfärdigt sätt den Nykvarns-opinion som finns mot asylinvasionen. Det sätt på vilken nyheten presenteras är dock intressant. På första sidan avbildas Wållberg, med en tegelstensmur som bakgrund, med ett bistert ansiktsuttryck som kan föra tankarna till en tysk lägerkommendant under Andra världskriget.

På uppslaget inne i tidningen intervjuas förutom Wållberg några personer om inflödet till den lilla kommunen om 10 000 invånare – några är för, några emot som kunde förväntas. Det jättestora foto som upptar en större del av uppslaget avbildar emellertid en kvinna som är mycket positiv till inflödet.

YouGovs siffror tyder på att majoriteten av svenska folket äntligen har genomskådat den blatanta vänsterpolitiseringen och börjar räta på ryggarna. Det är självfallet också därför alternativa media, vilka etablissemangsmedia alltmer desperat refererar till såsom ”hatsajter”, börjar ta över som nyhets- och faktakällor.

 

 

Ensamkommande bedragare?

Visst skall vi hjälpa nödlidande människor – på plats i deras närmiljö!

Det talas i flyktingdebatten ofta om så kallade ensamkommande flyktingbarn. I andanom föreställer sig gemene man då kanske näpna och sårbara sjuåriga pojkar och flickor som, givetvis helt hjälplösa och kanske med tårarna trillande nerför kinderna och med nallebjörnen i famnen, anländer till Sverige från främmande land.

Denna bild befinner sig emellertid ljusår från hur det egentligen är. I verkligheten är ”flyktingbarnen” oftast skäggiga tonåringar samt sannolikt både 20- och 30-åringar, eftersom dessa ensamkommande helt saknar relevant dokumentation avseende ålder och bakgrund. Jag vill i sammanhanget inte undanhålla mina läsare följande debattinlägg från Erik Silfvertelning Fred, ledamot i Ulricehamns kommunstyrelse och kommunfullmäktige representerande Sveriges pensionärers intresseparti (SPI) och med ett förflutet som internationell journalist.

Barn eller desertörer? Det är en fråga som Afghanistans ambassadör Maniza  Bakthar (placerad i Oslo) brottas med för närvarande. Hon vill inte stöta sig med vår biståndsminister Gunilla Carlsson samtidigt som hon måste rapportera hem till Kabul.

”Barnflyktingar” – vad är det för något? Sjuåringar som reser världen runt på egen hand? Nej, det rör sig om unga män (inga flickor rapporteras det om!) som vill slippa göra militärtjänst hemma i Afghanistan. De kommer oftast från välutbildade och ganska förmögna familjer. Inga lantarbetare precis.

I Sverige mottas de och betecknas som ”barn”. Journalister och politiker är livrädda för att bli kallade ”främlingsfientliga” och önskar dem välkomna. När blev begreppet bedrägeri tillåtet i vårt land?

Samtidigt skickar vi våra egna ”barn” till Afghanistan för att delta i ett krig på liv och död. Låter inte det som upp-och-nedvända världen! Svenska folket sväljer denna illaluktande soppa utan att protestera. Lokala politiker arrangerar patetiska fackeltåg för att vära om ”de främmande barnen”.

Så långt Erik Silfvertelning Fred, som varit med om en hel del – och nu gör jag mig skyldig till en klar underdrift – under sitt 80-åriga liv. Han är en av de mycket få politiker i vårt avlånga land från andra partier än Sverigedemokraterna (jag vet i varje fall ingen annan!) som inte tvekar att gå ut och försvara SDs restriktiva invandrings- och flyktigpolitik; ja, Erik menar till och med att SD har en väl diskret framtoning när det gäller denna fråga.

I vart fall råder det enligt min uppfattning ingen tvekan om att han har rätt i fråga om de ”ensamkommande flyktingbarnen”. De kommer från krigshärjade områden med förhållanden som är väsensskilda jämfört med verkligheten här hemma. De har mycket små möjligheter att med det ”bagaget” någonsin passa in i vårt svenska samhälle.

Vi gör vare sig de aktuella flyktingarna själva eller svenska folket någon tjänst genom att så kravlöst acceptera dem som invånare och kanske också medborgare i Sverige. När så sker visar vi dem också att lurendrejeri lönar sig, vilket i värsta fall rentav kan vara första början på en kriminell karriär i Sverige.

Skall vi hjälpa människor från krigshärjade delar av världen – och det tycker jag är självklart att vi skall – såsom Afghanistan och Somalia bör det ske på plats och i samarbete med internationella hjälporgan.