Posted tagged ‘Aftonbladet’

Sentio och Ipsos: uppåt för oppositionen, neråt för regeringen

25 september, 2020

Nyheter idag/Sentio september 2020.

De båda senaste opinionsmätningarna visar båda på en tydlig trend: regeringsunderlaget är på väg neråt, oppositionen på väg uppåt.

I Nyheter idag/Sentios septemberundersökning är Socialdemokraterna alltjämt störst men får nöja sig med 25,1 procent av väljarsympatierna, en minskning med 1,6 procentenheter jämfört med närmast föregående mätning. Inte så långt efter kommer Sverigedemokraterna med 22,4 procent, vilket är samma resultat som i senaste mätningen. Tredje störst blir Moderaterna på 19,7, mínus 0,6.

Rödgröna totalkrossas i Sentio och KD bryter nedåtgående trend

Eftersom Kristdemokraterna ökar med 1,7 procentenheter till 7,1 procent skrapar den så kallade konservativa oppositionen ihop sammanlagt 49,7 procent. Det innebär att det rödagröna regeringsunderlaget endast förmår tillskansa sig 39,5 procent.

Då är ändå Miljöpartiets (3,9) och Liberalernas (3,0 ) siffror medräknade trots att dessa partier skulle åka ur riksdagen om Sentio-mätningens noteringar vore valresultat. Det hjälper inte ens att inkludera Vänsterpartiets 8,6 procent i regeringspartiernas mätresultat – oppositionen blir ändå större.

DN/Ipsos siffror för september skiljer sig inte särskilt mycket från Nyheter idag/Sentios. Undersökningen ger Socialdemokraterna 26 (-1) – Ipsos använder av någon anledning endast heltal – och Moderaterna (+-0) samt Sverigedemokraterna 20 (-1) procent. Vänsterpartiet får som fjärde största parti 9 (-1), Centerpartiet 8 (+1) och Kristdemokraterna 7 (+1) procent.  https://www.expressen.se/nyheter/dnipsos-stodet-storre-for-sdmkd-an-januaripartierna/

Gott om flaggor men ont om raka besked av Löfven, som här flankeras av socialminister Lena Hallengren och folkhälsochefen Johan Carlson.

Främsta skillnaden jämfört med Sentio-mätningen är att såväl Miljöpartiet (+1) som Liberalerna (+1) båda hamnar på riksdagsspärren om 4 procent. Oppositionen i form av SD, M och KD får ändå övertaget med 47 procent, att jämföra med regeringsunderlagets 42 procent. Övriga partier lyckas skrapa ihop 2 (+-0) procent.

Det återstår visserligen två år till valet, men åtminstone denna bloggare undrar i sitt stilla sinne om sossarna ledda av den mumlande och allmänt hopplöse Stefan Löfven kommer att kunna vidmakthålla sitt nuvarande övertag över opinionen. Att regeringen förlorat sitt goda renommé av att ha skött den kinesiska pandemin på ett acceptabelt sätt är fullt klart.

Här får Löfven bassning av Aftonbladet-kolumnisten Lena Mellin för att han inte, under en presskonferens tillsammans med socialminister Lena Hallengren och Folkhälsomyndighetens chef Johan Carlson, förmådde ge raka besked om regeringens fortsatta virushantering. https://www.aftonbladet.se/nyheter/kolumnister/a/56VzkK/lofven-hade-chansen–men-tog-den-inte

När skall folkflertalet inse att att det är ett gäng losers som ”styr” Sverige och att dessa bör bytas ut snarast möjligt?

 

Den undersätsige spionen: vad alla bör veta om Jan Guillou

18 september, 2020

Den något undersätsige före detta spionen Jan Guillou har stått på den röda scenen i åtskillig tid nu.

Det väckte visst uppseende när Jan Guillou, född 1944, i sin krönika i Aftonbladet den 13 september om Kristdemokraternas partiledare skrev: ”Ebba Busch framstår i allt tydligare dager som en sällsynt elak liten fan.” Som till på köpet ville ”gosa med extremhögern” (läs: Sverigedemokraterna).

Orsaken till den förre spionens utbrott var att Busch föreslagit, att Sverige skulle bygga fängelser i länder som Somalia och Afghanistan för att kunna härbärgera brottslingar som ej är svenska medborgare. https://www.aftonbladet.se/nyheter/kolumnister/a/dldRJo/ebba-busch-framstar-som-en-elak-liten-fan

Det förtjänar i sammanhanget påpekas, att den undersätsige Jan Guillou mäter 1,70 meter över havet  – att jämföra med Ebba Buschs 1,72…

Frågan är förstås varför någon skulle bry sig om ett dyft vad Jan Oskar Sverre Henri Guillou tycker, tänker och skriver. Han är och förblir en obalanserad vänsterextremist, vilket han också utan försök till omskrivningar tillstår i en intervju med den statligt sponsrade vänsterblaskan ETC. Här passar han även på att, och håll i er nu, varna för ”en rent fascistisk utveckling i Sverige”. https://www.etc.se/kultur-noje/jan-guillou-jag-var-och-ar-vansterextremist

Guillou är inte direkt någon muntergök vad gäller utvecklingen under 1900-talet: ”Allt gick åt helvete. Det vi klarade oss från var det slutgiltiga kärnvapenkriget. Det kan man sätta på plusskontot. Vi förintade inte världen.” Det har Guillou förstås helt rätt i. Däremot förintades en stor del av den kommunistiska delen av världen med den demokratiska västsidans seger i det Kalla kriget, något som i hög grad förklarar Guillous svårmod.

IB-chefen Birger Elmér.

Jan Guillou och denna bloggare har en sak gemensamt: vi föddes båda i Södertälje. Guillou fick en priviligierad uppväxt men har i efterhand påstått att han misshandlades regelbundet av en sadistisk styvfar. Detta har förnekats av Guillous mamma, Marianne Hansén, som avled 91 år gammal 2013. https://www.expressen.se/nyheter/min-son-ljuger-om-ondskan/

Kontroverserna med sonen ledde till att Hansén gjorde den senare arvlös och testamenterade all sin kvarlåtenskap till Jan Guillous halvsyster. Såväl familjen som före detta studiekamrater har dessutom förnekat att Guillou utsattes för svår pennalism på internatskolan Solbacka i Södermanland, något som Guillou i sin filmatiserade bok Ondskan påstår skall ha ägt rum.

Jan Guillou blev megakändis med sina reportage i FiB Kulturfront 1973 om den av Socialdemokraterna i hemlighet ledda underrättelseorganisationen IB (egentligen Försvarsstabens särskilda byrå), styrd av Olof Palmes tennispartner Birger Elmér (IB är en förkortning av ”Inhämtning Birger”). https://sv.wikipedia.org/wiki/Birger_Elm%C3%A9r

Guillou och hans kumpaner Peter Bratt och Håkan Isacson dömdes till fängelse för spioneri, då deras verksamhet ansågs hota rikets säkerhet. https://sv.wikipedia.org/wiki/Jan_Guillou

Den från Jönköping bördige yrkesmilitären Elmér skall enligt uppgift långt efter IB-affären ha stött ihop med Jan Guillou på en bank, varvid de båda tidigare antagonisterna skall ha kommit överens om att samarbeta i samband med att Guillou började producera sina kioskdeckare om den övermänsklige  svenske underrättelseagenten Carl Hamilton; Elmérs uppgift var att förse författaren med militärt bakgrundmaterial.

Innan Guillou blev rikskändis var  han på 1960-talet reporter på den delvis pornografiska tidningen FiB Aktuellt. Därefter hamnade han på FiB Kulturfront med Greta Hofsten som chefredaktör. Samtidigt var han ansluten till den marxistiska grupperingen Clarté, som sympatiserade med det maoistiska röda Kina.

Jan Guillou och Arne Lemberg på FIB Aktuellts redaktion.

Det var i slutet av 1960-talet som Jan Guillou etablerade kontakt med Jevgenij Gergel, verksam inom spionorganet KGB vid Sovjetunionens ambassad i Stockholm. Guillou träffade Gergel regelbundet under fem års tid och utförde uppdrag mot betalning för den sovjetiska underrättelsetjänsten. Historien uppdagades av Expressen, som tagit del av en  SÄPO-akt omfattande 700 sidor om Gergel varav ett 20-tal inbegrep Jan Guillou. 2009. Gergel. https://www.expressen.se/nyheter/expressen-avslojar/jan-guillou-hemlig-agent-at-sovjet/

Jan Guillou vore inte den han är utan att ljuga som en häst travar. Hans föga trovärdiga förklaring till samröret med KGB var att han ville ”avslöja” spionorganisationen genom att skriva om den i FIB Aktuellt. En som inte trodde på detta var Guillous dåvarande chefredaktör Arne Lemberg (1941-79), som tipsade SÄPO om Guillous suspekta kontakter med ryssarna. Lemberg mördades 1979 på reportageresa i Idi Amins Uganda. https://sv.wikipedia.org/wiki/Arne_Lemberg

Jan Guillou hann under 1960- och 1970-talen också med att engagera sig till förmån för palestinaarabernas sak i Mellanöstern. I egenskap av Israel-hatare uti fingerspetsarna var det naturligt för Guillou att engagera sig för de värsta mördarbanden av typ DFLP och det av läkaren George Habash ledda PFLP (Folkfronten för Palestinas befrielse, en del av paraplyorganisationen PLO). https://sv.wikipedia.org/wiki/Folkfronten_f%C3%B6r_Palestinas_befrielse

Han tillbringade bland annat en månad tillsammans med dessa terrorister, beväpnad med en svensk kpist. I släptåg i sin terrorvänliga verksamhet hade Guillou Göran Rosenberg, för övrigt också han född i Södertälje, vilken trots judiskt påbrå av någon för mig okänd anledning alltid hatat Israel. https://tommyhansson.wordpress.com/2013/06/18/forre-forradaren-guillou-kan-inte-halla-sig/

Jag har  något som kan kallas ett personligt minne av Jan Guillou. Det härrör från hösten 1978,då jag bevistade en presskonferens som ägde rum i festlokalen överst i Wenner-Gren Center i Stockholm. På presskonferensen presenterades Dragan Jovius då nyutkomna bok Sovjetspionage i Sverige. Plötsligt stod Jan Guillou utanför hissen, iförd sportig klädsel efter att ha cyklat längs Sveavägen, och ville komma in. Han blev dessbättre avvisad av arrangörerna.

En spion som verkligen släpptes in på presskonferensen var för övrigt Stig Bergling (1937-2015). Det var förstås innan Bergling avslöjats som spion för Sovjetunionen, vilket skedde 1979 då Bergling greps av den israeliska underrättelsetjänsten Mossad. https://sv.wikipedia.org/wiki/Stig_Bergling

Två terroranhängare på en bild: Jan Guillou och Göran Rosenberg.

Jan Guillou tillåts alltjämt, trots att han dömts till fängelse för spioneri och bevisats ha varit KGB-agent, breda ut sig i det mediala Sverige. Nyligen visade SVT två hyllningsprogram till hans ära. Om Sverige hade varit ett normalt land hade Guillou och den vämjeliga ideologi han står för sedan länge varit förpassade till historiens  bekanta soptipp.

 

 

SD näst störst efter S hos DN/Ipsos – Löfven får bassning av sina egna

25 augusti, 2020

DN/Ipsos augusti 2020.

S fortfarande störst med 27 procent. SD andra störst med 21 och M tredje störst med 20 procent. Så ser det ut i den översta delen av listan för DN/Ipsos mätning 11-23 augusti 2020. https://www.expressen.se/nyheter/dnipsos-stodet-for-s-sjunker/

DN/Ipsos-mätningen följer därmed trenden att  Socialdemokraternas fördelaktiga corona-siffror är på väg att klinga av. 27 procent – mätningen anger endast procenttal i hela siffror – är enligt denna bloggare dock på tok för högt för ett parti, som är på väg att fullständigt tappa greppet över samhällsutvecklingen.

Statsministern och S-ledaren Stefan Löfven får därtill rejäl bassning från sina egna. Lena Mellin, välkänd kolumnist i Aftonbladet, skriver den 25 augusti att Löfvens sommartal, som sändes från SSUs kursgård Bommersvik i Nykvarns kommun, var dåligt. Under rubriceringen ”Löfven sade ingenting om någonting” skräder Mellin inte precis inte orden:

Det är en ynkedom att landets statsminister och ledaren för det största partiet inte kan berätta eller ens antyda för väljarna vad han anser är det viktigaste som står för dörren. https://www.aftonbladet.se/nyheter/kolumnister/a/70XR7w/lofven-sade-ingenting-om-nagonting

Karikatyrtecknaren Jeander ser på relationen mellan S och MP.

Nu blev det, menar Mellin, mest en massa till intet förpliktigande fraser utan substans: det mest dramatiska som hände under talet, som Melin ser det, var att två kanotister i varsin kajak gled förbi på sjön Yngern i bakgrunden.

Sverigedemokraternas notering på 21 procent innebär en uppgång med en procentenhet jämfört med den föregående mätningen under det att Moderaternas 20 procent är ett avancemang om tre procentenheter.

Fjärde störst blir Vänsterpartiet, som ökar med en procentenhet till 10 procent. Var tionde väljare är alltså beredd att rösta på ett parti med rötterna fast förankrade i kommunismen, som har miljontals liv på sitt samvete. Det måste sägas vara minst sagt anmärkningsvärt. Därefter följer Centerpartiet med 7 procent (7), Kristdemokraterna med 6 (7), Miljöpartiet på 4 (3) samt Liberalerna med 3 procent (4).

De båda sistnämnda partierna brukar turas om att hamna under riksdagsspärren på 4 procent i mätningarna – den här gången var det således Liberalernas tur. I SIFOs mätning nyligen var rollerna ombytta.

Nicklas Källeberg, opinionsanalytiker hos Ipsos, citeras på följande sätt i Expressen: ”Nu hörs allt fler kritiska röster om coronastrategin och Stefan Löfven anklagas för bristande ledarskap.”

 

Jimmie Åkessons sommartal: Hård kritik mot Löfven, Johansson och ”extremistpartiet” MP

8 augusti, 2020

”Tomma floskler betalar inga räkningar”, konstaterade Sverigedemokraternas ledare Jimmie Åkesson bland annat i sitt sommartal i Sölvesborg den 26 augusti 2020 och syftade i första hand på statsminister Stefan Löfven som fick sig en ordentlig känga i Åkessons tal. Hela talet kan avnjutas via nedanstående länk.

Partiledarnas sommartal har detta den kinesiska smittans år ett något annorlunda format än tidigare: de talar direkt till TV-tittarna och till den lilla publik som eventuellt finns på plats. I Jimmies fall bestod den av ett tiotal lokala SD-medlemmar från Sölvesborg. Det nya formatet gjorde sannolikt att talet blev mer koncist och avspänt än det eljest skulle ha blivit, då SD-ledaren inte behövde pausera för att ge utrymme för publikens reaktioner.

Om Löfvens framträdanden sade Jimmie: ”Orden finns där. Men substansen är på gränsen till obefintlig.” Den uppfattningen torde SD-ledaren dela med många andra, däribland Aftonbladets kolumnist Lena Mellin som i sin krönika den 25 augusti menade att Löfven i sitt sommartal på Bommersvik sade ”ingenting om någonting”. Ändå var det nog justitieminister Morgan Johansson som fick den värsta slängen av Åkessons slev.

Jimmie Åkesson påminde om att Morgan Johansson vid ett flertal tillfällen försäkrat att gängkriminaliteten skall knäckas eller är på god väg att knäckas. Som alla vet tycks dock denna typ av brottslighet vara mer livskraftig än någonsin. I Angered norr om Göteborg har konflikten mellan två rivaliserande gäng lett till att ena sidan satt upp vägspärrar i syfte att kontrollera vilka som åker ut och in i området. https://samtiden.nu/2020/08/inte-polisen-utan-kriminella-upprattar-vagsparrar-i-goteborg/

”Det blir helt enkelt aldrig som Morgan säger”, sammanfattade Åkesson justitieministerns uttalanden.

Varken Morgan Johansson eller Stefan Löfven fann nåd inför Jimmie Åkessons ögon.

SD-ledaren var därtill ofin nog att påminna publikum i Sölvesborg och framför TV-apparaterna om ett uttalande som Morgan Johansson i egenskap av nybliven folkhälsominister i Göran Perssons regering gjorde 2002. Då hette det att Sverige skulle vara narkotikafritt inom tio år, en vision som först framställts av socialminister Lars Engqvist (S). Det blev inte riktigt så. https://www.sydsvenskan.se/2002-11-25/minister-har-nollvision-om-knarket

Vidare ägnade Åkesson en försvarlig del av sitt tal åt den skenande kriminaliteten i riket med allt grövre våldsbrott såsom mord, överfallsrån och våldtäkter. ”Sverigedemokraterna kommer aldrig någonsin”, inskärpte SD-ledaren, ”att acceptera Sverige som ett paradis för kriminella utlänningar från världens alla hörn.” Grova brottslingar utan svenskt medborgarskap skall obönhörligen utvisas efter fullgjort straff, menade Åkesson, en praxis som alltför ofta hamnar på undantag i dag då det ofta förklaras från rättsväsendets sida att en utvisning inte ”kan” verkställas av någon anledning.

Som exempel på att det daltas med brottslingar inom ramen för regeringens ”saft- och bullepolitik” tog Jimmie Åkesson upp fallet med de två unga våldsbrottslingar som fritogs från Råbyhemmet i Lund den 19 augusti av beväpnade män. En av de fritagna var en 19-åring som dömts för ett beställningsmord på en byggföretagare på Lidingö 2018.

Den dömde var vid tillfället 17 år och dömdes därför till fyra års sluten ungdomsvård för ett brott som kunde ha lett till livstid om gärningsmannen varit över 21 år. Så värst ”sluten” var emellertid inte den så kallade vård mördaren undergick. Hans väpnade befriare kunde således lätt hoppa över ett stängsel och bereda sig tillträde till området. ”Mördare skall sitta i fängelse, inte på ungdomshem”, konstaterade Åkesson. https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/y3Lz9a/rikslarm-efter-fritagna-mordare

Den av Socialdemokraterna ledda röd-gröna regeringen fann sammanfattningsvis ingen som helst nåd inför Jimmie Åkessons ögon. ”Socialdemokraterna har blivit ett parti som tömt sig själva på alla former av hederlighet”, ansåg Åkesson och lyfte också fram det faktum att S-partiet väldigt gärna dansar efter det gröna ”extremistpartiet” (Åkessons ord) Miljöpartiets pipa. SD-ledaren gav också den havererade migrationspolitiken, som medfört att alldeles för många människor med ursprung i länder med kulturer och värderingar vitt skilda från våra egna tagit sig in i vår land,  skulden för den skenande brottsligheten.

Regeringen fick också ordentligt på pälsen för att den vikit ner sig i EU-förhandlingarna och gått med på att ge 10 miljarder kronor i bidrag till andra EU-länder – pengar som Åkesson menade kunde ha gjort betydligt bättre nytta på hemmaplan.

Enligt SD-ledaren hade de 10 miljarder Sverige skänkte till andra EU-länder gjort större nytta på hemmaplan.

Han pekade vidare på att det i riksdagen finns tre partier som med litet god vilja kan kallas konservativa – SD, M och KD – och som borde finna vägar till samverkan för landets bästa, dock utan att nödvändigtvis utgöra ett formellt block.

Jag har sparat kritiken till sist. Åkesson inledde sitt sommartal genom att angripa regeringens pandemihantering och dessutom slå ett slag för munskydden. Eftersom jag i olika sammanhang framhållit som min åsikt att det är olämpligt att söka plocka partipolitiska poäng på coronapandemin är det något jag personligen inte kan stödja. I den här frågan behövs snarare nationell samling och inte splittring!

Slutligen tycker jag Jimmie Åkesson kunde ha tagit upp en av SDs viktigaste frågor i sitt tal – det militära försvaret. Det hade varit särskilt angeläget just i dessa dagar, så Ryssland använder landstigningsbåtar i övningar i Sveriges närområde och regeringen beslutat om en militär insats som dessutom kallas ”en skarp insats” och inte en övning som ett sätt att inför ryssarna markera svensk närvaro. Inte heller hade jag protesterat om Åkesson uttalat sitt stöd för den demokratiska oppositionens manifestationer i Belarus, i praktiken Europas enda kvarvarande kommunistdiktatur. https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/P9WE4J/forsvarsmakten-det-har-ar-ingen-ovning–utan-en-skarp-insats

Coronakrisen: det måste bli ett slut på kriget mot de äldre!

8 juni, 2020

Annika Strandhäll: De äldre sätter press på svensk sjukvård.

Det är inte flyktingmottagningen som sätter press på den svenska sjukvården utan de äldre. Det menade den dåvarande socialministern Annika Strandhäll (S) i en intervju med Aftonbladet den 26 april 2018. https://www.aftonbladet.se/nyheter/samhalle/a/zLPBoK/strandhall-vardens-problem-beror-inte-pa-flyktingarna

Strandhäll citerades: ”Vi har en snabbt åldrande befolkning i Sverige. Medellivslängden ökar med 3,5 timmar per dag och vi har ett större antal kroniker med livslånga relationer till sjukvården i dag än för 30 år sedan.”

Allt färre vårdplatser, personalbrist och långa operationsköer kan vi således, enligt Strandhäll, skylla på samhällets äldre. Absolut inte på att Socialdemokraterna och andra etablerade partier under en följd av år har missat att allokera tillräckliga resurser till vården samt prioriterat en nära nog hämningslös invandring, något som givetvis har gått ut över alla andra samhällsfunktioner. Istället skall alla vi som är litet äldre stigmatiseras och ställas mot andra grupper som det tydligtvis är mer angeläget att hjälpa.

Nedprioriteringen av landets äldre medborgare har blivit obarmhärtigt tydlig under coronakrisen. Det är precis som Judith Skörsemo framhåller i ett debattinlägg i Blekinge Läns Tidning den 27 maj 2020: ”Coronakrisen har tydligt avslöjat de äldres status i dagens svenska samhälle. Nedvärderingen har skett successivt utan att de partier som borde slagit larm observerat hur illa det är förrän vi ser vad som händer nu.” https://nxt.blt.se/debatt/coronakrisen-avslojar-synen-pa-aldre/

Yngve Gustafson, professor i geriatrik vid Umeå universitet, menar i en intervju i Läkartidningen den 18 maj 2020: ”Många äldre dör i onödan utan korrekt bedömning.” Enligt statistik från Socialstyrelsen har nio av tio som avlidit i Sverige till följd av covid-19-viruset varit äldre än 70 år: de äldre har helt enkelt hamnat i strykklass. https://lakartidningen.se/aktuellt/nyheter/2020/05/geriatrikprofessor-manga-aldre-dor-i-onodan-utan-korrekt-bedomning/

Enligt Gustafson ordineras palliativ vård (vård i livets slutskede) utan att en noggrann medicinsk bedömning gjorts och ibland utan att ansvarig läkare ens träffat patienten. Enligt Socialstyrelsen kan en ”klinisk bedömning” göras via telefonkontakt med vårdpersonal efter en kortare vårdtid. Ju kortare vårdtider, desto fler människor som dör i onödan.

Det har sparats in på syrgasen ute i kommunerna.

Covid-19 innebär enligt professor Gustafsons synsätt heller inget nytt för sjukvården: ”Varje år dör äldre i vinterkräksjuka för att de nekas sjukvård, nekas dropp och dör av uttorkning. Det här är inget nytt. Det har gällt i många år.”

Läkartidningen sammanfattar professor Yngve Gustafsons kritik av dagens vårdsituation på följande sätt:

För att bättre skydda de äldre i pandemin borde de äldres immunförsvar ha stärkts näringsmässigt, bemanningen borde ha förbättrats, skyddsutrustning använts och de gamla borde inte ha prioriterats bort från adekvat medicinsk vård, enligt Yngve Gustafson.

Bland många vårdrelaterade tillkortakommanden märks att syrgasen sedan åtskilliga år tillbaka lyst med sin frånvaro på många äldreboenden i det av den kinesiska smittan hårt drabbade stockholmsområdet. Detta har många gånger skett på initiativ av de medicinskt ansvariga sjuksköterskorna ute i kommunerna. Det har skett främst av två orsaker – landstinget står inte för kostnaderna samt explosionsrisken. https://www.vardfokus.se/tidningen/2006/nr-6-2006-6/brist-pa-syrgas-for-aldre-sjuka-far-kritik-av-lakare/

Syrgasbristen är endast ett exempel på att ansvariga politiker sparar friskt (eller kanske snarare sjukt) när gäller vård av äldre. Som Greta Thorin framhåller i en insändare i Norrköpings Tidningar den 27 juni 2019: ”Det behövs ett stort antal miljarder för att klara välfärden för en åldrande befolkning, säger finansministern. Underligt, det är alltid vårt fel, speciellt när det krisar i budgeten. Annars är vi OK, till exempel när vi vårdar anhöriga. Om vi nu på ålderns höst behöver omvårdnad, låt oss få det utan att ge oss dåligt samvete. Om det är några som ska ha dåligt samvete, så är det ni politiker.” https://nt.se/asikter/insandare/det-ar-alltsa-de-aldres-fel-om6182435.aspx

Den moderate riksdagsledamoten Thomas Finnborg tog i en motion (Motion 2017/18: 1307, rubricerad ”Forska bör man; geriatrisk och gerontologisk forskning i strykklass”, fasta på att den geriatriska och geronotologiska forskningen behöver satsas på. Han skriver i motionen bland annat: ”Bättre kunskap om äldres omsorg och sjukdomar och att utbilda kompetent personal är en ödesfråga.” I detta kan man bara instämma. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/motion/forska-bor-man—geriatrisk-och-gerontologisk_H5021307

Finnborg menar att mer forskningsmedel skall öronmärkas för äldreforskning, vilket enligt motionären är en förutsättning för kunskap och kompetent personal.

Statsepidemiolog Anders Tegnell menar att smittspridningen uppvisar en avtagande trend.

SVTs Text-TV meddelar dagens datum, den 8 juni 2020, att antalet avlidna som en följd av covid-19 i Sverige är uppe i 4694 och att antalet smittade ligger på 43 133. I genomsnitt 40 personer har avlidit under den senaste tiodagarsperioden. Detta är enligt statsepidemiolog Anders Tegnell ”alldeles för många” men indikerar ändå en avtagande trend.

Jag tillhör inte dem som tycker att det är särskilt konstruktivt eller fruktbart att överösa vare sig Folkhälsomyndigheten eller regeringen med otidigheter. Den nivå som Sverige lagt sig på när det gäller hanteringen av Kina-smittan i stort är enligt mitt sätt att se fullt rimlig och inte alls särskilt släpphänt, vilket omvärlden har fått för sig att döma av de reserestriktioner som utfärdats mot oss svenskar. Såvitt jag kan se är de rekommendationer som angivits helt i nivå med svenskarnas benägenhet att rätta sig efter regler och förordningar.

Ett särskilt plus i kanten till att något obligatorium att bära mun- och nässkydd så här långt inte utfärdats. Dessas relevans i smittspridningshänseende diskuteras bland forskare och sjukvårdspersonal, varav några har pekat på att sprittspridningen faktiskt kan öka – också inom vården – om skydden är av enkel kvalitet eller gjorda av tyg. https://www.regionjh.se/nyheter/pressmeddelanden/rjhpress/debattenklamunskyddkanokariskforsmittspridning.5.de9af55171844b1271e19d.html

Den stora boven i dramat när det gäller det förfärande höga dödstalet beträffande covid-19 i Sverige är bristerna inom äldrevården, vilka går långt tillbaka i tiden och är en följd av att våra äldre – ditt denna bloggare med sina 68 år tillhör – under en följd av år behandlats som ett slags andra klassens medborgare. Vi skall ju ändå snart dö, så varför ägna överdrivet mycket resurser på oss? tycks snacket ha gått.

Coronakrisen innebär förhoppningsvis begynnelsen till en ändring till det bättre av detta inhumana synsätt. Det måste bli ett slut på kriget mot oss äldre!

Efter knäfallet inför våldet: vad är det som händer med den svenska polisen?

6 juni, 2020

”White silence is violence” står det på den skylt som knäböjande Lisa Simonsson håller upp.

Sajten Samhällsnytt har avslöjat att det var den nyutexaminerade polisassistenten Lisa Simonsson, 22, från Göteborg som böjde knä inför vänstervåldet på Sergels torg i Stockholm samtidigt som hon gjorde knuten kommunisthälsning och visade en skylt med texten White silence is violence. https://samnytt.se/uppgifter-knabojande-polisen-nyexaminerad-och-har-sjukt-svart-for-vapen/?fbclid=IwAR0VO9Ww3ug664bu-wbLYv7oiCIT7dQgaKQsRlLOHGt2gmkxCYz0CHHnVOg

Att åsidosätta sina plikter och skyldigheter som värnare av lag och ordning och istället solidarisera sig med den ordningsstörande och sannolikt även smittspridande och polishatande pöbeln måste enligt min enkla mening betraktas som grovt tjänstefel och rendera någon form av efterräkning för vederbörande. För mig står det klart att Lisa Simonsson valt helt fel yrke – kanske skulle hon passa som sagotant på dagis eller liknande, under förutsättning att hon inte försöker hjärntvätta barnen med sitt politiska budskap.

Jag hyser dock inte några överdrivna förhoppningar om att polisen skall agera mot Simonsson. Inte i ett läge när poliskommissarien Teodor Smedius i Göteborg för SVT utlåter sig: ”Jag vill att vi ska visa att vi står på demonstranternas sida.” Vilket givetvis är en gravt felaktig hållning: polisen skall vara opartisk och i alla lägen stå på lagens och de laglydiga medborgarnas sida! https://twitter.com/patrikgolsson/status/1268845040878653440/photo/1

Därtill kommer att Lisa Simonsson är nyutexaminerad från polisutbildningen vid Södertörns högskola i Huddinge utanför Stockholm, en för sitt genusflummande beryktad utbildningsanstalt där polisstudenterna enligt uppgift inte får lära sig opartiskhet eller att alla är lika inför lagen. Istället skall så kallade utsatta grupper behandlas med särskild hänsynsfullhet ”i ett samhälle i ständig förändring”. https://www.sh.se/samverka–mot-sodertorn/det-har-ar-sodertorns-hogskola/polisutbildningen

Föga oväntat har ett antal vänsterliberala kulturknuttar och skribenter såsom Jens Liljestrand och Göran Greider solidariserat sig med den knäböjande polisassistenten. Patrik Oksanen tweetade exempelvis följande: ”Imponerad över modet, kylan, hjärtat och klokskapen hos den här polisen i en läskig och kaotisk situation.” Tweeten retweetades sedan av inrikesminister Mikael Damberg (S). https://twnews.se/se-news/inrikesminister-mikael-damberg-tycker-det-var-klokt-att-poliskvinnan-knabojde

Peter Springare och hans bok ”Peter Springare, polis”.

Tyvärr har politiseringen och tramsigheten inom den svenska polismakten tillåtits fortskrida på tok för länge. Ex-polisen Peter Springare från Örebro, ryktbar för sin internkritiska hållning som fått höga polischefer att gå i taket, skrev så här på Facebook om Lisa Simonssons knäfall:

Idag skäms jag över att ha varit svensk polis i nästan 45 år. Pinsamt, mycket pinsamt. Den här stackarn har ju helt tappat det. Tragiskt nog är hon inte ensam. Tyvärr är detta ett resultat av den stressade och ångestdrivna poliskåren vi har idag. Att ta politisk ställning och enbart drivas av värdegrunder och politisk korrekthet är legio idag inom polisutbildningen och polisverksamheten. Istället för att agera med fasthet och ägna sig åt uppdraget och opartiskt värna vår demokrati med dödligt våld om så behövs. Dessa vilsna poliser leds av lika vilsna och stressade chefer. https://www.facebook.com/peter.springare

Peter Springare har helt rätt. Lisa Simonsson är inte ensam om att skylta med sin politiska korrekthet. Ett typexempel i detta sammanhang är Irmeli Krans, 55, brottsutredare vid Norrmalmspolisen som på yrkesnätverket Linkedin valt att sammanfatta sin person sålunda: ”Älskar att sno ihop mingel och festa. Arrangerar Tornedalsyran och leker som kriminalinspektör lite till vardags.” Hon är även grundare av ett företag som saluför silversmycken. https://www.linkedin.com/in/irmeli-krans-b102831a/?originalSubdomain=se

Irmeli Krans är aktiv socialdemokrat, radikalfeminist, öppet lesbisk och HBTQ-aktivist. Under perioden 2006-15 var hon ledamot av Socialdemokraternas styrelse i Stockholm. 2011 var hon 1 maj-talare på den socialdemokratiska manifestationen i den sydliga stockholmsförorten Högdalen. Bland hennes uppdrag märks även att hon är styrelseledamot i European Gay Police Association. Hon har deltagit flitigt i utbildning mot homofobi i polissammanhang. https://www.gd.se/artikel/utbildning-mot-homofobi

Krans uppmärksammades i mindre smickrande sammanhang då hon 2011 förhörde den ena av de två kvinnor, Sofia Wilén, som anmält Wikileaks-grundaren Julian Assange för våldtäkt. Det inledande förhöret spelades dock inte in eftersom nödvändig utrustning skall ha saknats. Istället gjorde Krans en sammanfattning av målsägarens utsago med sina egna ord. Förhören med Wilén och den andra målsägaren, Anna Ardin, har fått skarp kritik från erfarna poliser. Krans var för övrigt personlig vän och partikollega till Ardin. https://www.svd.se/forhoren-i-assangeutredningen-kritiseras

Irmeli Krans – socialdemokrat, radikalfeminist och HBTQ-aktivist.

Lisa Simonsson och Irmeli Krans är, vilket framgår av Peter Springares kritik enligt ovan, långt ifrån ensamma inom poliskåren i sin strävan att bli tjänis med buset ute i samhället. I takt med att polisutbildningen och polisyrket urartar kan vi desslikes vänta oss en ständig påfyllning av sådana lagens väktare.

Manifestationer till förmån för ”Black lives matter” och mot polisen liknande den som hölls i Stockholm har förekommit också i exempelvis Malmö  och Örebro. För mig är det en gåta att polismyndigheten ens kan tänka tanken att ge tillstånd till demonstrationer av dylikt slag i tider av pandemisk smittspridning med närmare 5000 döda i Sverige av den kinesiska smittan.

Jag skulle slutligen vilja citera överläkare Björn Olsen, som i Aftonbladet citerats på följande sätt om besluten att ge tillstånd:

Det är som att säga ”fuck you” till alla som kämpar med att få bukt med smittspridningen…Har de hål i huvudet? De förstår väl att 50 personer snabbt blir tusen?De måste ha förstått vad de sätter igång. https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/9vR5vq/smittskyddsexperten-om-demonstrationerna-hal-i-huvudet?fbclid=IwAR0ZgWj81qfzMxKn7ZlSGv-hTbUmBBlohRTO_RQ-QvV4_UAkhhMOwdRzKt8

Facit vads avser den smittspridning som manifestationerna genererat får vi först om cirka två veckor.

Glömda svenska fotbollshjältar (20): Prawitz var kanonskytt i landslaget och MFF

21 maj, 2020

Prawitz Öberg belönades 1962 med Aftonbladets Guldbollen som det årets bäste svenske fotbollsspelare.

Första gången jag blev medveten om Prawitz Öbergs existens var då jag lyssnade på ett radioreferat av Sveriges träningslandskamp mot Tjeckoslovakien på Nya Ullevi i Göteborg den 7 april 1962. MFF-spelaren dominerade från sin position som vänsterhalvback matchen och spelade in två mål varav ett på frispark. Tredje målet svarade Harry Bild för.

Hartwig Edmund Prawitz Öberg såg dagens ljus i skånska Gislöv den 16 november 1930. Han tillhörde stöttepelarna i ”di himmelsblå”, det vill säga Malmö FF, under perioden 1952-65 och var under den tiden fruktad av motståndarna på grund av sina stenhårda och välplacerade frisparkar. På 515 matcher i MFF-dressen, varav många som lagkapten, blev det 103 mål. https://sv.wikipedia.org/wiki/Prawitz_%C3%96berg

Öberg landslagsdebuterade mot Finland på Råsunda den 22 september 1957, då han placerades som högerhalv. Efter 1-0 i paus blev det slutligen 5-1 till blågult efter tre fullträffar av Gunnar Gren. Sammanlagt skulle det bli 26 A-landskamper och fem mål för den slitstarke och hårdskjutande MFFaren. I B-landslaget blev facit 12 matcher och ett mål. https://www.svenskfotboll.se/spelarfakta/prawitz-oberg/a23982ed-2209-47e2-8ff4-22afd47e201c/

Prawitz Öberg som samlarbild.

1958 var det så dags för världsmästerskapen i fotboll på hemmaplan. Prawitz Öberg fanns med i Sveriges spelartrupp men blev aldrig uttagen för spel. Samma facit kan noteras för klubbkamraten och målvakten Tore Svensson; varken han eller tredjemålvakten Lars Haraldsson, IF Elfsborg förmådde rubba Kalle Svensson. https://fogis.se/om-svff/ar-for-ar/klassiska-landslag/vm-1958/spelare-i-silverlaget-1958/

Det kan knappast råda någon tvekan om att 1962 blev Prawitz Öbergs mest framgångsrika år med Aftonbladets Guldbollen som årets bäste svenska fotbollsspelare som höjdpunkt. I klubblaget fick han vänta till 1965 för att kunna titulera sig svensk mästare. Året dessförinnan hade Malmö FF börjat tillämpa det nydanande spelsystemet 4-2-4. Om detta kan vi läsa följande på sajten SvenskaFans.com:

Endast två spelare på mittfältet ställde oerhörda krav på just dessa. Men i MFF fanns två spelare som väl uppfyllde kraven, nämligen ”Lill-Kick” Svensson och Prawitz Öberg. Efter matchen mot IS Halmia (som MFF vann med 6-1, ett mål av Prawitz), skrev KvP att MFF borde satsat mycket tidigare på den här taktiken i och med att laget förfogade över över en spelare som Prawitz Öberg. https://www.svenskafans.com/fotboll/207478

Den i citatet ovan nämnde ”Lill-Kick” var Lennart Svensson, son till MFF-spelaren Eric ”Kick” Nilsson, som representerade de blåvita i över 300 matcher 1956-66 och gjorde 150 mål. Han ingick också i mästarelvan 1965 och hann även med två A-landskamper. https://sv.wikipedia.org/wiki/Lennart_Svensson_(fotbollsspelare)

Gunnarstorps IF kvalsäsongen 1966. Prawitz Öberg längst till höger i nedre raden.

Efter tiden i Malmö FF blev Prawitz Öberg spelande tränare i Skåne-laget Gunnarstorps IF. Som sådan såg han till att laget vann division II närmast före IFK Malmö och således fick spela kvalfotboll till allsvenskan. https://sv.wikipedia.org/wiki/Gunnarstorps_IF

Kvalet spelades som enkelserie. GIF fick oavgjort hemma på Tornévallen mot Hammarby IF i första matchen, 1-1, men förlorade borta mot IFK Holmsund med 2-0. Det hjälpte föga att man i sista kvalmatchen slog IF Saab från Linköping med hela 7-0 – Holmsund och Hammarby såg i sista omgången till spela 1-1 för att därmed säkra det allsvenska kontraktet.

Prawitz Öberg spelade fotboll till 41 års ålder. Han avled i skelettcancer någon vecka före sin 65-årsdag 1995.

 

 

 

 

Kinasmittan: mask eller inte, det är frågan…

13 maj, 2020

De israeliska högerpolitikerna Benjamin Netanyahu, Avigdor Liberman och Benny Gantz iförda näs- och munskydd av enkelt slag.

Ett antal länder har i detta den kinesiska smittans tidevarv infört mer eller mindre stränga krav på att alla som vistas utanför hemmet måste bära skydd för mun och näsa. Så är fallet i exempelvis Österrike, Tjeckien och Bosnien-Hercegovina. I Tyskland har skyddstvång införts för alla som handlar i butiker. https://www.hbl.fi/artikel/obligatoriskt-med-munskydd-i-tyska-butiker/

Nyttan av att bära skyddsmask av detta slag är emellertid omdiskuterad. Och det är inte så att åsikterna skiljer sig mellan forskare å ena sidan och allmänhet å den andra, även om förespråkarna för endera skolan gärna vill göra gällande att så är fallet och då givetvis menar att vederbörande har ”forskningen” på sin sida.  Det är tvärtom så att det är forskarna och experterna själva som har divergerande åsikter. https://www.hbl.fi/artikel/fler-munskydd-eller-inte-fragan-delar-asikterna-skarpt/

Kari Tikkanen, som är docent i klinisk epidemiologi vid Helsingfors universitet samt vid Nylands sjukvårdsdistrikt, medger i en artikel i Hufvudstadsbladet att han delvis ägnar sig åt spekulationer men anser ändå att smittspridningen skulle vara mindre om så många som möjligt använde munskydd. Detta skulle hindra virus från att fritt sprida sig vid en nysning. Tikkanen ser dessutom bärande av skyddsmask som ”ett sätt att visa omsorg”.

Smittskyddsmask?

Enligt den tidigare statsepidemiologen, professor emeritus Johan Giesecke, skulle obligatoriskt maskbruk dock ingalunda minska smittorisken: ”Det är fullständigt obevisat att det har någon effekt”, citeras Giesecke i bland annat Västerbottens-Kuriren den 2 april. Giesecke är bland annat rådgivare i smittskyddsfrågor åt FN-organet World Health Organization (WHO). https://www.vk.se/2020-04-02/masktvang-minskar-inte-risken-for-smitta

För att en skyddsmask skulle vara effektiv, anser Johan Giesecke, skulle den behöva smita åt som ett cyklopöga. Skydd av vanlig typ blir dock snart fuktiga vilket medför att en stor del av effekten försvinner. Det enda positiva med masker av ordinär typ är att det blir svårare för bäraren att peta sig i näsan eller munnen.

Giesecke menar att de typer av masktvång som i införts i vissa länder främst dikterats av ledande politikers vilja att framstå som handlingskraftiga. Folkhälsomyndighetens (FHM) inställning är att munskydd ej hjälper den som är frisk från att smittas. Den som redan har drabbats av den kinesiska smittan kan dock bära skydd för att inte smitta omgivningen.

FHM: ”Munskydd behövs inte i vanliga situationer ute i samhället, då är det bättre att hålla avståndet till andra människor och att vara noga med att tvätta händerna.”

Läkaren David Powell, medicinsk rådgivare åt flygbolagssammanslutningen International Air Transport Association (IATA), anser å sin sida att bärandet av skyddsmask, enkannerligen ombord på flygplan, snarare bidrar till att sprida smittan än hindrar den från att uppkomma:

Munskydd är användbara för de som redan känner sig sjuka. Men att bära munskydd hela tiden är ineffektivt. Viruset kan överföras omkring munskyddet och om skyddet dessutom blir vått kan virus och bakterier frodas. Skyddshandskar är ännu värre, när människor tar på dem rör de på samma saker som de hade rört med om de haft bara händer. Då blir det bara ännu ett sätt att sprida mikroorganismer. https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/6jgLRQ/lakaren-munskydden-hjalper-inte–tvartom

Rånarmasker?

Även i Sverige ser man då och då människor utanför vården som bär mun- och nässkydd. De menar säkert väl, men jag skulle vilja uppmana dem att studera frågan närmare. WHOs ståndpunkt är att mask inte skyddar friska människor från att bli smittade. https://www.lifesciencesweden.se/article/view/712965/ansiktsmask_stoppar_inte_friska_fran_att_smittas_av_coronaviruset

För min personliga del får jag dessutom obehagliga associationer av annat slag: vem vill vara omgiven av maskerade individer som i värsta fall kan vara presumtiva rånare eller terrorister?

 

Förbered er på en lång socialdemokratisk dominans i svensk politik!

5 maj, 2020

 

 

Kantar SIFOs sammanställning maj 2020.

Aftonbladets ofta insiktsfulla krönikör Lena Mellin konstaterar den 4 maj att statsminister Stefan Löfven ”är inte ordens man”. Mellin: ”Det är i hans jobb ett handikapp av ganska stora mått.” 

Detta har enligt Lena Mellin lett till att hans närmaste medarbetare utvecklat en speciell taktik:

Drastiskt uttryckt har de stängt in Löfven i en garderob och släpper ut honom med jämna mellanrum. https://www.aftonbladet.se/nyheter/kolumnister/a/GGR076/stefan-lofven-sitter-i-garderoben

Den taktiken har uppenbarligen varit lyckosam. I Kantar SIFOs senaste sammanvägning av de viktigaste opinionsmätningarna för Ekot går nämligen Socialdemokraterna framåt med 4,9 procentenheter jämfört med föregående månads sammanvägning till 30,2 procent. Det är siffror S i stort sett inte haft sedan Mona Sahlins tid som partiledare och närmare 2 procentenheter bättre än i valet 2018.

Kantar SIFOs opinionschef Toivo Sjörén kommenterar: ”Det är ju coronaeffekter. Regeringar går upp i nationella krislägen i allmänhet och man tycker ju också att regeringen har skött coronasmittan bra.”

Det är en sanning med modifikation. Det rätt många väljare tycker är snarare att Socialdemokraterna hanterat den kinesiska smittan på ett tillfredsställande sätt, ty övriga i Januariöverenskommelsen ingående regeringsbärande partier noterar vikande opinionssiffror. För Miljöpartiet och Liberalerna är det så illa att de halkar under riksdagsspärren på 4 procent. https://www.expressen.se/nyheter/nya-succesiffror-for-socialdemokraterna/

Näst största partiet i mätningen, Sverigedemokraterna, kommer upp i 19,9 procent, vilket är 2,2 procentenheter sämre än en månad tidigare; dock dryga 2 procentenheter bättre än i valet. Trean Moderaterna får 18,3 procent, en ökning med 0,4 procentenheter. Vänsterpartiets tidigare uppgång bryts den här gången: 9,4 procent är 1,3 sämre än i föregående månads sammanvägning.

Centerpartiet rosar inte heller marknaden utan tvingas nu nöja sig med 7,3 procent, minus 0,7. Kristdemokraterna ökar däremot och noteras för 6,5 procent, i paritet med partiets senaste valresultat. I botten av sammanställningen återfinner vi undersökningens verkliga förlorare: Miljöpartiet på 3,7 och Liberalerna på 3,3 procent, båda således under riksdagsspärren.

”Övriga partier” får nöja sig med 1,4 procent – sorry, Feministiskt initiativ, Alternativ för Sverige, Medborgerlig samling med flera.

 

Löfvens nya stil: en nationalistisk framtoning som tidigare varit otänkbar.

Frågan är då om man skall betrakta den kraftiga socialdemokratiska uppgången som en tillfällighet i Kina-smittans tecken eller inledningen till en längre period av S-dominans i svensk politik. I mina flöden på Facebook och Twitter finns rätt gott om kommentarer av denna typ: ”Sossarna kanske har höga siffror just nu, men vänta bara tills det här är över och regeringens skuld till att så många på äldreboenden dött framgår klart.” En annan typisk reaktion är att avfärda glädjesiffror för S som ”fake news”. https://svenska.yle.fi/artikel/2020/04/15/1-200-doda-framst-pa-aldreboenden-men-sverige-haller-fast-vid-sin-linje-vi

Osvuret är som alltid bäst, men jag är rädd för att kommentatorer av ovan nämnt slag hugger i sten. För det första kan allt tal om ”fake news” kategoriskt avfärdas. Det är ett gammalt fenomen att allmänheten gärna håller sig till det trygga och invanda i kristider. I just det här fallet är det dessutom säkerligen helt korrekt som Toivo Sjörén säger: många är uppriktigt övertygade om att regeringen – och då främst Socialdemokraterna – samt Folkhälsomyndigheten gör ett bra jobb.

Och jag tror inte alls på att det här är ett övergående fenomen. För det första tyder de flesta tecken på att Kina-smittan i någon form kommer att vara med oss ett bra tag framöver, kanske flera år. Till detta kommer att inte något av oppositionspartierna inklusive SD lyckats presentera några hållbara alternativ till regeringskonceptet. Även om de skulle ha bättre förslag till hantering av viruset än vad Löfven et consortes har så har det visat sig ytterligt svårt för dem att få genomslag för detta i systemmedia.

Henrik Vinge, SDs gruppledare i riksdagen, är emellertid inte helt missnöjd med situationen trots partiets vikande siffror: ”Tidigare är det flera partier som inte har velat tala med oss. Nu har vi diskussioner med i stort sett alla.” Alltid något, förstås. https://www.svt.se/nyheter/inrikes/coronakrisen-kan-bli-vandpunkt-for-sd

SDs Henrik Vinge är inte helt missnöjd med situationen.

Som nämndes inledningsvis har också Stefan Löfven, eller kanske rättare sagt hans nära rådgivare, haft vett att låta den normalt sluddrande och stånkande statsministern slippa ut ur den bildliga garderoben bara när han har något särskilt att säga till menigheten och dessutom har allt nerskrivet på papper eller teleprompter. Löfven har därtill lagt sig till med en nationalistisk framtoning som tidigare varit helt otänkbar. Löfven har kanske inte talets gåva – men dum är han definitivt inte.

Med andra ord: förbered er på socialdemokratisk dominans i svensk partipolitik för ansenlig tid framöver (ingen vore förstås gladare än jag om jag hade fel!)!

 

 

Så blev P. O. Enquist ett redskap för KGB och Röda khmererna

27 april, 2020

Per Olov Enquist (1934-2020).

Författaren Per Olov (P. O.) Enquist har som bekant avlidit 85 år gammal. Han drabbades av en stroke för fyra år sedan vilket satte stopp för hans författarskap. Vid sitt frånfälle fick han översvallande omdömen av honoratiores som kungen och statsministern ner till de värsta pretentiösa dyngspridarna på systemmedias kultursidor.

Jag ifrågasätter inte att P. O. Enquist var en framstående författare, regissör och dramatiker. Därom vittnar en lång rad priser och utmärkelser såväl inhemskt som internationellt. Vad jag ifrågasätter är den ensidiga skönmålning som Enquist  vederfarits i anledning av sin bortgång. Nog borde åtminstone en liten del av det han gjort sig skyldig till ha nämnts i sammanhanget?

Per Olov Enquist föddes i västerbottniska Sjön i byn Hjoggböle i Bureå församling 1934. Han sällar sig därmed till andra bemärkta författare i Västerbotten såsom akademiledamoten Torgny Lindgren, Sara Lidman, Stieg Larsson och Stig Larsson. Enquist var enda barnet och växte upp tillsammans med sin mamma Maja, som var aktiv i Evangeliska fosterlandsstiftelsen (EFS); fadern dog tidigt. https://sv.wikipedia.org/wiki/P.O._Enquist

Per Olov var i sin ungdom medlem i nykterhetsrörelsen och även en lovande höjdhoppare med 1,97 som bästa resultat (han var själv lika lång). 1961 publicerades hans debutroman Kristallögat och 1964 Magnetisörens femte vinter, som blev något av ett genombrott. Riktigt känd blev han dock först med Legionärerna 1968, som handlar om en av de största svenska regeringsskandalerna i modern tid, den så kallade baltulämningen. Boken blev 1970 film med titeln Baltutlämningen med Enquist själv som manusförfattare och Johan Bergenstråhle som regissör. https://sv.wikipedia.org/wiki/Legion%C3%A4rerna

Det kommuniststyrda Sovjetunionen hade den 2 juni 1945 av den svenska samlingsregeringen ledd av Per Albin Hansson begärt, att Sverige skulle utlämna krigsflyktingar som stridit i tysk uniform mot de sovjetiska styrkorna. Den efterföljande socialdemokratiska regeringen, nu ledd av Tage Erlander och med Östen Undén som en mycket prosovjetisk utrikesminister, beslutade sig för att efterkomma denna begäran trots att Sverige officiellt förde en neutralitetspolitik. https://sv.wikipedia.org/wiki/Baltutl%C3%A4mningen

Trots att händelsen mestadels rubriceras som baltutlämningen var endast 147 av de i läger placerade flyktingarna av baltisk börd, varav merparten letter – det överväldigande flertalet var tyskar. Den sista överskeppningen av baltiska och tyska krigsflyktingar skedde från Trelleborgs hamn den 25 januari 1946. Sammanlagt överlämnade Sverige till Stalins Sovjet 2518 personer. Minst sju av de internerade begick självmord efter beskedet om överlämnande. Under den riksdagsdebatt som föregick utlämnandet krävde det Stalin-trogna förrädarpartiet Sveriges kommunistiska parti (SKP), att även de 30 000 civila baltiska flyktingar som fanns i Sverige skulle utvisas.

Letten Valentins Silamikelis släpas av utkommenderad polis ombord på det fartyg som skulle ta honom till Sovjetunionen. Ett halvt sekel senare skrev han en självbiografisk bok om de tragiska händelserna.

Per Olov Enquists bok blev mycket uppmärksammad och belönades 1969 med Nordiska rådets litteraturpris. Samtidigt väcktes kritik som gick ut på att författaren sprungit den sovjetiska spionorganisationen KGBs ärenden. Författaren Bertil Häggman sammanfattade 1991 kritiken i sin bok Medlöparna (1991):

Författaren P O Enquist, som nu lever i Köpenhamn, uppträdde 1968 medvetet eller omedvetet som ombud för KGB. Han gav då ut en bok, Legionärerna, om baltutlämningen…Syftet med den var inte att ge någon historiebeskrivning av vad som hände utan rättfärdiga utlämningen med hjälp av sovjetiskt källmaterial och intervjuer i Sovjetlettland…Författaren har stora svårigheter då det gäller att förstå människor som lämnat en kommunistisk regim. Det är naturligt för honom att misstänka att de gjorde sig skyldiga till något brott för att undkomma den socialistiska rättvisan.(Sidan 92) https://www.contra.nu/produkter/bertil-haggman-medloparna/

Anders Jallai lyfter å sin sida på sin blogg den 15 september 2012 fram Enquists nära kontakter med KGB-agenten Nikolaj Nejland, vilken hade goda relationer till den socialdemokratiska partitoppen. Bland annat var han tennispartner till Olof Palme. Enligt Jallai blev Enquist redan i början av 1960-talet en måltavla för KGB. Han citerar härvidlag den förre lettiske KGB-medarbetaren Imants Lesinskis, som 1978 hoppade av till USA: ”Tyvärr är mottagaren av Nordiska rådets litteraturpris Per-Olof /sic!/ Enquist en beklagansvärd desinformatör.”

Enligt Lesinskis var Nikolaj Nejland en av de KGB-agenter som tilldelats uppdraget att hjärntvätta Enquist och säkerställa, att denne spred en version av baltutlämningen som nära överensstämde med den sovjetiska versionen.

Palme och KGB agenten Nikolaj Nejland

De som vill ha en rättvisande bild av vad som egentligen tilldrog sig i samband med balt- och tyskutlämningen har tyvärr inte mycket att hämta hos P. O. Enquist. De bör istället läsa Curt Ekholm: Balt- och tyskutlämningen 1945-46 (doktorsavhandling, 1995) eller Valentins Silamikelis: Baltutlämningen (Contra förlag, 1997).

Jallai påtalar ävenledes att P. O. Enquist emfatiskt försvarar regeringen Erlanders mörkande av turerna kring den svenske diplomaten Sverker Åström, vilken av spionmakarna Jevdokia Kartseva-Petrova och Vladimir Petrov – som på 1940-talet var stationerade vid Sovjetunionens Stockholms-ambassad men senare hoppade av till väst i Australien – i samtal med SÄPO-kommissarien Otto Danielsson avslöjas vara identisk med KGB-medarbetaren ”Getingen”. https://tommyhansson.wordpress.com/2015/12/08/en-tappad-sko-makarna-petrov-och-svenska-ryssagenter/

Anders Jaillai framhåller: ”Han /Enquist/ inte bara mörkar och tonar ned anklagelserna – nej, han förvanskar dem helt enkelt.”

P. O. Enquists version av Pol Pots massmord på den egna befolkningen 1975-79: ”Horhuset utrymt, städning pågår.”

Det finns ett citat som förföljt P. O. Enquist under alla år sedan han satte det på pränt i en kulturartikel i Expressen den 15 maj 1975. Han valde då att kommentera de Röda Khmerernas brutala utrymning av Kambodjas huvudstad Phnom Penh med följande ord:

I åratal våldtog västerländsk imperialism ett asiatiskt land, dödade nästan en miljon människor, förvandlade en vacker kambodjansk stad till ett ghetto, till ett horhus. Men folket reste sig, gjorde sig fritt, kastade ut inkräktarna, fann att denna fina stad måste återställas. Då utrymde man huset och började städa upp. Man började skura golv och väggar, eftersom inte människor skulle leva i förnedring här, utan i fred och med värdighet. I väst flödar då krokodiltårar. Horhuset utrymt, städning pågår. Över detta kan bara hallickar känna sorg. Dock lär oss detta att kampen inte är ett historiskt monument, ett livlöst minnesmärke, den pågår. https://sv.wikiquote.org/wiki/P.O._Enquist

I sin memoarbok Ett annat liv (2008) många år senare uttrycker P. O. Enquist någon form av ånger över sina ord den gången men vidhåller, att han hade ”fullständigt rätt” i det han skrev när han skrev det. Och i en intervju med David Suhonen i Aftonbladet den 23 september 2014 i anledning av sin 80-årsdag citeras författaren så: ”Jag hade rätt om Phnom Penh utifrån vad jag visste.” Så uttrycker sig väl endast den borne rättshaveristen. Att avstå från uppseendeväckande kommentarer i ett läge då han inte hade säker information om händelserna – vilket borde ha varit den normala reaktionen – tycks inte ha föresvävat Enquist. http://blog.svd.se/ledarbloggen/2009/02/19/kambodja-po-enquists-bittra-tarar/

Det beräknas att Pol Pots regim i det så kallade Kampuchea mördade omkring en femtedel av sitt eget lands befolkning mellan 1975 och 1979, då Vietnam invaderade landet och tog över regeringsmakten. Det räckte med att en person bar glasögon för att han skulle stämplas som västerländsk agent och mördas – ofta genom att hackas ihjäl eller kvävas med en plastpåse. Men då hade P. O. Enquist tappat intresset för vad som hände i det avlägsna landet.

Slutligen kan nämnas att Enquist då och då utgjöt sig om Palme-mordet, bland annat i sin essäsamling Kartritarna (1992). Det enquistska huvudbudskapet synes vara att det förelåg något slags konspiration som gick ut på att till varje pris skylla mordet på det stackars utslagna socialfallet Christer Pettersson. Kort sagt: P. O. Enquist har absolut ingenting att tillföra diskussionen om vem som mördade Palme, vilket med önskvärd tydlighet torde framgå av denna video där Enquist svamlar på av hjärtans lust.

 

Med Per Olov Enquist har Sverige förlorat en av sina mest framstående författare under efterkrigstiden. Politiskt stod han, liksom så många andra kulturpersonligheter, till vänster och bekände sig enligt egen utsago till socialdemokratin. Som så många andra naiva sossar lät sig Enquist, som framgått här ovan, i skilda frågor påverkas av den kommunistiska propagandan. Till skillnad från den obotfärdige Pol Pot-anhängaren Jan Myrdal kan han alltså inte urskulda sig med att han var kommunist.