Archive for the ‘Lars Bern’ category

Minns någon den simmande räven?

23 februari, 2010

 

Inget vatten i sikte här…

I samband med julhelgen 2002-2003 gick Naturvårdsverket (NVV) ut i en brett upplagd och oerhört kostsam kampanj mot den så kallade växthuseffekten och den påstått globala uppvärmningen. Arbetsnamnet härför var Klimatkampanjen. Kampanjens bärande inslag var en reklamfilm i TV, där barnen under en julgransplundring, under ledning av en beskäftig kvinnlig vuxen,  sjunger ”Räven simmar över sjön” i stället för det riktiga ”Räven raskar över isen”. Filmen avslutas med att barnen kastar ut julgranen i hällande regn. Motivet återkom också på reklampelare i utomhusmiljö.

Det var inget fel på det propagandistiska och kommersiella hantverket, för budskapet – att våra svenska vintrar i framtiden kommer att bli varma och regniga i stället för kalla och snöiga till följd av de mänskliga utsläpp som antogs generera det mildare klimatet – ”satte sig” verkligen. Jag är tämligen säker på att många av mina läsare har den här kampanjen i gott minne.

I den skriftliga dokumentation som NVV framställde i anledning av kampanjens planerande och igångsättande står bland annat följande att läsa:

”För en gångs skull är vi alla överens: Den vetenskapliga enigheten om att människan påverkar klimatet har aldrig varit större. FN:s klimatpanel är överens om att människans användning av fossila bränslen i industrin och för transporter, i elproduktion och för uppvärmning genererar utsläpp som förstärker växthuseffekten. Med denna samstämmighet som grund kan Klimatkampanjen tryggt sätta ner foten och göra ett tydligt avtryck.”

Den som så önskar kan läsa hela det ställvis ganska parodiska dokumentet här:

http://www.naturvardsverket.se/Documents/publikationer/620-5365-5_3.pdf

Men så inträffade det fiaskobetonade klimatmötet i Köpenhamn i december 2009 vilket till råga på allt drabbades av den beramade Al Gore-effekten, det vill säga att aktiviteter vid vilka den forne amerikanske vicepresidenten och klimatalarmisten medverkar i kropp eller ande tenderar att drabbas av sträng kyla och snöoväder. Denna effekt har som bekant fortsatt och lett till den värsta vargavintern i mannaminne med köldnoteringar och snömängder i sällan skådad omfattning över hela landet.

Det fotavtryck NVV hoppades göra får således, om det skall göras i vinter, sättas i ovanligt djup och kall snö och inte i klafsig lera!

Den klimatmässiga enighet som NVV talade om i sitt kampanjdokument var inte ett oomtvistat faktum ens då dokumentet kom till och ännu mindre nu, lika litet som FNs klimatpanel (IPCC) kunde anses/kan anses vara något otadligt sanningsvittne. Särskilt inte  sedan det framkommit att IPCC ägnat sig åt oseriöst fifflande och bågande. Under tiden som gått sedan NVV-kampanjen påverkade svenskarna att tro på tesen om klimatuppvärmningen, ungefär som man fordomdags satte sin tilltro till Luthers Lilla katekes, har emellertid många isar frusit på under broarna.

I det här sammanhanget vill jag gärna bryta en lans för Stockholmsinitiativet (SI), ett svenskt nätverk som till de politiskt korrektas förskräckelse ifrågasätter teorin (ty något annat är det inte) att den eventuella globala uppvärmningen är förorsakad av mänskliga aktiviteter. Bland SIs tillskyndare märks bland andra teknologie doktor Lars Bern, ledamot av Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien (IVA), teknologie hedersdoktor Per-Olof Eriksson, också han ledamot av IVA, samt den legendariske TV-journalisten, författaren och debattören Åke Ortmark. Ledande är även välkända klimatbloggare såsom Maggie Thauersköld Crusell och Per Welander.

Titta gärna på den här videon från SIs presskonferens relativt nyligen:

http://www.youtube.com/watch?v=8t8LIFPzV6w

Här följer SIs mycket innehållsrika hemsida:

http://stockholmsinitiativet.se/

Naturvårdsverkets ”Räven simmar över isen”-kampanj måste ha kostat massor med miljoner och har kanske mer än någonting annat bidragit till att hjärntvätta godtrogna svenskar till att bli så ”klimatsmarta” som möjligt. Frågan är om ens den nu pågående fimbulvintern kan ändra på det. Mycket talar väl också för att våra etablerade politiker kommer att fortsätta precis som förut med sitt uttjatade och tvivelaktiga budskap om den människopåverkade uppvärmningen.

Kung Bore rules!

Det klimatalarmistiska budskapet har vuxit ut till en penningslukande industri involverande såväl politik och vetenskap som en massa annat. Man kan också likna företeelsen vid ett självspelande piano. Varken industrier eller pianon är dock några evighetsmaskiner, och optimist som jag är av födsel och ohejdad vana tror jag att det rådande väderläget med alla dess komplikationer och olägenheter kan bli den första spiken i miljöalarmismens likkista.