Archive for the ‘Klimatkampanjen’ category

Domedagshysteri i Davos – och det är alltid tio år vi har på oss

25 januari, 2019

Två klimatalarmister på en bild  – Antonio Guterres och Greta Thunberg.

Det rådde, inte helt otippat, domedagshysteri när World Economic Forum drog igång i schweiziska Davos. FNs generalsekreterare Antonio Guterres hävdade inledningsvis att ”we are losing the race”. Han fortsatte: ”Climate change is the defining issue of our time”. https://voiceofeurope.com/2019/01/doomsday-hysteria-in-davos-un-chief-says-we-are-losing-the-race-on-climate-change/#.XEr1gshHxRg.twitter

Föga sensationellt menade Guterres att Parisavtalet från 2015 inte är tillräckligt och att det måste till ett batteri av åtgärder för att rädda klimatet och därmed jorden. Han fick medhåll av personer som USAs förre utrikesminister John Kerry – som skrev under Parisavtalet för USAs räkning – och filmaren David Attenborough. Bland annat diskuterades en internationell skatt på koldioxid – ett ämne som är absolut nödvändigt för att det över huvud taget skall finnas liv på jorden..

Den klimatologiska medvetenheten verkar emellertid inte ha slagit igenom riktigt bland världens ledare. Det har beräknats att omkring 1500 av dem som anländer till Davos gör så i privata jetplan. Så icke  den 16-åriga klimatprofetissan Greta Thunberg, som valde att ta tåget till Davos. Eljest har mycket av uppmärksamheten kring Davos-mötet kretsat kring USA-presidenten Donald Trumps frånvaro. https://www.theguardian.com/global-development/2019/jan/22/record-private-jet-flights-davos-leaders-climate-talk

Maurice Strong varnade 1972 för att vi bara hade tio år på oss för att ”hejda katastrofen”.

Sagda domedagshysteri är som vi alla vet tämligen utbredd i dessa yttersta av dagar. 87 så kallade influencers gick i Expressen den 24 januari ut i ett upprop riktat mot statsminister Stefan Löfven. ”Släpp taget om väljarstödet, Löfven, ,uppmanade de klämkäckt statsministern. ”Våga vara obekväm och kör över oss och våra klimatkatastrofala vanor med en statlig hockeytackling.” http://www.ttela.se/nyheter/sverige/87-influencers-i-klimatupprop-1.12703400

Sedan återstår givetvis att se hur Löfven hanterar dessa ”visdomsord” från ett gäng hjärntvättade B-kändisar och nobodys vilka i klimatalarmismens tidevarv ser en chans att göra sig ett namn. Den enda undertecknare jag kände igen var den hyfsat kända skådespelerskan Eva Röse.

Domedagsretorik är definitivt ingen nyhet i de här sammanhangen. Redan 1972 hävdade Maurice Strong, en kanadensisk affärsman och diplomat som var biträdande generalsekreterare i FN, att ”vi har tio år på oss att hejda katastrofen”. Eftersom ingen märkbar miljökatastrof inträffade de påföljande tio åren kan man kanske anta, att vi faktiskt lyckades rätt bra. https://samtiden.nu/2018/10/vi-har-tio-ar-pa-oss-idag-liksom-1972/

Detta hindrade inte Noel Brown, en före detta amerikansk director för FNs miljöprogram, att 1989 påstå att vi hade ”ett tioårigt fönster av möjligheter” på oss i syfte att hejda den kataklysmiska utvecklingen. Någon fullskalig katastrof hade dock inte skett 1999, så nu måste väl ändå domedagsprofetiorna vara uttömda? Nejdå. 2006 menade NASA-forskaren James Hansen att det närmaste decenniet skulle Manhattan sjunka i havet och jordens arter utplånas till hälften.

Al Gore gör reklam för sin nya film enligt en amerikansk karikatyrteckning.

Men inget som ens var i närheten av dessa dystopiska spådomar materialiserades. Skam den som ger sig, dock. 2018 var det dags för Johan Rockström, professor i miljövetenskap vid Stockholms universitet, att deklarera att ”hela världen måste drastiskt öka tempot och de kommande åren blir helt avgörande”. Rockström utnämndes av tidskriften Miljöaktuellt 2012 och 2016 till ”miljömäktigast” i Sverige. Den som lever får se.

Visst ja, jag höll på att glömma charlatanernas charlatan, den förre amerikanske vicepresidenten och senatorn Al Gore – som lyckligtvis aldrig lyckades bli USAs president – vilken i samband med att han mottog Nobels fredpris i Oslo i december 2007 varnade för att Nordpolens is kunde vara borta inom sju år. Isen är dock kvar ännu drygt elva år senare och tycks dessutom, i likhet med de isbjörnar som påstods vara utrotningshotade till följd av det milda klimatet, leva och ha hälsan. https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/Kv8ELE/nordpolens-is-borta-om-sju-ar

En klimatförkunnare av det något blygsammare formatet är förre meteorologen Pär Holmgren, numera Miljöpartiets (surprise) toppkandidat inför valet till Europaparlamentet. Denne siade 2006 om att snön var på väg att försvinna för alltid och att vi inom den närmaste 20-årsperioden inte längre skulle komma ihåg hur man åker skidor – Vasaloppet skulle därmed tillhöra historien. https://www.expressen.se/nyheter/snon-pa-vag-att-forsvinna-for-alltid/

Snön utanför min balkong trotsar Pär Holmgrens förutsägelser om att den skulle vara försvunnen vid det här laget. Foto: Tommy Hansson

Ja, så där håller det på. Läs gärna den alltid läsvärde och initierade Ronie Berggrens blogganalys Klimatapokalyps kontra Antikrist – vilken hotbild bör vi ta på allvar? http://www.ronie.se/kristendom/2018/12/07/klimatapokalyps-kontra-antikrist-vilken-hotbild-bor-vi-ta-pa-allvar/?fbclid=IwAR1k_v5vfKtueYI43gH2IEqkN8diMt7ox6wAwqI0Feyd-WGAD5kMJ9MwELM

Ni kan också med fördel ta del av mitt blogginlägg Är klimatalarmismen på väg utför? från 2013, där jag bland annat konstaterar inte bara att polarisarna växt i likhet med beståndet av isbjörnar utan också att vi här uppe i Norden hade ett avsevärt varmare klimat på vikingatiden för mer än 1000 år sedan; detta berodde garanterat inte på några utsläpp av växthusgaser från bilar eller industri. https://tommyhansson.wordpress.com/2013/06/24/ar-klimatalarmismen-pa-vag-utfor/

 

 

Om den klimatalarmistiska domedagsmaskinen och ett föräldravrål

3 december, 2013

untitled Domedagsretoriken lever och har hälsan bland klimatalarmisterna.

I dag när jag åkte hem med bussen såg jag en reklamskylt från något kallat ”Föräldravrålet” som uppmanade till att inte svika ”våra barn”. Skylten var försedd med glada pastellfärger i huvudsakligen grönt.

När jag vid hemkomsten googlade på ”Föräldravrålet” kunde jag läsa följande: ”Vi är pappor, mammor, bonusföräldrar, farmödrar, morbröder, gammelmostrar, storasystrar, gudfäder och vänner. Och nu sätter vi ner foten. Vi vill se en politik som på allvar kan rädda barnen vi älskar från en framtid med oåterkalleliga klimatförändringar.”

Här en länk till uppropet på nätet:

http://www.foraldravralet.se/

Jag har dock goda nyheter för deltagarna i det så kallade Föräldravrålet, icke minst för ”gammelmostrarna” som jag av någon anledning känner starkt för: ni kan sluta vråla och därmed undvika onödig heshet. När jag kom hem läste jag nämligen en debattartikel i Dagens Nyheter (DN Debatt 2 december 2013) under rubriceringen ”Domedagsindustrin har blivit en självgående maskin”.

Artikelförfattare är författaren och journalisten Svenolof Karlsson, filosofie doktorn och universitetslektorn Jacob Nordangård samt professorn i nationalekonomi Marian Radetzki. De sätter in det klimatalarmistiska budskapet i dess rätta sammanhang och konstaterar, att vi har levt med ”den moderna apokalyptiska berättelsen” sedan atombomberna detonerade över Japan 1945:

Vid åttiotalets slut, när det kalla kriget dog och kärnvapenhotet inte längre uppfattades som akut, transformerades kärnvapenhotet till ett klimathot.

Debattartikeln i sin helhet här:

http://www.dn.se/debatt/domedagsindustrin-har-blivit-en-sjalvgaende-maskin/

images Professor Marian Radetzki.

Det tycks som om delar av mänskligheten helt enkelt inte klarar av att leva utan ett verkligt eller inbillat hot. Några av oss måste av någon anledning ha domedagsvisionerna hängande över oss för att trivas riktigt bra med tillvaron.  Debattörerna utesluter inte att det kan finnas ”äkta oro” med som en komponent men tillägger:

Men klimathotet har samtidigt drivits fram som ett målmedvetet projekt av grupper som sett dess potential för att befrämja ekonomiska intressen, karriärer och ideologiska eller politiska agendor.

Tesen om att jorden undergår en global uppvärmning till följd av mänskliga utsläpp av främst koldioxid, ett ämne som för övrigt allt levande behöver för att kunna existera, har anammats av en rad tankesmedjor – Council of Foreign Relations, Aspen Institute, Rockefeller Brothers Fund, Brookings Institution med flera – samt aktörer såsom Romklubben och Trilaterala kommissionen. Man samverkar med en rad FN-organ av typ WMO, UNEP och icke minst klimatpanelen IPCC samt även EU-kommissionen.

Resultatet har blivit en mäktig påtryckningsapparat med syftet att strömlinjeforma den internationella politiken i riktning mot ökad globalisering och allt mindre inflytande för nationalstaterna. Artikelförfattarna hänvisar i sammanhanget till den så kallade Brundtlandrapporten – Our Common Future – som framlades av den så kallade FNs världskommission för miljö och utveckling 1987 med förra norska statsministern Gro Harlem Brundtland som ordförande.

untitledTime Magazine menade 1977 att mänskligheten stod inför en ny istid.

Den klimatalarmistiska domedagsmaskinen blir en födkrok för allt fler och tycks existera i egen värld, opåverkad av att de klimatrelaterade katastrofer som förutspåtts i det förflutna aldrig inträffat. Vi har varken fått en ny istid, som den amerikanska tidskriften Time förutspådde 1977, eller ett globalt Sahara. De klimatförändringar som sker har varit ett faktum under vår planets hela historia och har intet med mänskliga utsläpp att göra. De vetenskapliga rönen visar därtill entydigt att jordens medeltemperatur inte ökat sedan 1998. Istäckena i såväl Arktis som Antarktis ökar alltmedan isbjörnarna förökar sig och frodas.

Om isutvecklingen se här:

http://nsidc.org/data/seaice_index/index.html

Allt detta borde vara förträffliga nyheter för individerna bakom uppropet Föräldravrålet. De behöver inte längre driva de intet ont anande barnen framför sig i sin strävan att tillskansa sig politisk makt och de behöver inte heller betunga ”politikerna” med onödiga krav.  De kan helt enkelt sluta vråla. Bra, vad?

Minns någon den simmande räven?

23 februari, 2010

 

Inget vatten i sikte här…

I samband med julhelgen 2002-2003 gick Naturvårdsverket (NVV) ut i en brett upplagd och oerhört kostsam kampanj mot den så kallade växthuseffekten och den påstått globala uppvärmningen. Arbetsnamnet härför var Klimatkampanjen. Kampanjens bärande inslag var en reklamfilm i TV, där barnen under en julgransplundring, under ledning av en beskäftig kvinnlig vuxen,  sjunger ”Räven simmar över sjön” i stället för det riktiga ”Räven raskar över isen”. Filmen avslutas med att barnen kastar ut julgranen i hällande regn. Motivet återkom också på reklampelare i utomhusmiljö.

Det var inget fel på det propagandistiska och kommersiella hantverket, för budskapet – att våra svenska vintrar i framtiden kommer att bli varma och regniga i stället för kalla och snöiga till följd av de mänskliga utsläpp som antogs generera det mildare klimatet – ”satte sig” verkligen. Jag är tämligen säker på att många av mina läsare har den här kampanjen i gott minne.

I den skriftliga dokumentation som NVV framställde i anledning av kampanjens planerande och igångsättande står bland annat följande att läsa:

”För en gångs skull är vi alla överens: Den vetenskapliga enigheten om att människan påverkar klimatet har aldrig varit större. FN:s klimatpanel är överens om att människans användning av fossila bränslen i industrin och för transporter, i elproduktion och för uppvärmning genererar utsläpp som förstärker växthuseffekten. Med denna samstämmighet som grund kan Klimatkampanjen tryggt sätta ner foten och göra ett tydligt avtryck.”

Den som så önskar kan läsa hela det ställvis ganska parodiska dokumentet här:

http://www.naturvardsverket.se/Documents/publikationer/620-5365-5_3.pdf

Men så inträffade det fiaskobetonade klimatmötet i Köpenhamn i december 2009 vilket till råga på allt drabbades av den beramade Al Gore-effekten, det vill säga att aktiviteter vid vilka den forne amerikanske vicepresidenten och klimatalarmisten medverkar i kropp eller ande tenderar att drabbas av sträng kyla och snöoväder. Denna effekt har som bekant fortsatt och lett till den värsta vargavintern i mannaminne med köldnoteringar och snömängder i sällan skådad omfattning över hela landet.

Det fotavtryck NVV hoppades göra får således, om det skall göras i vinter, sättas i ovanligt djup och kall snö och inte i klafsig lera!

Den klimatmässiga enighet som NVV talade om i sitt kampanjdokument var inte ett oomtvistat faktum ens då dokumentet kom till och ännu mindre nu, lika litet som FNs klimatpanel (IPCC) kunde anses/kan anses vara något otadligt sanningsvittne. Särskilt inte  sedan det framkommit att IPCC ägnat sig åt oseriöst fifflande och bågande. Under tiden som gått sedan NVV-kampanjen påverkade svenskarna att tro på tesen om klimatuppvärmningen, ungefär som man fordomdags satte sin tilltro till Luthers Lilla katekes, har emellertid många isar frusit på under broarna.

I det här sammanhanget vill jag gärna bryta en lans för Stockholmsinitiativet (SI), ett svenskt nätverk som till de politiskt korrektas förskräckelse ifrågasätter teorin (ty något annat är det inte) att den eventuella globala uppvärmningen är förorsakad av mänskliga aktiviteter. Bland SIs tillskyndare märks bland andra teknologie doktor Lars Bern, ledamot av Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien (IVA), teknologie hedersdoktor Per-Olof Eriksson, också han ledamot av IVA, samt den legendariske TV-journalisten, författaren och debattören Åke Ortmark. Ledande är även välkända klimatbloggare såsom Maggie Thauersköld Crusell och Per Welander.

Titta gärna på den här videon från SIs presskonferens relativt nyligen:

http://www.youtube.com/watch?v=8t8LIFPzV6w

Här följer SIs mycket innehållsrika hemsida:

http://stockholmsinitiativet.se/

Naturvårdsverkets ”Räven simmar över isen”-kampanj måste ha kostat massor med miljoner och har kanske mer än någonting annat bidragit till att hjärntvätta godtrogna svenskar till att bli så ”klimatsmarta” som möjligt. Frågan är om ens den nu pågående fimbulvintern kan ändra på det. Mycket talar väl också för att våra etablerade politiker kommer att fortsätta precis som förut med sitt uttjatade och tvivelaktiga budskap om den människopåverkade uppvärmningen.

Kung Bore rules!

Det klimatalarmistiska budskapet har vuxit ut till en penningslukande industri involverande såväl politik och vetenskap som en massa annat. Man kan också likna företeelsen vid ett självspelande piano. Varken industrier eller pianon är dock några evighetsmaskiner, och optimist som jag är av födsel och ohejdad vana tror jag att det rådande väderläget med alla dess komplikationer och olägenheter kan bli den första spiken i miljöalarmismens likkista.