Det offentliga språkets förfall enligt Bengt Göransson

Bengt Göransson oroas med rätta  över det språkliga förfallet.

Den 6 mars lyssnade jag på ett intressant föredrag om det offentliga språkets förfall som hölls av gamla socialdemokratiska statsrådet Bengt Göransson. Föredraget hölls inför en fullsatt sal i ABF-huset i Södertälje och hade som paroll att man inte bör säga ”Tyck till”, ett uttryck som högeligen ogillas av Göransson.

Bengt Göransson var ledamot av Sveriges riksdag 1985-91, kultur- och skolminister 1982-89 samt utbildningsminister 1989-91. 2010 innehade han gästprofessuren till Torgny Segerstedts minne vid Göteborgs universitet och kom samma år ut med boken Tankar om politik. Göransson, född 1932, har ett gediget och långt förflutet inom socialdemokratin och har en särskild förkärlek för kultur och folkbildning. Han är även ansluten till nykterhetsrörelsen IOGT-NTO.

Det var alltså en riktig sosseräv som bjöd ABF-auditoriet på väl genomtänkta och hörvärda åsikter om det offentliga språket. Orsaken till att han avskyr uttrycket ”tyck till” förklarade han ungefär så här:

Om man ”tycker till” behöver man inte ta ansvar. De som lyssnar tar åsikterna mer på allvar om de är väl genomtänkta och inte bara uttryck för tyckande.

Enligt Göransson har såväl politiken som språket förtunnats och förflackats. Talaren citerade partibrodern Göran Persson, som vid något tillfälle undsluppit sig att politikens uppgift är att rätta till misstag. Så är det inte alls, menade Göransson:

Politiken är till för att utforma samhället, inte bara att rätta till det som blivit fel. Kommunerna har förvandlats till något slags serviceverksamhet snarare än att vara politiska organisationer.

Högt upp på Bengt Göranssons prioritetslista står att ”återerövra språket”. Han menar att det finns en rad termer som är mer tillkomna för att dölja än att förklara, vilket man bör vara observant på. Såsom ordet ”läkarintyg” som han förklarade ej längre finns – i stället heter det numera ”medicinsk utvärdering”. Göransson uppmanade vidare auditoriet att använda ordet ”medborgare” och ej ”skattebetalare”.

Fredrik Reinfeldt manipulerar språket.

Det är viktigt att fundera över det manipulativa språket, ansåg Göransson. Som exempel anförde han Fredrik Reinfeldts regeringsförklaring 2011. Göransson konstaterade att Reinfeldt här kommit med en språklig innovation: i stället för ”utegångsförbud” för stökig förortsungdom talas det om ”helgavskiljning”. Ord som ”mattelyft” och ”fikabordet” vann inte heller förra statsrådets gillande – de är inte värdiga en regeringsförklaring som skall ha en mer högtidlig språkdräkt.

Göransson:

Förmodligen ville Reinfeldt ”göra sig gemen”, som min farmor brukade säga. Men det är allvarligt när orden inte får betyda något, när orden skall dölja.

Jag skulle vilja bidraga med ett exempel beträffande statsministern som Bengt Göransson avstod från att ta upp. Det gäller det ständigt återkommande mantrat ”invandring berikar”. Detta om något är ägnat att dölja alla de problem som svensk immigrationspolitik för med sig oavsett om den exekveras av borgare eller sossar.

Bengt Göransson uppmanade åhörarna att särskilt lyssna på metaforer, språkliga bilder, och gav några ganska dråpliga exempel – till exempel ”oro som äter sig in” och ”öppenhet som omfamnar”. Alltså rena floskler som saknar innehåll om man begrundar uttryckens (brist på)  innebörd. Ord och uttryck av detta slag var ingenting annat än ”sjölsjukeprosa”, enligt Göransson.

I slutet av föredraget citerade Göransson det strävsamma komikerparet Hasse & Tages lustmord på den svenska sjömansvisan med titeln ”Salta biten”. Detta som exempel på tomt och innehållslöst språkbruk, kan man tänka.Hasse & Tage lustmördade den svenska sjömansvisan.

http://www.youtube.com/watch?v=14l5pdArzyc

Länken ovan går till Sigge Fürsts obetalbara tolkning av Hasse & Tages visa.

Jag uppskattar i hög grad Bengt Göranssons traditionella syn på språk, utbildning och kultur, även om jag kanske inte håller med honom i varje stycke. Den kan i mina ögon betecknas som ett fint exempel på konservativt tänkande när det är som bäst!

Ord och uttryck som borde vara bannlysta

Inspiration till det här inlägget fick jag när jag för hundrafemtielfte gången fick syn på ordet ”klimatsmart” i något sammanhang. Här följer således en lista på några ord och uttryck jag helst vill se utmönstrade från svenska språket – eller i förekommande fall åtminstone använda på rätt sätt. Detta oavsett om de har en politisk innebörd eller ej.

Klimatsmart
Nyckelord i reklam och opinionsbildning som bygger på (van)föreställningen, att vi kan förändra klimatet till det bättre om vi vidtar vissa mått och steg i vardagslivet.

Snicksnack. Ingen kan inbilla mig att den så kallade globala uppvärmningen kommer att hejdas om jag skulle komma på tanken att slänga matrester och mjölkförpackningar i skilda avfallspåsar eller stänga av min ljudanläggnings stand-by-läge. Eller för den delen sluta andas för att stävja koldioxidutsläppen. Klimatet har skiftat i alla tider alldeles oberoende av mänsklig påverkan och kommer fortsätta göra så.

Hållbar
Ännu ett ord från det miljörelaterade fikonspråket översatt från engelska sustainable. Ett nonsensord i detta sammanhang som kan betyda allt och ingenting men som låter trovärdigt på ett vagt sätt.

Ett glas kan vara hållbart såsom Duralex-glas i den forna Radio Nord-reklamen (ni som är litet äldre vet vad jag talar om). Inte min hantering av soporna eller mitt val av toapapper. För övrigt brukar jag dryga ut soppåsarna med en eller annan glasflaska jag inte får pant för.

Ekologisk
En etikett eller beteckning som i realiteten nästan uteslutande är ett smart sätt för födoproducenter att ta ut ett högre pris för produkten i fråga. Engelskspråkig motsvarighet är organic.

Undersökningar har i flera fall visat att det inte är någon som helst skillnad närings- eller hälsomässigt mellan ”ekologiska” och ordinära produkter.

Alternativa energikällor
Sådant som miljönissarna försäkrar oss kommer att ersätta kärnkraft och olja inom något decennium på sin höjd. Det har man sagt ända sedan kärnkraftsomröstningen ägde rum för 30 år sedan utan att ha kommit ett steg på vägen sedan dess.

Alternativ till kärnkraft?

Sanningen är att exempelvis vindkraft och solkraft aldrig kommer att försörja större enheter än små byar och experimentsamhällen reserverade för de värsta gröna kufarna. I verkliga livet blir alternativet i stället kolkraft.

Median
Alltså användandet av det latinska ordet media, som är pluralis, i singularis. Exempel: den svenska median har rapporterat…Ett medium, flera media (eventuellt medier) skall det vara. Absolut aldrig en eller ett media.

Främlingsfientlig
Ett ord som används flitigt i syfte att misstänkliggöra Sverigedemokraterna. Ingenting annat än ett politiskt kodord för att mäla ur partiet i fråga ur den anständiga politiska gemenskapen. Ingen kan rimligen vara fientlig gentemot alla främlingar, som professor Helene Lööw konstaterat.

Sverigedemokrater är förvisso kritiska till svensk invandringspolitik och en hel del annat, men plockar knappast fram blydaggen eller hagelgeväret om de ser en gäst de inte känner igen i stampuben.

Ultimata
Direktimporterat ord från engelskan som används i stället för svenska ”slutgiltiga.” Vanligt i reklamen för att beteckna en enastående – se där en annan tänkbar ersättning – bra produkt.

Ren avrättning
Uttrycket används av nyhetsmedia och ibland till och med av poliser, som sannerligen borde veta bättre, för att beteckna ett särskilt brutalt mord. En avrättning är dock ett straff som efter vederbörlig  rättsprocess  kan utmätas för extremt grova brott i länder såsom Kommunistkina, Iran eller USA. I de båda förstnämnda länderna behöver brottet inte ens vara särskilt grovt eller ens ett brott.

Om en medlem ur Bandidos skjuter ihjäl en snubbe från Hell´s Angels så är det banne mig ingen avrättning utan ett mord eller kanske rentav ett lönnmord. Om man till varje pris måste nämna ordet ”avrättning” i sådana sammanhang kan man lämpligen ta efter amerikanerna, som säger execution style. Alltså ”avrättningsliknande.”

Kollegor
Det korrekta uttrycket för personer i samma ställning som en själv eller andra personer som tillhör någon viss kategori är kolleger, ingenting annat.

Hustru och hustru?

Äktenskap, gift med
Det skall väl egentligen inte behöva sägas att personer av samma kön inte kan gifta sig med, det vill säga ingå äktenskap, med varandra. Ett äktenskap kan definitionsmässigt aldrig vara någonting annat än en förening mellan en man och en kvinna. Alltså inte mellan personer av samma kön eller fler individer än två. Eller mellan människor och representanter för djurriket.

Sedan får svenska lagstiftare, pastorer eller andra auktoriteter i ämnet säga vad de vill. Eva och Efva eller Mark och Jonas kan inte vara gifta med varandra, möjligen leva i ett partnerskap eller på sin höjd under äktenskapsliknande former.

Lönekuvertet
Hur länge sedan var det någon som fick sin lön för utfört arbete i ett kuvert och inte insatt på konto? Just det – det har troligen inte hänt under det senaste halvseklet.

Ändå envisas politiker och journalister med att använda detta osedvanligt obsoleta uttryck när de talar/skriver om löner i någon form.

Sexualfientlig
Politiskt korrekt kodord som används om allt och alla som till äventyrs anser att sexuell avhållsamhet kan vara bra i vissa sammanhang. Till exempel när det gäller ungdomar som inte är torra bakom öronen eller för att förebygga oönskade graviditeter och aborter. Genast frammanas bilder av nunnor med snörpta munnar samt hallelujaropande fanatiker.

Sekt
Ordet sekt användes ursprungligen för att beteckna en valfri religiös rörelse. Katolska kyrkan är till exempel en sekt, den protestantiska delen av kristenheten en annan.

En betydelseförskjutning har dock skett under årens lopp, så att ”sekt” numera används enbart i negativ betydelse och främst för att brännmärka riktningar man inte förstår sig på eller för all del också rena galenpanneföreteelser. Vilketdera spelar mindre roll,bara en negativ bild frammanas.

Håna
Ett ord som kommit att användas alltmer under senare år. Ofta är det någon TV-personlighet som förklaras håna en annan individ/individer. Exempel: ”Ranelids hån mot Let´s dance-juryn”. Det kan också vara en politiker som påstås håna en antagonist: ”Reinfeldts hån mot Mona.”

Om man hånar någon betyder det egentligen att man är synnerligen elak och/eller ojust mot den personen. Numera kan det emellertid betyda att någon bara är litet smårolig mot en annan varför den ursprungliga betydelsen märkbart devalverats.

Selma: vår största författarinna.

Författare
Av någon anledning skall numera alla kvinnor som skriver böcker kallas författare. På samma sätt sägs alla personer av feminint kön som skulpterar vara skulptörer. Anledningen torde vara att ”författarinna” eller ”skulptris” skulle vara nedvärderande och förringa de kvinnliga insatserna.

Kvalificerat nonsens, givetvis. Det går nämligen fortfarande utmärkt att skriva sångerska eller skådespelerska trots att dessa feminina yrkesbeteckningar logiskt sett borde vara minst lika nedvärderande som författarinna eller skulptris anses vara. Bland genusideologerna är dock logik en klar bristvara. För mig kommer Selma Lagerlöf alltid att vara en författarinna och därtill en av de stora inom litteraturen.

Sjuksköterska
Givetvis anses det helt okay att nedvärdera eller förringa mäns yrkesinsatser. Därför spelar det ingen roll hur mycket män som arbetar inom sjukvården protesterar mot att bli kallade ”sjuksköterskor.” Om det nu finns de som gör det.

Nattduksbord
De som slentrianmässigt använder detta ord borde kanske någon gång fundera över vad i helvete en ”nattduk” är för något. En duk som bara används på natten? Sådant slag finns inte. Det korrekta ordet för det lilla bordet bredvid sängen är nattygsbord. Tyg betyder redskap, hjälpmedel – i fallet med nattygsbordet ting som väckarklocka, vattenglas med eller utan löständer i, böcker eller vad det nu kan vara.

 

Mankell misshandlar svenska språket.

Innan
I dessa yttersta av tider finns knappt längre någon människa som kan skilja mellan innan och före. Skriver man ”innan” i en mening måste det ske ett eller annat därefter. Till exempel ”innan vi åt oss mätta.” Det heter naturligtvis inte ”före vi åt oss mätta.” Det vet dock uppenbarligen inte herr Mankell som skrivit en bok – som givetvis också blivit film – som han kallar ”Innan frosten”. Det korrekta hade varit ”Före frosten”. Eller ”Innan frosten kom”.

Dramatikern Lars Norén, som härom året skrev en bok på flera tusen sidor där han brännmärkte allt och alla i Sverige han trodde sig kunna hitta några fel på, visste inte bättre än att han gav en teaterpjäs titeln ”Ett sorts Hades.” Ett sorts…skicka hit luktsaltet, någon!