Archive for the ‘Kommunistkina’ category

Kommunistkineserna: världens orangutanger

16 november, 2010

untitled

– De är Europas orangutanger!

Så målande uttryckte sig konung Gustaf III (bilden ovan) en gång om de franska revolutionärer han hade långt framskridna planer på att störta i slutet av 1700-talet. Med tanke på Kommunistkinas – ja, jag använder fortfarande den beteckningen hämtad från det Kalla krigets dagar eftersom det även finns kinesiska entiteter såsom Republiken Kina (Taiwan) och Honkong – oacceptbala trakasserier riktade mot omvärlden, kan det med fog hävdas att detta land  i dag kan liknas vid ”världens orangutanger.”

Det jag i första hand kommer att tänka på är Kommunistkinas hot mot ett flertal länder inför ceremonin, då Nobels fredspris skall utdelas till den kinesiske demokratikämpen Liu Xiabo i Oslo den 10 december. Liu tilldelas priset för ”en lång och icke-våldsam kamp för centrala mänskliga friheter i Kina.”

Liu dömdes i december 2009 till elva års fängelse för ”omstörtande verksamhet” – han hade skrivit på ett upprop för demokrati och mänskliga rättigheter – och tillåts naturligtvis inte själv åka till Oslo för att hämta priset. Prissumman uppgår till tio miljoner svenska kronor.

Kommunistregimen i Peking har uppträtt precis lika oacceptabelt som en regim av sådant slag kan förväntas göra och hotat med ”konsekvenser” gentemot de länder som kommer att närvara vid prisutdelningseremonin i Oslo. Sverige har dessbättre deklarerat att man kommer att närvara, liksom för övrigt också den kinesiska kolonin Hongkong.

Nu uppges det emellertid att flera europeiska länder tvekar att sända representanter till Oslo. Kina är ju en supermakt i vardande och konkurrerar redan med USA på det ekonomiska området, varför en del länder med ekonomiska problem tvivelsutan helst vill undvika att äventyra lukrativa handelsavtal med kommunistkineserna.

Av kartan framgår att de omstridda öarna faktiskt ligger närmast Taiwan

Kontroversen kring Nobels fredpris är nu inte det enda nyligen inträffade exemplet på ett bossigt och övermaga kinesiskt uppträdande. Den 7 september kolliderade en kinesisk fiskebåt med ett japanskt kustbevakningsfartyg i Östkinesiska havet. Enligt japanerna var det fråga om en medveten rammning beordrad av den kinesiske fartygskaptenen Zhan Qixing, varför man kvarhöll kaptenen. Detta fick regimen i Peking att gå i taket och, liksom i fallet med Lius nobelpris, hota Japan med ”kraftfulla åtgärder” och ”konsekvenser”. Japanerna föll slutligen till föga och släppte Zhan, men den grundläggande konfliktorsaken mellan de båda länderna består.

Gruffet mellan Kina och Japan gäller noga taget ett halvdussin obebodda öar som på japanska går under benämningen Senkaku och på kinesiska kallas Diaoyu eller varianter av detta namn. De är belägna mellan Folkrepubliken Kina på det kinesiska fastlandet, Japan samt Republiken Kina på Taiwan; också Taiwan gör anspråk på öarna. Orsaken till konflikten är inte de ogästvänliga öarna i sig utan det faktum att de är belägna i fiskrika vatten, där det dessutom tros finnas dolda naturresurser.

Hög ledare i Peking?

Att de kommunistiska ledarna i Folkrepubliken Kina skulle övergå till en mer pragmatisk och hänsynsfull utrikespolitik är naturligtvis högst osannolikt. Den kommunistiska ideologin är, trots i sig lovvärda ekonomiska reformer, statsbärande alltsedan Mao Tse-tungs seger i det Kinesiska inbördeskriget 1949 då Chiang Kai-sheks nationalistiska styrkor jämte en miljon övriga kineser tog sin tillflykt till ön Taiwan (Formosa) och lade grunden till vad som i dag är en välmående demokrati. På det kinesiska fastlandet finns det ingen som helst demokratisk tradition, och de som i dag förvaltar den västerländskt demokratiska traditionen – dissidenter som Liu Xiabo – får nog anses vara tämligen isolerade i det kinesiska samhället.

Kommunistkineserna har i modern tid, med början med massakern på Himmelska fridens torg i Peking i juni 1989, visat att de är beredda att med brutala medel och total okänslighet inför mänskligt lidande slå ner varje försök till utmaning mot det egna maktmonopolet. Det har man även visat genom förföljelserna som riktats mot nonkonformistiska kristna och meditationsrörelsen Falun Gong.

Samtidigt förblir Folkrepubliken Kina det mest avrättningsglada landet i världen, där inte bara grova våldsbrottslingar utan även mutkolvar och ekonomiska syndare avrättas utan pardon, ofta inför stora människomassor i idrottsarenor.

Så visst är kommunistkineserna världens orangutanger.

Fler vargavintrar väntar oss…

14 februari, 2010

En av vår tids viktigaste politiska frågor, som jag ser det, är att avslöja den gigantiska klimatbluffen. Denna uppgift ter sig, så här i kölvattnet efter det misslyckade Köpenhamnsmötet och avslöjandena om det bluffmakeri som FN:s klimatpanel IPCC ägnat sig åt, inte på något sätt oöverkomlig.

Kanske vi med tiden till och med kan utmönstra ett av dagens mest olidliga modeuttryck – ”klimatsmart” – ur svenska språket. Och att få slippa Mattias Klum stå med tårade ögon i TV-rutan och svamla om det icke-existerande hotet mot den växande isbjörnsstammen. Det vore en nåd att stilla bedja om…

 Docent Fred Goldberg, KTH.

Den globala klimatbluffen togs upp i ett föredrag av docenten och polarforskaren Fred Goldberg vid ett möte som Handelskammaren Sverige-Israel höll för en tid sedan. Goldberg talade noga taget om koldioxidens påstådda klimatpåverkan och varför klimatalarmisterna har fel.

– Någon långsiktig uppvärmning finns inte och har aldrig funnits, anser Fred Goldberg. När det gäller temperaturstatistik i allmänhet kan vad som helst påvisas genom val av utgångspunkt. Det är därför ingen slump att klimatalarmister pekar på tiden från 1975 till 1998. Väljer man ett intervall från 1998 till 2008 eller 1945 till 1975 blir resultatet det motsatta.

Och om man föredrar ett längre tidsperspektiv, till exempel från 1000-talet fram till i dag, kan man konstatera att det totalt sett skett en avkylning, detta trots senare decenniers koldioxidutsläpp.

– De katastrofscenarier man pekar på, understryker Fred Goldberg, härstammar från ofullkomliga datamodeller som i dagsläget inte kan ta hänsyn till komplexa företeelser i klimatsystemet såsom molnbildning, vattenånga, havsströmmar eller solstrålning…

Inte heller stämmer det att haven är föremål för kraftig uppvärmning, en teori som Goldberg menar kan förkastas med hänsyn tagna till de senaste forskarrönen:

Packisen ökar i omfång.

-I april 2008 vände Stillahavs-strömmen PDO, vilket gör att den upphört att pumpa in varmvatten i den Arktiska oceanen. Packisen ökar nu därför i omfång, och i kombination med en stilla sol sedan två år kan vi förvänta oss samma klimat som vi hade på 1950- och 1960-talen.

Detta innebär vargavintrar, liknande den vi nu upplever över hela landet, under de närmaste åren.

Det finns allt skäl att lyssna till vad docent Fred Goldberg har att säga. Han förutsade redan i maj 2008 att en sträng vinter skulle ta sin början i höjd med Köpenhamnsmötet och att den så kallade Al Gore-effekten skulle sätta in.

I stället för att göra av med ofantliga summor på att åtgärda ett problem som inte finns borde tillgängliga resurser, menar Fred Goldberg, sättas in på att få bukt med den svårartade miljöförstöringen i Kommunistkina där utsläpp i form av sotpartiklar, NOx-gaser och svavelföreningar utgör ett allt allvarligare problem.

Kommunistdiktaturer har ju, inom parentes sagt, alltid struntat blankt i miljön bara man får fortsätta vid maktens köttgrytor.

Källor: Handelskammarens cirkulär nr. 1 2010; Från den ljusa sidan – positiva nyheter från Israel nr. 2 2010.

Rock Against Communism!

25 januari, 2010

Jag fick nyss av min mejlkontakt Edwin Pierson i USA reda på att de gamla metallhjältarna Scorpions från Tyskland lägger av efter sin kommande världsturné. Kanske vill de rädda något av den hörsel de eventuellt alltjämt har kvar, vad vet jag…

Här ett utdrag från Edwins utmärkta sajt ”God and Gulags”, som jag samtidigt passar på att göra lite reklam för:

http://godandgulags.blogspot.com/2010/01/scorpions-calling-it-quits.html

Scorpions ”Winds of Change” handlar om murens och kommunismens fall kring decennieskiftet 1980/90:

http://www.youtube.com/watch?v=n4RjJKxsamQ

Det hände verkligen mycket under denna tidsperiod. Något som väl också kan illustreras med vårt eget svenska Europes ”The Final Cunt…förlåt, Countdown”:

http://www.youtube.com/watch?v=7_IKcMl_a9A

Såg förresten den senaste upplagan av Rolf Magnus Joakim Larsson och grabbarna på ”Live från Abbey Road” på TV här om kvällen. De är tydligen still going strong.

 Rolf Magnus Joakim alias Joey Tempest.

(Förlåt den usla ordvitsen ovan, men jag kunde inte låta bli…).

Slutligen måste det naturligtvis konstateras, att kommunismen alltjämt lever kvar i länder såsom Nordkorea, Kommunistkina, Kuba, Vitryssland, Laos, Angola…

Det behövs mer Rock Against Communism!