Sång till en saknad: Cill Chais

Tänkte jag, i alla för denna gång, skulle återuppliva min tidigare tradition att erbjuda mina läsare en godnattsång.

Via länken överst kan ni således avnjuta ”Cill Chais” med The Dubliners, den legendariska irländska folkmusikgruppen som varit en del av mitt liv sedan 1969. Sången är på iriska/gaeliska, och som alla kan höra utan att känna orden handlar den om saknad efter någon eller något. Dubliners Sean Cannon framför den till minne av den tidigare bandmedlemmen Ciaron Bourke.

Originaltext och engelsk översättning bifogas här:

http://www.kinglaoghaire.com/lyrics/858-cill-chais

Det här är nog den vackraste sång jag någonsin hört. För mig har den därtill en alldeles speciell betydelse, då jag lyssnade mycket på den strax efter min hustru Marikas plötsliga bortgång 2010. Jag skall inte ens försöka förmedla de känslomässiga vibrationer den väcker hos mig.

Alla som innerligt saknar någon vet att det inte finns något eller något som kan ersätta den saknade personen. Allt man kan göra är att fortsätta efter bästa förmåga och i ljust minne bevara den saknade samt hoppas på och bedja för en återförening bortom tid och rum.

 

Cavan Girl

Bjuder denna gång på kvällsmusik i form av den irländska visan ”Cavan Girl” med The Dubliners. Gruppens dåvarande sångare Paddy Reilly svarar sannolikt för den definitiva tolkningen av denna underbart vackra och samtidigt originella kärleksballad.

Som ni vet vid det här laget älskar jag traditionell irländsk sång och musik. I denna finns en rik spännvidd av känsliga kärleksballader, glada dansmelodier, mer eller mindre blodtörstiga rebellsånger och humoristiska stycken.

Dubliners började jag lyssna på 1969 och jag har fortsatt oavbrutet sedan dess. Efter hand har jag utökat lyssnandet med andra grupper och artister såsom The Pogues, Christy Moore, Sinéad O´Connor, The Chieftains med flera.

 Lough Ouchter Castle, curragh Cavan, Irland.

Men Dubliners har fortsatt hedersplatsen i mitt hjärta, även om den ursprungliga gruppen upplösts och efterträtts av Dublin Legends bestående fyra tidigare medlemmar i originalgruppen.

Givetvis spelar jag mycket irländsk musik vid mina årliga irländska middagar. Årets version har ännu inte ägt rum på grund av tidsbrist, men jag räknar med att köra igen efter valet i höst!

Jag tycker jag måste tillägna denna sång M, som jag hoppas inte känner sig alltför besvärad därav (jag för min del har lämnat allt det gamla tråkiga bakom mig)!