Posted tagged ‘Afghanistan’

Överskattade ryssar förlorar kriget

19 maj, 2022

De ryska stridskrafterna är av allt att döma kraftigt övervärderade, vilket kan leda till ett ryskt nederlag i kriget i Ukraina.

Den ryska invasionen av Ukraina avslöjar, i likhet med vad som var fallet vid tidigare militära äventyrligheter från rysk sida, en rad brister hos de ryska stridskrafterna. Det menar sajten Meta-Défense.fr i en analys daterad 7 mars 2022. https://www.meta-defense.fr/sv/2022/03/07/har-vi-%C3%B6verv%C3%A4rderat-de-ryska-arm%C3%A9erna/?fbclid=IwAR3-zvW4EMfkY2z5bSc4vPDJZIOSOjsVPaSLSz724RS3Sv566NYeVJ0XdDc

Meta-Défense.fr framhåller: ”Inte nog med att det mesta av utrustningen ärvdes från sovjettiden och hade moderniserats endast något, utan de ryska enheterna led själva av stora misslyckanden och försämrad operativ förmåga. Och om dessa hade noterat vissa framgångar, som 2014 på Krim, eller 2015 i Donbass, visade de fortfarande vissa gränser när de var tvungna att konfrontera modern kapabilitet, vilket var fallet i början av operationen i Syrien.”

Ändå, menar skribenten, har flera ambitiösa reformer skett, exempelvis 2008 och 2012 vad beträffar förbättringar avseende prestationsförmågan hos stridsvagnar, stridsbombplan, stridsfartyg och ubåtar.

PM Nilsson, ledarskribent i Dagens industri, pekar i en artikel den 13 mars 2022 på svagheterna hos de ryska stridskrafterna men även det ryska samhället i stort: ”De ryska stridskrafterna kan lägga ukrainska städer i ruiner men Rysslands ekonomiska bas och politiska ställning förstörs nu med en hastighet som överraskar de flesta bedömare.” https://www.di.se/ledare/ryssland-forlorar-kriget/

Enligt PM Nilsson är Vladimir Putins ryska rike ”en ekonomisk dvärg som utmanar väst på alla sätt som tänkas kan”. Nilsson pekar på att EUs ekonomiska styrka är elva gånger större och NATO-ländernas 30 gånger större än Rysslands. De nordiska ländernas samlade ekonomi är närmare tio procent större än den ryska.

Det konstateras vidare i Dagens industris ledarartikel att det inte finns en enda rysk innovation eller ett enda varumärke som kan ta upp kampen med väst. Till och med de mest kända vodkasorterna kommer någon annanstans ifrån än från Ryssland: Smirnoff från USA, Khortytsa från Ukraina, Zubrowka från Polen, Finlandia från Finland och Absolut från Sverige.

Nilsson konstaterar vidare att de utländska sanktionerna, trots Putins försäkringar om motsatsen, slår hårt mot den ryska ekonomin och krymper den till ”afrikansk nivå”. Rubeln har fallit med 50 procent, räntan har stigot till 20 procent och Moskva-börsen tvingas hålla stängt. Stora ryska företag som Gazprom, Sherbank, Rosneft och VTB har kollapsat och de västerländska storföretagen har lämnat Ryssland i rask takt.

PM Nilsson drar följande slutsatser: ”Ett regimskifte i Moskva är just nu lika sannolikt som ett i Kiev, På längre sikt har Ryssland ingen chans i kraftmätningen…Ryssland går mot ett historiskt nederlag.”

Samma åsikt framförs i en video i Expressens nätupplaga den 10 maj av Nigel Gould Davis som tidigare varit Storbritanniens ambassadör i Belarus. Han säger bland annat: ”Ryssarna har inte vunnit det här kriget – de håller på att förlora det.” Krigsutvecklingen talar för ett Ukraina som ständigt tillförs nya stridskrafter utifrån. https://www.expressen.se/tv/nyheter/ryssland-haller-pa-att-forlora-kriget/

Vladimir Putin var när de ryska stridsvagnarna rullade in över gränsen till grannlandet Ukraina den 24 februari tveklöst övertygad om att ”den särskilda operationen” skulle vara över på några dagar, kanske högst någon vecka. Många i väst var inne på samma linje.

Det visar sig nu emellertid med full skärpa att de ryska stridskrafterna varit våldsamt överskattade, precis som Sovjetunionens stridskrafter länge var det. Detta framgick med all önskvärd tydlighet av det ryska nederlaget mot Mujaheddin i Afghanistan-kriget 1979-89. Två år senare hade Sovjetunionen imploderat.



böib

Stormakterna är dåliga på att ockupera

9 april, 2022
Tibetaner världen över har inte givit upp sitt motstånd mot den kinesiska ockupationen av deras hemland.

”Ockupation är inte stormakternas paradgren”, konstaterar Dagens PS den 7 april. Det verkar inte så, nej. Men undantag finns. https://www.dagensps.se/investerardygnet/ockupation-ar-inte-stormakternas-paradgren/

Det krävs inget strategiskt snille för att inse att Rysslands invasionsplaner avseende Ukraina har gått om intet. Ryska generaler hade ett koncept om att landet skulle kunna tvingas på knä inom 72 timmar och lyckades tuta i Vladimir Putin att detta skulle kunna lyckas, men när invasionen – som inleddes den 24 februari – nu har pågått i halvannan månad syns fortfarande inget slut på kriget.

Sovjetunionen/Ryssland. Dagens PS skribent fastslår vidare att Ryssland har ett uselt facit när det gäller militära utlandsoperationer i modern tid. När sovjetiska styrkor invaderade det otillgängliga Afghanistan på julafton 1979 i syfte att backa upp en skakig kommunistregim hade man inte räknat med att tvingas lämna landet med svansen mellan benen, vilket skedde den 15 februari 1989. https://sv.wikipedia.org/wiki/Afghansk-sovjetiska_kriget

Efter Sovjetunionens sammanbrott den 31 december 1991 tog det inte många månader innan regimen, ledd av president Muhammed Najibullah, tvingades avgå. För motståndet svarade den afghanska motståndsrörelsen Mujaheddin, vilken i sin tur fick kraftigt ekonomiskt och militärt stöd från USA, som med all rätt såg konflikten som en del i det Kalla kriget. Efter fyra års inbördeskrig kom talibanerna till makten 1996 varvid Najibullah avrättades. Det sovjetisk-afghanska kriget kostade 1,5 miljoner människor livet, varav 90 procent var civila offer.

Enligt militärexperten Anthony James Joes kan den sovjetiska ockupationen av Afghanistan ses som en ”textbook study of how a major power kan fail to win a war against guerillas.”

Inte heller de två krigen i Tjetjenien 1994-96 respektive 1999-2000 blev någon större succé för ryssarna. De lyckades visserligen få tjetjenerna på knä till slut, men det krävdes alltså två krig under fyra års tid att betvinga ett land lika stort som Värmland med 1,3 miljoner invånare. https://sv.wikipedia.org/wiki/Andra_Tjetjenienkriget

USA. De båda ovannämnda exemplen visar att Sovjet/Ryssland förlitade sig mer på våld än på diplomati, vilket naturligtvis även angreppet på Ukraina visar. Sak samma kan sägas om USAs ageranden i Sydvietnam och de övriga indokinesiska länderna Laos och Kambodja under åren 1960-75. USAs syftemål var att hindra kommunisterna från att ta makten.

Det var den så kallade dominoteorin som var vägledande för de amerikanska insatserna i Indokina. Den gick ut på att om kommunismen upprättas i ett land så kommer övriga länder i samma region att falla som dominobrickor. Oavsett teorins riktighet var det tvivelsutan en ädel uppgift att ta itu med kommunisterna, men dessvärre begick amerikanerna under processen alla fel som var möjliga att begå.

Konflikten i Indokina blev ett historiskt fiasko för Förenta staterna, som beräknas ha förlorat 58 230 soldater enbart i Vietnam. Som mest fanns vid samma tillfälle omkring 580 000 amerikanska soldater i Vietnam 1968. Totalt varierar uppskattningen av antalet dödsoffer i civila och militära offer mellan 2 och 5 miljoner. I slutändan stod USA som förlorare, vilket var första gången USA förlorat ett krig. https://sv.wikipedia.org/wiki/Vietnamkriget

Storbritannien. Om bara viljan hade funnits hade såväl ryssar som amerikanare kunnat lära sig ett och annat av den brittiske fältmarskalken Gerald Templer, som av Winston Churchill utnämndes till högkommissionär i the Federation of Malaya (Malaysia) sedan den kommunistiska MNLA-gerillan i västra delen av landet mördat hans företrädare Henry Gurney i ett bakhåll 1951. Templer hade tidigare deltagit i de båda världskrigen samt slagit ner det arabiska upproret i det brittiska Palestina-mandatet. https://sv.wikipedia.org/wiki/Gerald_Templer

Templer uttryckte sin strategi för gerillabekämpning på följande sätt: ”The answer to the uprising lies not in pouring more troops into the jungle, but in the hearts and minds of the people.” Oroligheterna i Malaysia inleddes 1948 och när Templer lämnade landet 1954 hade det lugnat ner sig betydligt. 1960 hade britternas kontrarevolution slutligen segrat på alla fronter.

Storbritannien var emellertid inte lika skickligt på att hantera ockuperade områden överallt som i Malaysia och några andra områden av typ Oman och Grekland. Ett eklatant exempel på det är Brittiska Indien, den så kallade juvelen i kronan i det brittiska imperiet. Ett ökänt exempel härpå är massakern i parken Jallianwala Bagh i sikhernas heliga stad Amritsar den 13 april 1919. https://sv.wikipedia.org/wiki/Brittiska_Indien

General Reginald Dyer gav här sina soldater order om att beskjuta en fredlig demonstration tills ammunitionen tog slut. När krutröken skingrats hade 379 dödats och 1100 sårats enligt officiell brittisk statistik, men andra källor nämner att så många som 1526 personer kan ha massakrerats till döds. Följden blev att Mohandas Gandhi fick vind i seglen i sin självständighetskamp och 1947 fick britterna lämna Indien som också omfattade Pakistan, Bangladesh, Myanmar och Sri Lanka. https://sv.wikipedia.org/wiki/Amritsarmassakern

Kina. Tibet har varit en kommunistkinesisk koloni sedan 1950 med den officiella beteckningen ”självstyrande region”. Redan på 600-talet var Tibet ett starkt kungadöme med buddhistisk prägel vilket dock erövrades av de mongoliska horderna på 1200-talet. På 1800-talet hamnade landet så i konflikt med Ryssland och Kina.

Efter det kinesiska kejsardömets fall fördrevs de kinesiska trupperna i Tibet 1912. De återkom emellertid 1950 efter Mao Tse-tungs kommunistiska revolution och inledde en radikal omdaning av det traditionella tibetanska samhället. Det ledde till att landets andliga och världsliga överhuvud, Dalai lama, och hans anhängare 1959 flydde och upprättade ett exiltibetanskt högkvarter i Dharamsala i norra Indien. https://sv.wikipedia.org/wiki/Tibet

Den kinesiska ockupationsmakten har betett sig ytterst brutalt och bland annat mördat munkar och våldtagit nunnor i syfte att krossa den speciella variant av buddhism som genomsyrar det tibetanska samhället. Detta har, 72 år efter den kinesiska invasionen, ännu inte lyckats – tibetaner i Tibet och utlandet har inte givit upp sitt motstånd mot ockupanterna.

.

Tredje världskriget? – Nej, femte!

6 april, 2022
General (senare president) Dwight D. Eisenhower (till vänster) och president Harry S Truman var två av USAs främsta profiler under det Kalla kriget.

Man kan ofta höra varnande röster i samband med det förhandenvarande ryska angreppskriget mot Ukraina att konflikten skulle kunna leda till vad som kallas ”det tredje världskriget”. Detta är enligt min mening en felaktig terminologi.

Jag instämmer i att Vladimir Putins/Rysslands krig i Ukraina i värsta fall riskerar leda till en världsomspännande konflikt. En sådan borde emellertid som jag ser det kallas Femte världskriget. Jag skall här förklara varför.

Första världskriget (1914-18) inleddes med den serbiske terroristen Gavrilo Princips mord på Österrike-Ungerns storhertig Franz Ferdinand och dennes hustru Sophie von Chotek i Sarajevo den 28 juni 1914. Det slutade med att Tyskland kapitulerade den 11 november 1918.

Med krigets utgång krossades den gamla auktoritära och till stor del militaristiska världsordningen och lades grunden till den moderna världen med dess demokratiska och frihetliga värden. Den största världskonflikten sedan Trettioåriga kriget (1618-48) beräknas ha skördat mellan 8,5 och 16 miljoner människoliv. Gavrilo Princip är för övrigt än i dag nationalhjälte i Serbien.

Andra världskriget (1939-45) inleddes med det nationalsocialistiska Tysklands anfall på Polen den 1 september 1939, vilket möjliggjorts av non-aggressionspakten mellan Sovjetunionen och Tyskland en dryg vecka tidigare. 14 dagar efter Tysklands invasion lade Sovjet beslag på den andra delen av Polen.

Efter betydande inledande framgångar för Nazityskland vände krigslyckan vid Stalingrad 1943. Tyskarna kapitulerade den 7 maj 1945 under det att japanerna skrev under kapitulationsavtalet avseende striderna i Stilla havet den 2 september 1945. Tysklands nederlag möjliggjorde Sovjets överhöghet över Östeuropa minus Finland. Krigets förluster uppgick till omkring 50 miljoner människor.

Kalla kriget (1945-91). Det jag vill kalla Tredje världskriget är synonymt med det Kalla kriget, som utbröt när det Andra världskriget slutade med Josef Stalins Sovjet som ledande makt. 1949 fick det onda sidan förstärkning genom kommunistledaren Mao Tse-tungs seger över nationalisterna i det kinesiska inbördeskriget. Det var också den blodigaste av här beskrivna världskonflikter.

I västvärlden fanns en tendens att överskatta den sovjetiska styrkan, men när det kom till kritan säckade sovjetväldet ihop som en punkterad luftmadrass den 31 december 1991. Om vi räknar ihop dödsoffren för den globala kommunismen i länder som Sovjet, Kina, Kuba, Angola, Nordkorea, Kambodja, Vietnam, Albanien och Östblocket inklusive Rumänien kommer vi upp i kanske 100 miljoner.

Kriget mot islamistisk terrorism (2001-21), Fjärde världskriget enligt mitt sätt att se inleddes med att två passagerarplan, framförda av medlemmar i terrorrörelsen al-Qaida, rammade tvillingtornen i World Trade Center i New York och att ett plöjde in i det amerikanska försvarshögkvarteret Pentagon den 11 september 2001. Ett fjärde plan, troligen ämnat för Vita huset, störtade sedan hjältemodiga passagerare övermannat kaparna.

USAs president George W. Bush svarade med att först invadera Afghanistan och därefter Irak i syfte att slå ut de terroristiska krafterna och oskadliggöra al-Qaida-ledaren Usama bin-Laden. Detta lyckades inte, men bin-Laden kunde spåras upp och elimineras av en amerikansk elitstyrka nära Abbottabad i Pakistan den 2 maj 2011.

Dessförinnan hade Iraks blodige diktator Saddam Hussein infångats och avrättats i Irak den 31 december 2006. Kriget kan sägas ha avslutats med att de sista amerikanska trupperna lämnade Afghanistan den 31 augusti 2021. Dödssiffrorna är osäkra, men de kan sannolikt uppskattas till cirka en miljon. Förutom al-Qaida har Islamiska staten (IS) spelat en betydande roll i denna konflikt – dess ledare al-Qurayshi dödades av amerikanska elitsoldater i Syrien den 3 februari 2022.

Samtliga ovan beskrivna världskonflikter slutade med vad som, något förenklat, kan beskrivas som det godas seger över det onda. Dock med förbehållet att såväl kommunism som islamistisk terrorism alltjämt existerar, även om dessa fenomen vingklippts så pass att de inte längre ställer till lika stora problem som tidigare. Det allra viktigaste är att minnas att demokratin aldrig kan tas för given – kampen fortsätter.

Låt oss dock innerligt hoppas att det inte måste till ett femte världskrig för att säkra dess fortbestånd!

Talibanerna tar över: Biden svek afghanerna

16 augusti, 2021

Talibanerna parlamentet i Kabul.

Ett gäng talibaner efter att ha tagit presidentpalatset i Kabul i besittning.

Ett dygn innan talibanerna erövrade Afghanistans huvudstad Kabul flydde president Mohammad Ashraf Ghani Ahmadzai landet. Officiellt skedde detta i syfte att undvika blodsutgjutelse, men jag misstänker starkt att han mest var rädd om sitt eget skinn. Nu får andra representanter för det gamla styret förhandla med erövrarna, vilka försäkrat att de skall vara frikostiga med amnestier och inte sätta igång någon masslakt. https://worldisraelnews.com/afghan-president-flees-country-as-taliban-move-into-kabul/?utm_source=newsletters_worldisraelnews_com&utm_medium=email&utm_content=Ha

Många frågar sig hur Afghanistans armé, med anor tillbaka till 1880-talet, med en numerär om vid pass 300 000 soldater kan falla ihop så fullständigt på kort tid sedan USAs president Joe Biden förklarat att de amerikanska styrkorna skall hemförlovas med kort varsel. I stort sett har soldaterna flytt hals över huvud så fort de sett en talibankrigare. https://www.svt.se/nyheter/utrikes/analys-valplanerad-strategi-bakom-talibanernas-seger-i-afghanistan

Man hade nog förväntat sig mer av en krigsmakt som av Förenta staterna försetts med vapen, ammunition och annan materiel till ett värde av 85 miljarder dollar. Den afghanska armén har förfogat över i runda tal 300 000 soldater, att jämföra med talibanernas kanske 70 000. Under 20 års tid har olika amerikanska administrationer vidare sänt 770 000 soldater till Afghanistan och investerat närmare en biljon dollar i landet.

Sanningen är förmodligen att den afghanska regeringsarmén, trots amerikansk träning och ekonomisk uppbackning, varit en papperstiger – åtskilliga soldater har i kraft av bristande kontroll bott hemma med full lön i stället för delta i militärövningar. Dessutom har man kunnat påräkna amerikanskt flygstöd om man skulle möta motstånd i striderna.

Republikanska politiker i USA ger nu den demokratiske presidenten Joe Biden en stor del av skulden till talibanernas snabba och smärtfria seger. Biden tillkännagav i april sin föresats att dra tillbaka de amerikanska trupperna till den 31 augusti. Reträtten påbörjades i början av juli och genomfördes utan förvarning snabbare än vad som avsetts. https://www.newsmax.com/newsmax-tv/biden-afghanistan-turner-taliban/2021/08/13/id/1032324/?fbclid=IwAR2mxskaBB61kfeaQYJZA-xZfHS1pRgg5GVF6eu0-1t48c22DeUbrne5ng4#

Medlemmen av representanthuset Mike Turner från Ohio förklarade i ett inslag i Newsmax TV.kanal att Biden lämnade de afghanska allierade vind för våg utan en plan att försvara landet: ”They didn´t even give them notice as to what they were doing. The big difference from what the Trump administration was going to do and the Biden administration is that the Trump administration was negotiating with the Taliban and the United States would have been the enforcer of any agreement that´s there. Here Biden hasn´t really left the country.”

Kongressman Turner ser i första hand inte striderna i Afghanistan, som omfattar cirka 660 000 kvadratkilometer, som ett regelrätt inbördeskrig: ”It´s not as if once the Taliban take control, then we´ll have peace. They are a barbaric group. There is no peace, even in the areas they controlled previously. They are murderous, they are raping children throughout the country. This will be a humanitarian crisis and will result in a refugee crisis.”

Epoch Times Photo

Amerikanska soldater besvarar fientlig eld vid Hamid Karzai-flygplatsen i Kabul, dit tusentals afghanska flyktingar samlats i syfte att ta sig ur landet.

Biden tillkännagav för bara någon månad sedan att han inte trodde att talibanerna skulle komma att kontrollera hela landet. Något reellt underlag för denna optimistiska prognos fanns dock inte, och varken den ålderstigne amerikanske presidenten eller hans medarbetare brydde sig om att koordinera administrationens planer med den afghanska regeringen. Så gick det också som det gick: i torsdags intogs Kandahar och Herat, landets andra och tredje största städer och nu har alltså även Kabul fallit.

Tusentals vettskrämda afghaner har flytt från sina hem av rädsla för vad de barbariska talibanerna kan hitta på i form av offentliga avrättningar, piskningar, stympningar och avskaffandet av alla kvinnors rättigheter. Det var så det gick till när de senast hade makten i större delen av landet 1996-2001, det vill säga femårsperioden före det amerikanska ingripandet efter terrorattackerna den 11 september och inte mycket tyder på att det kommer att bli väsentligt annorlunda nu.

Kabuls fall den 16 augusti 2021 markerar slutkapitlet i Förenta staternas längsta och minst framgångsrika krig. De fundamentalistiska talibanerna, som bildats i Kandahar så sent som 1994, slogs inledningsvis tillbaka av de amerikanska styrkorna som invaderat landet för att jaga rätt på al-Qaida-ledaren Usama bin Laden och tycktes vid denna tid slagna i grunden. USA tappade sedan fokus genom den politiska och militära förvirring som uppstod i samband med Irak-kriget.

Om den nuvarande situationen uppstått under Donald Trumps år i Vita huset hade Trump tvivelsutan bildligt talat rullats i tjära och fjädrar i etablerade massmedia och kanske ställts inför riksrätt ännu en gång. När det sker under den senile Bidens egid är det inte många som höjer på ögonbrynen ens.

Joe Biden och hans administration har misslyckats med att sätta in Afghanistan i ett större geopolitiskt sammanhang. När nu amerikanerna försvinner uppstår ett maktvakuum som Kina och Ryssland ivrigt väntar på att fylla. Peking förfogar enligt initierade uppgifter redan över starka bilaterala och multilaterala relationer i den ifrågavarande regionen, men ett förbättrat partnerskap med Afghanistan under talibanerna – vilka i likhet med kineserna inte bryr sig ett dyft om demokrati eller mänskliga rättigheter –  skulle leda till ett ännu större inflytande på USAs bekostnad.

Experter: Kina lär erkänna en talibanregering i Afghanistan

Knivdådet i Vetlanda: Bara Åkesson talar i klartext om invandringen

6 mars, 2021

Löfvens verklighetsuppfattning enligt Steget efter.

”Varje attack mot oskyldiga ska mötas av samhällets samlade kraft”. Det hävdade statsminister Stefan Löfven på en presskonferens efter det blodiga knivdådet i Vetlanda då sju personer skadades.https://www.gp.se/nyheter/sverige/l%C3%B6fven-m%C3%B6tas-med-hela-samh%C3%A4llets-kraft-1.42437402

Följdfrågan blir då: exakt vad menar Löfven med ”samhällets samlade kraft”? Jag vågar mig inte på en gissning och jag tror inte ens statsministern själv hade en susning om vad han talade om. Mer än att han uppenbarligen tycker att det låter bra. Det enda vi i nuläget med säkerhet kan säga är att den 22-årige gärningsmannen kommer att åtalas och dömas för dådet och att domen blir fängelse eller, vilket kanske förefaller troligast, rättspsykiatrisk vård.

Det dröjde ett tag innan media valde att offentliggöra den 22-årige mannens identitet. Det enda vi till en början fick veta var att den för knivdådet misstänkte var en yngre man hemmahörig på ”småländska höglandet”. Så småningom visade det sig att han kommit hit från Afghanistan 2016, folkbokförts i Sverige 2017 och tillåtits stanna för att bedriva gymnasiestudier. https://www.expressen.se/nyheter/den-gripne-mannen-22-aring-domd-for-cannabis/

22-åringen – om nu åldersangivelsen är korrekt – har inte lyckats lära sig svenska under de fem år han vistats i landet. Han har vidare dömts för narkotikabrott för innehav av cannabis samt drabbats av mental ohälsa och varit i ”dåligt skick”, kanske beroende på att han har haft ett utvisningsbeslut hängande över dig. Det uppges också att han bedrivit boxningsträning men inte lyckats knyta några kontakter med andra.

Det står fullständigt klart att den misstänkte mannen inte hade kunnat komma till och stanna i Sverige om det inte hade varit för den svenska migrationspolitiken. Ändå hävdar Stefan Löfven med den drucknes envishet: ”Det här är inte en migrationsfråga, som Sverigedemokraterna vill göra den till.”

Löfvens retorik är en illustration så god som någon till den fråga som Dick Erixon ställde i Samtiden den 1 mars 2021: ”Varför är det så svårt att säga som det är om invandringen?” S-ledaren är dock inte ensam om att ogärna tala i klartext om invandringen – detsamma gäller i princip sju av riksdagens åtta partiledare. https://samtiden.nu/2021/03/varfor-ar-det-sa-svart-att-saga-som-det-ar-om-invandringen/?fbclid=IwAR1eAkGvM00k2LdPOOpnXXennXG9gE4eyg-UR-RoxqnFGBfIu9wDzvME7XA

Jeanders syn på svensk migrationspolitik.

Endast Sverigedemokraternas Jimmie Åkesson säger precis som det är. Någon vecka innan den 22-årige afghanen löpte amok i Vetlanda twittrade Åkesson enligt följande: ”Vårt land behöver ett totalstopp för all asyl- och anhöriginvandring, inklusive kvotflyktingar.”

Vetlanda i Jönköpings län med närmare 14 000 invånare har hittills mest varit känt för sitt framstående bandylag Vetlanda BK med tre SM-guld på meritlistan, det lika framstående speedwaylaget Vetlanda Speedway (tidigare Njudungarna) med lika många SM-tecken samt som födelseort för sångerskan, låtskriverskan och arkitekten Lena Philipsson. Nu blir det tyvärr också känt för helt andra saker. https://sv.wikipedia.org/wiki/Vetlanda

Det har framkommit vittnesuppgifter om att knivmannen skall ha skrikit ”Allahu akbar” (Allah är större) innan han påbörjade sin blodiga illgärning. Troligen skall dock inte alltför stora växlar dras härpå – den fortsatta förundersökningen får utvisa huruvida mannen verkligen hyser terrorsympatier eller ej.

Sveriges vidlyftiga immigrationspolitik gör händelser som den ovan beskrivna mer eller mindre ofrånkomliga. Vårt fortsatta mottagande av terrorridkande IS-resenärer är en tickande bomb som kan få tragiska konsekvenser oavsett Löfvens rundhänta men synnerligen vaga löften om att sätta in ”samhällets samlade kraft”.

Som ett exempel kan nämnas att Borås förbereder sig på att i dagarna ta emot två återvändande IS-kvinnor och deras barn. ”Vi är förberedda”, försäkrar en talesperson för västgötakommunen. Något som återstår att se. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/vast/is-kvinnorna-och-barnen-ar-snart-tillbaka-i-boras

Den undersätsige spionen: vad alla bör veta om Jan Guillou

18 september, 2020

Den något undersätsige före detta spionen Jan Guillou har stått på den röda scenen i åtskillig tid nu.

Det väckte visst uppseende när Jan Guillou, född 1944, i sin krönika i Aftonbladet den 13 september om Kristdemokraternas partiledare skrev: ”Ebba Busch framstår i allt tydligare dager som en sällsynt elak liten fan.” Som till på köpet ville ”gosa med extremhögern” (läs: Sverigedemokraterna).

Orsaken till den förre spionens utbrott var att Busch föreslagit, att Sverige skulle bygga fängelser i länder som Somalia och Afghanistan för att kunna härbärgera brottslingar som ej är svenska medborgare. https://www.aftonbladet.se/nyheter/kolumnister/a/dldRJo/ebba-busch-framstar-som-en-elak-liten-fan

Det förtjänar i sammanhanget påpekas, att den undersätsige Jan Guillou mäter 1,70 meter över havet  – att jämföra med Ebba Buschs 1,72…

Frågan är förstås varför någon skulle bry sig om ett dyft vad Jan Oskar Sverre Henri Guillou tycker, tänker och skriver. Han är och förblir en obalanserad vänsterextremist, vilket han också utan försök till omskrivningar tillstår i en intervju med den statligt sponsrade vänsterblaskan ETC. Här passar han även på att, och håll i er nu, varna för ”en rent fascistisk utveckling i Sverige”. https://www.etc.se/kultur-noje/jan-guillou-jag-var-och-ar-vansterextremist

Guillou är inte direkt någon muntergök vad gäller utvecklingen under 1900-talet: ”Allt gick åt helvete. Det vi klarade oss från var det slutgiltiga kärnvapenkriget. Det kan man sätta på plusskontot. Vi förintade inte världen.” Det har Guillou förstås helt rätt i. Däremot förintades en stor del av den kommunistiska delen av världen med den demokratiska västsidans seger i det Kalla kriget, något som i hög grad förklarar Guillous svårmod.

IB-chefen Birger Elmér.

Jan Guillou och denna bloggare har en sak gemensamt: vi föddes båda i Södertälje. Guillou fick en priviligierad uppväxt men har i efterhand påstått att han misshandlades regelbundet av en sadistisk styvfar. Detta har förnekats av Guillous mamma, Marianne Hansén, som avled 91 år gammal 2013. https://www.expressen.se/nyheter/min-son-ljuger-om-ondskan/

Kontroverserna med sonen ledde till att Hansén gjorde den senare arvlös och testamenterade all sin kvarlåtenskap till Jan Guillous halvsyster. Såväl familjen som före detta studiekamrater har dessutom förnekat att Guillou utsattes för svår pennalism på internatskolan Solbacka i Södermanland, något som Guillou i sin filmatiserade bok Ondskan påstår skall ha ägt rum.

Jan Guillou blev megakändis med sina reportage i FiB Kulturfront 1973 om den av Socialdemokraterna i hemlighet ledda underrättelseorganisationen IB (egentligen Försvarsstabens särskilda byrå), styrd av Olof Palmes tennispartner Birger Elmér (IB är en förkortning av ”Inhämtning Birger”). https://sv.wikipedia.org/wiki/Birger_Elm%C3%A9r

Guillou och hans kumpaner Peter Bratt och Håkan Isacson dömdes till fängelse för spioneri, då deras verksamhet ansågs hota rikets säkerhet. https://sv.wikipedia.org/wiki/Jan_Guillou

Den från Jönköping bördige yrkesmilitären Elmér skall enligt uppgift långt efter IB-affären ha stött ihop med Jan Guillou på en bank, varvid de båda tidigare antagonisterna skall ha kommit överens om att samarbeta i samband med att Guillou började producera sina kioskdeckare om den övermänsklige  svenske underrättelseagenten Carl Hamilton; Elmérs uppgift var att förse författaren med militärt bakgrundmaterial.

Innan Guillou blev rikskändis var  han på 1960-talet reporter på den delvis pornografiska tidningen FiB Aktuellt. Därefter hamnade han på FiB Kulturfront med Greta Hofsten som chefredaktör. Samtidigt var han ansluten till den marxistiska grupperingen Clarté, som sympatiserade med det maoistiska röda Kina.

Jan Guillou och Arne Lemberg på FIB Aktuellts redaktion.

Det var i slutet av 1960-talet som Jan Guillou etablerade kontakt med Jevgenij Gergel, verksam inom spionorganet KGB vid Sovjetunionens ambassad i Stockholm. Guillou träffade Gergel regelbundet under fem års tid och utförde uppdrag mot betalning för den sovjetiska underrättelsetjänsten. Historien uppdagades av Expressen, som tagit del av en  SÄPO-akt omfattande 700 sidor om Gergel varav ett 20-tal inbegrep Jan Guillou. 2009. Gergel. https://www.expressen.se/nyheter/expressen-avslojar/jan-guillou-hemlig-agent-at-sovjet/

Jan Guillou vore inte den han är utan att ljuga som en häst travar. Hans föga trovärdiga förklaring till samröret med KGB var att han ville ”avslöja” spionorganisationen genom att skriva om den i FIB Aktuellt. En som inte trodde på detta var Guillous dåvarande chefredaktör Arne Lemberg (1941-79), som tipsade SÄPO om Guillous suspekta kontakter med ryssarna. Lemberg mördades 1979 på reportageresa i Idi Amins Uganda. https://sv.wikipedia.org/wiki/Arne_Lemberg

Jan Guillou hann under 1960- och 1970-talen också med att engagera sig till förmån för palestinaarabernas sak i Mellanöstern. I egenskap av Israel-hatare uti fingerspetsarna var det naturligt för Guillou att engagera sig för de värsta mördarbanden av typ DFLP och det av läkaren George Habash ledda PFLP (Folkfronten för Palestinas befrielse, en del av paraplyorganisationen PLO). https://sv.wikipedia.org/wiki/Folkfronten_f%C3%B6r_Palestinas_befrielse

Han tillbringade bland annat en månad tillsammans med dessa terrorister, beväpnad med en svensk kpist. I släptåg i sin terrorvänliga verksamhet hade Guillou Göran Rosenberg, för övrigt också han född i Södertälje, vilken trots judiskt påbrå av någon för mig okänd anledning alltid hatat Israel. https://tommyhansson.wordpress.com/2013/06/18/forre-forradaren-guillou-kan-inte-halla-sig/

Jag har  något som kan kallas ett personligt minne av Jan Guillou. Det härrör från hösten 1978,då jag bevistade en presskonferens som ägde rum i festlokalen överst i Wenner-Gren Center i Stockholm. På presskonferensen presenterades Dragan Jovius då nyutkomna bok Sovjetspionage i Sverige. Plötsligt stod Jan Guillou utanför hissen, iförd sportig klädsel efter att ha cyklat längs Sveavägen, och ville komma in. Han blev dessbättre avvisad av arrangörerna.

En spion som verkligen släpptes in på presskonferensen var för övrigt Stig Bergling (1937-2015). Det var förstås innan Bergling avslöjats som spion för Sovjetunionen, vilket skedde 1979 då Bergling greps av den israeliska underrättelsetjänsten Mossad. https://sv.wikipedia.org/wiki/Stig_Bergling

Två terroranhängare på en bild: Jan Guillou och Göran Rosenberg.

Jan Guillou tillåts alltjämt, trots att han dömts till fängelse för spioneri och bevisats ha varit KGB-agent, breda ut sig i det mediala Sverige. Nyligen visade SVT två hyllningsprogram till hans ära. Om Sverige hade varit ett normalt land hade Guillou och den vämjeliga ideologi han står för sedan länge varit förpassade till historiens  bekanta soptipp.

 

 

Syster Deirdre Byrne lovordade Trumps engagemang för de ofödda liven

28 augusti, 2020

Syster Deirdre Byrne höll ett kort men uppmärksammat anförande på det republikanska konventet.

Bland talarna på det Republikanska partiets (Grand Old Party, GOP) konvent i Charlotte i North Caroline var syster Deirdre ”Dede” Byrne en av dem som, trots att hennes anförande var mycket kort, rönte störst uppmärksamhet. Talet kan i sin helhet tas del av här: https://www.catholicnewsagency.com/news/full-text-sister-dede-byrnes-speech-at-the-2020-republican-national-convention-71435

Dede Byrne har onekligen en intressant bakgrund. Som medicinstudent vid Georgetown University i Washington, D. C. anslöt hon sig 1978 till den amerikanska armén och blev kvar där i 29 år. I egenskap av läkare och kirurg med graden överste tjänstgjorde hon bland annat i Afghanistan och på den egyptiska Sinai-halvön.

2002 blev syster Dede som troende kristen medlem i den katolska orden Little Workers of the Sacred Hearts of Jesus and Mary och sändes på uppdrag för att hjälpa fattiga i Sudan, Kenya, Irak samt Washington, D. C. https://www.ourladyofgraceschool.net/our-mission/the-little-workers-of-the-sacred-hearts-of-jesus-and-mary

I sitt tal lovordade Dede Byrne president Donald J. Trump för dennes engagemang till förmån för de värnlösa liven i modersskötetoch och kritiserade de demokratiska parhästarna Joe Biden och Kamala Harris för deras extremt välvilliga attityd gentemot den amerikanska abortindustrin. USA har därtill världens mest extrema abortpolitik som tillåter abort till och med och ibland efter födelseögonblicket. Tillgänglig statistik visar att under tidsperioden 1973-2018 har 61,8 miljoner ofödda människoliv aborterats. https://www.all.org/learn/abortion/abortion-statistics/

”Biden-Harris are the most anti-life ticket ever.”

För syster Byrne är det självklart att det mänskliga livet börjar vid avlelseögonblicket och hon framhöll bland annat:

It is no coincidence that Jesus stood up for what was just and ultimately crucified because what he said was not politically correct or fashionable. As followers of Christ, we are called to stand up for life against a legislative agenda that supports and even celebrates destroying life in the womb…I am not just pro-life, I am pro-eternal life.

”Donald Trump is the most pro-life president this nation has ever had”, menade Byrne och fortsatte: ”Biden-Harris, who are the most anti-life ticket ever, even supports the horrors of late-term abortion and infanticide.”

Den som vill veta mer om syster Deirdre Byrne hittar information här: https://alumni.georgetown.edu/news/magazine/deirdre-byrne-sister-surgeon-soldier

Illavarslande utveckling: attackerna på den kristna tron trappas upp

14 juli, 2020

Hagia Sofia i Istanbul var en av kristenhetens viktigaste kyrkor i nästan 1000 år. Nu vill Erdogan göra den till moské.

Förföljelsen av kristna runtom i världen ökar ständigt. Värst är det i det kommunistiska Nordkorea, men sedan är det idel muslimskt dominerade länder på tio i topp-listan över de länder där kristna trosbekännare förföljs mest. https://www.svt.se/nyheter/utrikes/kristna-mest-forfoljda

Det visar den kristna människorättsorganisationen Open Doors redovisning. ”Det är en ökning på alla fronter, i alla världsdelar”, citeras Peter Paulsson, som är generalsekreterare i Open Doors svenska gren. Närmast efter Nordkorea på den föga ärorika listan kommer Irak, Eritrea, Afghanistan och Syrien.

Ett alldeles särskilt angrepp på kristendomen har Turkiets islamistiske president Recep Tayyip Erdogan svarat för. Erdogan har förutskickat att den historiska byggnaden Hagia Sofia i Istanbul åter skall bli moské. Hagia Sofia byggdes som en kristen kyrka på initiativ av den bysantinske kejsaren Justinianus I 532-87.

1453 omvandlades den till moské efter den muslimska erövringen av Konstantinopel, men 1935 lät den sekuläre turkiske regenten Kemal Atatürk byggnaden bli ett museum och på så sätt tjäna alla trosriktningar. Ett stort antal kristna kyrkor och länder inklusive Vatikanen har protesterat mot Erdogans beslut.

Nidaroskatedralen i Trondheim byggdes till den kristne kungen Olav den heliges ära. Nu vill en norsk präst att den rivs för att inte minoriteterna skall känna sig åsidosatta.

Kritik har icke minst kommit från EU, som dock befinner sig i dilemmat att man inte upplever sig kunna ta i för mycket mot Turkiet då Ankara har makt att öppna spjället för ohejdad immigration till EU-länderna. https://omni.se/eu-landerna-fordomer-turkiet-for-hagia-sofia/a/vQ04m4

Också i Sverige befinner sig kristendomen under attack. Patrik Lindenfors från den fanatiskt ateistiska organisationen Humanisterna menar exempelvis i en debattartikel i Göteborgs-Posten att det kristna korset bör avlägsnas från den blågula flaggan och ersättas av något mer ”inkluderande”. https://www.dagen.se/nyheter/forslag-ta-bort-korset-fran-den-svenska-flaggan-1.1742934

Bland de argument Lindenfors anför för sitt förslag kan nämnas att muslimerna i Afghanistan med flera muslimska länder kan bli förnärmade, om svenska soldater på uppdrag bär korsprydda nationssymboler. Föga överraskande drar Lindenfors i sin argumentation även till med BLM-stuket att ifrågasätta historiska symboler.

Lindenfors attack på en central kristen symbol är ändå närmast en mild västanfläkt vid en jämförelse med förslag som framställts av en sinnessvag kvinnlig präst i vårt västra grannland. Gyrid Gunnes, tidigare känd för att ha bland annat tillbett Allah i full prästerlig ornat och att ha smetat in Bibeln med sitt eget mensblod, anser i ett inlägg i tidningen Vårt Land att det kan vara dags att riva Nidarosdomen i Trondheim.

BITTE ASSARMO: Dags att riva kyrkor – för minoriteternas skull

Katedralen i Nidaros i Trondheim uppfördes med början omkring 1070 och är sannolikt Nordens viktigaste kyrkobyggnad. Här finns bland annat konung Olav den heliges grav. Enligt Gunnes bör kyrkan rivas för att blidka minoriteterna. En rivning vore, anser Gunnes, också en naturlig följd av BLMs statyrivningar.

Biskop Eva Brunne i Pride-tåg i Stockholm.

Tokiga präster av kvinnligt (och för den delen också manligt) kön är vi dessvärre inte heller befriade från i Sverige. För några år sedan ville Eva Brunne, lesbisk biskop i Stockholm, avlägsna korset i Sjömanskyrkan i Stockholm med motiveringen, att muslimer då skulle känna sig mer välkomna i kyrkan. Varför muslimskt troende skulle vilja besöka en kristen kyrka förblev dock osagt.

I Sverige har vi därtill en kvinnlig ärkebiskop, den tyskfödda Antje Jackelén, som inte kan se skillnad på den våldsutövande profeten Muhammed och den kristne fridsfursten Jesus Kristus. Sedan sliter man sitt hår inom den forna statskyrkan för att analysera varför folk flyr från den. Jag vågar påstå att svaret ligger i öppen dag för den som har ögon att se med. https://tommyhansson.wordpress.com/2016/09/13/flykten-fran-svenska-kyrkan-vad-den-verkligen-beror-pa/

Situationen för kristna trosbekännare i vår del av världen är naturligtvis inte lika utsatt som för våra trosbröder i länder såsom Nordkorea, Afghanistan och röda Kina där kristna riskerar livet varje dag och i en del fall också mister det på grund av sin tro. Upptrappningen av attackerna på kristen tro hos oss är dock varningssignaler som varslar om ytterligare marginalisering av och intolerans mot kristet troende.

 

Påvens och Vatikanens kommunistvänliga Kina-politik

25 juni, 2020

Påven Franciskus träffar pilgrimer från Folkrepubliken Kina.

Kina har alltid denna mystiska aura över sig som fascinerar…I Kina är kyrkorna fulla, du kan praktisera din tro i Kina. https://www.breitbart.com/national-security/2017/01/26/pope-francis-defends-chinas-practice-religious-freedom/?fbclid=IwAR0Sarbpr0mrjM3rgmulOBxoeVJL3pKwN0hUUC7jb18sQ9-c5lddLWOhta8

Så uttryckte sig påven Franciskus om Folkrepubliken Kina en intervju i den spanska dagstidningen El Pais den 26 januari 2017. Han bekänner även att han gärna skulle besöka Kina ”så snart de bjuder in mig.” Enligt Franciskus för Vatikanen och Kina fortlöpande en dialog, för vars ändamål en särskild kommission som sammanträffar en gång var tredje månad har bildats. Dialogen med Kina är något som Vatikanen ofta propagerar för i officiella sammanhang. https://www.vaticannews.va/sv/vatikanen/news/2018-06/dialog-nodvandigt-alternativ-for-kyrkans-uppdrag-i-kina.html

Påverns entusiastiska utsagor om den ateistiska diktaturen Kina går stick i stäv med ständigt återkommande rapporter om svårartad religionsförföljelse i det väldiga landet. Enligt organisationen Open Doors, som noga följer situationen för kristna trosbekännare världen över, råder i det röda Kina ”en mardröm för mänskliga rättigheter”.

På en lista som toppas av Nordkorea, Afghanistan och Somalia har Kina avancerat upp till plats 23 bland länder där det är särskilt farligt att vara aktiv kristen. https://missionsbox.org/news/open-doors-2020-world-watch-list-religious-persecution-offenders-reveals-surge-of-violence-human-rights-nightmare-in-china/

Open Door medger att Kina är ett ofantligt stort land där förhållandena för kristna och andra förföljda grupper kan skifta i olika delar av landet men fastslår: ”Det är emellertid korrekt att säga att situationen för kristna har försämrats över hela Kina. Den kinesiska regeringen vill ´kinesisera´ varje religiös ideologi i landet – vilket betyder att troslärorna, inklusive kristendomen, anpassar sig till dess tolkning av kommunismen.”

Detta innenbär i praktiken bland annat ständigt nya restriktioner på Internet och sociala medier och för icke regeringsanknutna organisationer (NGOs). Det innebär vidare att religionen bannlyses från den offentliga sfären och att lärare och medicinsk personal pressas att underteckna dokument som säger att de inte hyser någon religiös tro.

För den kommunistiska regimen anses alla kyrkor som växer sig för stora utgöra hot mot regeringsmakten. Något regimrelaterat dödande har inte inrapporterats hittills under 2020 men däremot förhör, fängslanden samt hot mot kristna ledare och församlingsmedlemmar. Regeringen har också genomfört en omfattande kampanj under vilken flera tusen kors har nedmonterats från fasader till kyrkor och andra byggnader av kristen karaktär. Jag har tidigare behandlat detta i en bloggtext enligt följande: https://tommyhansson.wordpress.com/2020/05/07/roda-kinas-kamp-mot-religionen/

Kardinal Joseph Zen Ze-kiun är djupt kritisk till Vatikanens Kina-policy.

Frågan är varför påven Franciskus, mot denna onekligen oroande bakgrund, väljer att bortse från förföljelsen av kristna i Kina och istället ägna sig åt en skönmålning som helt enkelt inte är med sanningen överensstämmande. Enligt en teori är den nu 84-årige höge prelaten helt enkelt okunnig om vad som sker och förlitar sig helt på den kommunistkinesiska propagandan. Andra menar att Vatikanen har ambitionen att ingå ett avtal med Kina om kristendomens ställning i landet.

Den mest uttalade kritikern av en sådan målsättning är kardinal Joseph Zen Ze-kiun, född i Shanghai 1932, tidigare biskop för Hongkong och Kinas högst rankade romersk-katolske prästman. Han oroar sig för att ett avtal skall ingås som gör den ateistiska regimen i Peking ansvarig för kyrkliga beslut och har anklagat Vatikanen för att ”sälja ut” till Kina.

”Du kan inte gå in i förhandlingar med inställningen ´vi vill underteckna ett avtal till varje pris som helst´”, menar Zen, ”då ger du upp dig själv, du sviker dig själv, du sviker Jesus Kristus.” https://sv.wikipedia.org/wiki/Joseph_Zen

Undfallenheten gentemot regimen i Peking är inte första gången den nuvarande påven böjer knä för den världsliga makten. När han som Jorge Mario Bergoglio 1973-79 basade över Jesuitorden (Jesu sällskap) i hemlandet Argentina, då kyrkan som helhet backade upp den styrande militärjuntan, anklagades han för att tittat åt andra hållet då regimkritiska kristna ”försvann”. https://www.theguardian.com/world/2013/mar/14/pope-francis-argentina-military-junta

Anklagelsen gällde specifikt kidnappningen av de båda jesuitiska prästerna Orland Yorio och Francisco Jalics i maj 1976, vilka senare kunde vittna om att de hållits fångna under omänskliga förhållanden. Enligt kritiken skulle Bergoglio ha dragit tillbaka skyddet för de båda prästerna när dessa arbetade aktivt med utsatta människor i Buenos Aires slum. Däremot skall han inte ha beordrat kidnappningen. Bergoglio blev ärkebiskop i Argentina 1998 och kardinal 2001.

Enligt den i USA landsflyktige kinesiske miljardären och dissidenten Guo Wengui, 52, har påvens välvilliga hållning till Kina sin grund i, att kommunistregimen i Peking förser Vatikanen med 1,6 miljarder US dollar varje år i syfte att förhindra kritik mot Kinas svepande och allt grövre angrepp på aktiv religionsutövning i landet. Bidragen skall enligt Guo ha börjat utbetalas 2014, året efter det att Jorge Mario Bergoglio utsågs till påve efter det att Benedictus XVI tackat för sig. https://www.dailymail.co.uk/news/article-8451783/Fugitive-tycoon-accuses-China-bribing-Vatican-1-6billion-year.html

Kommunisterna har förtryckt det kinesiska folket i drygt 70 år.

Guos uppgifter avlevererades i en radiointervju med president Donald Trumps förre rådgivare Steve Bannon i dennes program The War Room den 20 juni. ”De vill att Vatikanen skall hålla käften och följa CCP (det kinesiska kommunistpartiet) när det gäller religionspolitik”, förklarade Guo. ”Detta är katastrofalt.”

Enligt Guo Wengui bidrar det röda Kina även med 1,5 miljarder US dollar till Australien och 1 miljard till Italien per år.

 

Den moderna ikonoklasmens historielöshet: statyer rivs ner på löpande band

13 juni, 2020

Ett inspektionsteam besiktigar ryttarstatyn av general Robert F. Lee sedan guvernör Ralph Northam beordrat att den skall avlägsnas.

Efter George Floyds död i samband med ett polisingripande i Minneapolis har USA och andra delar av världen drabbats av något som liknar en masspsykos. Allting som har med ”rasism” att göra skall rensas ut. Ett stort antal statyer har redan rivits ner, framförallt i USA men även i andra länder.

Jag förstår mycket väl att folk som förtryckts av blodtörstiga och grymma despoter inte vill ha kvar dessa i statyform. Sådana som Nicolae Ceausescu i Rumänien, Vladimir Lenin och Josef Stalin i Sovjetunionen, Saddam Hussein i Irak för att inte tala om Adolf Hitler och Hermann Göring i Naziyskland. Good riddance, säger jag.

När man emellertid sätter igång med att förstöra minnesmärken över mer komplexa personligheter – det kan vara politiker men också vetenskapsmän och författare – därför att dessa på ett mer eller mindre avlägset sätt anses kunna knytas till rasism eller slaveri går det definitivt för långt.

Nu är det exempelvis på gång i det lättrörliga USA att allt och alla som hade med Amerikas konfedererade stater (CSA) att göra skall bort, såsom den gamla sydstatsflaggan ”Dixie” samt statyer och andra minnesmärken efter bemärkta sydstatsrepresentanter av typ general Robert E. Lee och CSA-presidenten Jefferson Davis. Representanthusets demokratiska talman Nancy Pelosi har nyligen klargjort att hon vill ha bort statyer över elva personer med sydstatsanknytning i Washington, D. C. https://www.washingtontimes.com/news/2020/jun/12/nancy-pelosi-adamant-statues-honoring-confederates/?utm_source=onesignal&utm_campaign=pushnotify&utm_medium=push

Bland de figurer Pelosi vill se skatta åt förgängelsen finns hennes egen partikamrat Jefferson Davis (1806-89), som var president i Amerikas konfedererade stater under hela dess existens 1861-65. Davis var ursprungligen inte för att sydstaterna skulle bryta sig ur unionen av amerikanska delstater men ställde lojalt upp då så krävdes. Han var före inbördeskriget senator samt krigsminister 1857-61. Efter krigsslutet var han bland annat VD för ett livförsäkringsbolag. https://sv.wikipedia.org/wiki/Jefferson_Davis

Virginias guvernör Ralph Northam, partikamrat med Pelosi, dekreterade i förra veckan att den berömda ryttarstatyn föreställande general Robert E. Lee skulle avlägsnas från sin plats på Monument Avenue i Richmond ”så snart som möjligt”. En Lee-staty har redan nedmonterats i New Orleans. https://www.wtvr.com/news/local-news/new-developments-in-richmond-lawsuit-over-removal-of-robert-e-lee-statue

Jag har naturligtvis inget annat val än att överlåta åt amerikanerna själva att avgöra hur de skall hantera sina historiska minnesmärken, men låt mig i alla fall klargöra att i mina ögon är det som nu sker ett övergrepp på historien. Statymarodörerna tycks mena, att i historien finns bara gott och ont och att allt som anses representera det sistnämnda skall rensas bort. Jag kan också konstatera, att det Demokratiska partiet i USA på relativt kort tid tappat all normal politisk anständighet och blivit den tanklösa radikalismens och historielöshetens ömkliga parti.

Det föreligger vissa missförstånd om vem som bar ansvaret för grundandet av Statens rasbiologiska institut i Uppsala…

Det är ett farligt förenklat synsätt som inte lämnar utrymme för de många gånger komplexa tankar och handlingar som skapat det som vi kallar historia. Ett exempel på detta är den amerikanske generalen Benedict Arnold, som betraktas som nattsvart förrädare i USA men som hjälte i Storbritannien på grund av att han gick över från den amerikanska till den brittiska sidan under Frihetskriget. Vi kan inte göra historien om intet eller ens förändra den endast därför att vi förstör sådant som påminner oss om mindre trevliga inslag i denna.

Den nästan alltid läsvärde Johan Hakelius tar i en krönika i Expressen den 13 juni upp precis detta under den något (i alla fall för göteborgarna) provocerande rubriken ”Borde man inte jämna hela Göteborg med marken?” Hakelius framhåller:

Människor har i alla tider levt med historien. Den har aldrig varit blid och rättfärdig. Men den finns där. Mångskiftande, skitig, full av nyanser och ytterligheter, dumheter och genidrag, övergrepp och hjältedåd. https://www.expressen.se/kronikorer/johan-hakelius/borde-man-inte-jamna-hela-goteborg-med-marken/

Som ett exempel på vad han menar anför Hakelius den brittiske köpmannen och filantropen Edward Colston (1635-1721), som tills helt nyligen stod staty i födelsestaden Bristol innan fanatiska anhängare av Black Lives Matter (BLM) kom på att de skulle riva ner statyn och slänga den i Bristols hamn. De hade upptäckt att bland Colstons försyndelser märktes att han varit verksam i Kungliga afrikanska kompaniet, som tillskansat sig monopol på den brittiska slavhandeln. Polisen stod overksam och tittade på när pöbeln rev ner denna staty och flera andra statyer.

Hakelius: ”Men det här var drygt 300 år sedan…Därför är det inte så märkligt att Edward Colston gjorde en del bra saker. Han donerade massor av pengar till fattiga, till sjukhus, till skolor och mycket annat.” Fanatiker förmår dock sällan hålla fler än en faktor åt gången i huvudet, därför måste minnesmärket över Colston väck. https://en.wikipedia.org/wiki/Edward_Colston

Nu går det ju förstås inte alltid som aktivisterna tänkt sig. Så när den antihistoriska pöbeln skulle dra ner en staty i Portsmouth, Virginia i USA lyckades man visserligen få ner statyn i fråga, men det bar sig inte bättre än att den landade i huvudet på en av aktivisterna med ymnig blodsutgjutelse och skallbrott som följd. Det uppges att aktivisten, Chris Greene, ligger i koma. https://twnews.co.uk/se-news/vansterextremister-rev-ned-staty-fick-den-i-huvudet

Frågan är hur länge Astrid Lindgren får sitta och läsa i sin stol utanför Junibacken i Stockholm.

Jag kan ha fel, men mig veterligt har i Sverige ännu ingen staty demolerats på samma sätt som skett i USA eller England. Viljan finns dock. Aktivisten Lovette Jallow, född i Gambia 1984, har deklarerat att hon vill få bort alla statyer av ”blomsterkungen” Carl von Linné (1707-78), vilken som bekant kategoriserat och namngivit betydande delar av världens flora och fauna. ”Gud skapade, Linné ordnade”, lyder ett gammalt talesätt.

Detta struntar Jallow fullständigt i. Hon har av någon anledning fått för sig att Linné var ”rasbiologins fader” och initiativtagare till Statens institut för rasbiologi i Uppsala. ”Jag vet att Linnéstatyerna i Sverige skakar”, menar hon. Det stämmer visserligen att Linné, liksom många andra vetenskapsmän vid denna tid, fuskade litet i rasforskning men dessa insatser förbleknar när vi vet vad han i övrigt åstadkom. Och Statens institut för rasbiologi bildades först 1922, närmare 150 år efter Linnés död när socialdemokraten Hjalmar Branting var statsminister.

Aktivisten Lovette Jallow: ”Jag vet att Carl von Linné-statyerna i Sverige skakar”

Jag undrar mot ovan skisserad bakgrund hur länge statyn av en sittande Astrid Lindgren utanför Junibacken får vara i fred för BLM-pöbeln. Ni vet ju, kära läsare, vilken syssla Lindgren låter Pippi Långstrumps pappa, Efraim Långstrump, ha. Så kan vi ju inte ha det, menade de politiskt korrekta renhetsivrarna och ändrade pappa Långstrumps profession som ”negerkung” till ”härskare av kurrekurredutterna” i de senare upplagorna av berättelsen om Pippi Långstrump. https://sv.wikipedia.org/wiki/Efraim_L%C3%A5ngstrump

Den masspsykos jag ovan beskrivit är ingen historisk innovation. Den går historiskt sett tillbaka till den så kallade ikonoklasmen, vilken under 700- och 800-talen yttrade sig i en massiv förstörelse av ikoner och andra påtagliga religiösa yttringar i det Bysantinska riket. Ikonoklasterna, eller bildstormarna, ansåg att bilder av sådant slag stred mot bibliska förbud att avbilda religiösa gestalter. På 1500-talet flammade företeelsen upp på nytt under reformationen, då reformerta proselyter gick lös på konstverk i kyrkor i Tyskland, Nederländerna och England. https://sv.wikipedia.org/wiki/Ikonoklasm

Ett mer sentida exempel på ikonoklasm är förstörelsen av statyn av amiral Horatio Nelson (1758-1805) i centrala Dublin – kallad Nelson´s Pillar – den 8 mars 1966. Statyn hade då stått på sin pelare sedan 1808 och övervakat O´Connell Street. Detta sprängattentat utfördes av medlemmar av den republikanska organisationen IRA (Irish Republican Army), som först förnekat att den var inblandad. Statyns skadade huvud återfinns numera som utställningsföremål i Dublin City Library.

Den legendariska irländska folkmusikgruppen The Dubliners gjorde händelsen känd genom sången Nelson´s Farwell som innehåller bland annat dessa textrader: ”In Trafalgar Square it might be fair to leave oul´ Nelson standing there, but no one tells the Irish what they´ll view”. https://www.youtube.com/watch?v=ZZeWW0DTOHs

De båda Buddha-statyerna i Bamiyandalen i Afghanistan sprängdes i luften med dynamit av talibanerna 2001. (Teckning Alexander Burnes)

Ett modernt exempel på ikonoklasm av brutalaste slag var sprängningen av de båda monumentala Buddha-statyerna i Bamiyandalen i Afghanistan 2001. Denna genomfördes av talibanerna på order av den beryktade dåvarande afghanske diktatorn mulla Mohammed Omar (1960-2013), en nära två meter lång enögd analfabet. Japans regering och flera internationella företag har åtagit sig att återuppbygga statyerna med utgångspunkt från de rester som finns kvar. Statyerna uppfördes under 500-talet. https://sv.wikipedia.org/wiki/Kulturlandskapet_och_fornl%C3%A4mningarna_i_Bamiyandalen