Tröstande tankar och saknad

Vinden ruskar om löven
i buskagen utanför fönstret.

Solen lyser ännu över
vår lilla värld här på höjden.

Påminns om att jag saknar någon
som nog borde varit här nu.

Skojat litet med mig, kelat
och hållit mig i handen.

Jag satt en stund i minneslunden
tidigare i dag med min son.

Gladdes åt fåglarna som badade
så energiskt i den lilla dammen.

Och tänkte på att hustrun
hade velat bli en liten fågel.

Nej, jag tror inte på sådant
men tanken känns ändå tröstande.

”Family first”, säger agent Gibbs
i Navy CIS och tolkar mina tankar.

Jag lever för min familj
som gör den där saknaden uthärdlig.