Liten lathund över det politiskt korrekta fikonspråket

I den politiska debatten utkolporteras i en strid ström av den politiskt korrekta kommuniteten ett antal ord och uttryck som används för att backa upp egna och brännmärka andras argument. Ibland används vissa ord enbart för att signalera särskilda insikter och expertkunskaper. Här följer ett begränsat antal sådana ord och uttryck och mina uttolkningar av dem.

 Godkänd Israel-kritik?

Antisemitism: Uttryck för hemsk nazism om den utövas av vita, förståelig kritik mot staten Israel om den förekommer hos invandrare från Mellanöstern.

Empati: Nödvändig godhetskänsla för exempelvis verkliga eller påstådda flyktingar; kritiker av den pågående asylantinvasionen betecknas som ”oempatiska” och antas ”sakna hjärta”.

Evidensbaserad forskning: Sådan forskning som backar upp de egna åsikterna (evidens=bevis); andras åsikter vilar däremot på undermålig eller obefintlig forskning.

Fascism: Egentligen totalitär ideologi med ursprung i korporativism, socialism och ledardyrkan. Enligt låtsasforskaren Henrik Arnstad är fascism dock allt som har med Sverigedemokraterna att göra.

Forskning visar..: Debattörer klämmer ofta i med att ”forskning visar…” när de vill ge eftertryck åt sina åsikter. Det finns dock ingen anledning att bli imponerad. Forskning kan, som i Einsteins fall, producera saker som relativitetsteorin. Den kan också visa att jorden är platt om forskningen skulle beställas av Flat Earth Society.

 Resultatet av forskning.

Hemvändande IS-svenskar: I 99 fall av 100 araber som deltagit i mord, våld och terror i Irak och Syrien som borde straffas hårt skall vårdas av Socialsverige, anser blödande hjärtan-politiker såsom Mona Sahlin (S) och Anna Kinberg Batra (M); de är nämligen utsatta för olyckliga omständigheter.

Hora: Egentligen prostituerad kvinna, enligt rasifierad svenska kan termen gälla så gott som alla kvinnor utom möjligen de egna mödrarna. Oacceptabelt om det kommer från etniska svenskar, förståeligt om det är personer med invandrarbakgrund som säger det ty då är det kulturellt betingat.

Hjälpa flyktingar på plats: Svårartad, hjärtlös rasism om det kommer från SD. Godhjärtat och konstruktivt om det är professor Hans Rosling som säger det.

Idéburen sektor: Litet svårare och därmed mer ”insatt” terminologi för ”föreningslivet”.

Lika rättigheter för HBTQ: Svenska prideaktivister som viftar med regnbågsflaggor går i taket om du påpekar att äktenskapet per definition är en angelägenhet för en man och en kvinna, men orkar inte bry sig när IS-mördare kastar ner homosexuella från hustak eller Iran hänger dem från lyftkranar.

 Iran hänger bögar. Inte så intressant för Pride-folket.

Moralisk stormakt: Sverige är enligt Stefan Löfven en ”moralisk stormakt” därför att vi skänker 1,5 miljarder kronor till blodtörstiga Palestina-araber som vill utplåna Israel, 20 miljarder till toaletter för Tredje världens kvinnor och hur många miljarder som helst för att vårt land skall få privilegiet översvämmas av muslimska och andra bidragsturister (och ett mindre antal flyktingar).

Människor av kött och blod: Hitkommande verkliga eller förmenta flyktingar; de som vi förväntas hysa ”empati” för. Och alla andra mänskliga varelser, förstås, utom då möjligen sverigedemokrater och därmed jämställda vilka bara är ”små lortar” om vi får tro S-politikern Anna Bohman Enmalm i Södertälje i en debatt med bloggaren i kommunfullmäktige den 28 september.

Neger: Rasistisk kränkning av person med mörk hudfärg om ordet yttras av vit person som exempelvis gatukonstnären Dan Park, raljerande rolighet om den kommer från rasifierad underhållare som Marika Carlsson (”En negers uppväxt”).

 Unga män ”av kött och blod” så långt ögat når…”flyktingar” i Ungern på väg mot Österrike.

Polisen skapar värme och trygghet: Skrivet om sagoläsande poliser på Malmö centralstation. Brottsoffren vars öden polisen inte hinner utreda känner nog inte samma värme och trygghet från den så kallade ordningsmakten.

Rasism: All kritik av den förda svenska immigrationspolitiken.

Sverige blir sju grader varmare (”visar forskning”): Spåmännen och -kvinnorna på SMHI har tagit en ordentlig titt i sina klimatrelaterade kristallkulor efter att först ha kikat på svårt komprometterade FNs klimatpanels datoranimerade förutsägelser för klimatläget om närmare 100 år. Och kommit fram till att det blir sju grader varmare i norra Sverige. Obegripligt att det finns lättlurade människor som tror på skrönorna.

Ta höjd för: Klämmer du i med ”vi måste ta höjd för” den ena eller andra utvecklingen, låter du bra mycket mer sakkunnig än om du bara säger att ”vi måste ta hänsyn” till något.

Utmaningar: När politiker talar om att ”vi står inför utmaningar” menar de i realiteten svåra problem, oftast olösliga sådana.

 Unge regimkritikern Ali al-Nimr, dömd att korsfästas i Saudiarabien.

Vi har den största respekt för islam: Utrikesminister Margot Wallström försäkrade, att regeringen ”har den största respekt för islam” när Saudiarabien tyckte att hon lagt sig i dess inre angelägenheter. Samma islamska samhälle, vars sharialagar dömt en ung regimkritiker till korsfästelse och en bloggare till 1000 piskrapp utan att Wallström eller Löfven sagt flasklock.

Våldtäkt: Oförlåtligt uttryck för det patriarkala samhällets struktur om den begås av en vit, förståeligt om den utförs av personer med invandrarbakgrund på grund av den kulturella kontexten.

Tolv glömda dygder

Det här inlägget handlar om mer eller mindre glömda dygder. En uppförandekod som fortfarande existerade när jag växte upp, även om den bröts mot titt som tätt redan då. Jag tillgodogjorde mig den genom att växa upp i ett harmoniskt hem med goda föräldrar för vilka dessa dygder var självklara. De tjatade inte utan föregick helt enkelt med gott exempel. Om alla följde denna kod skulle tillvaron se väsentligt mycket bättre ut än den gör i dessa yttersta av tider. Jag har medvetet valt att inte sätta någon religiös eller ideologisk beteckning på den eftersom jag anser att den gäller alla.

 Artighet i orientalisk tradition.

Artighet

I min barndom var det självklart att vi barn skulle vara artiga mot och respektera äldre människor inklusive lärare, vilka skulle tituleras ”fröken” eller ”magistern”. Om man träffade en äldre människa skulle man ta i hand, bocka/niga och kalla vederbörande ”tant” eller ”farbror”. Barn skulle synas men helst inte höras alltför mycket. Ville man avvika från matbordet frågade man om lov. Gäller naturligtvis inte endast barn utan mänsklig samvaro i allmänhet.

Hederskänsla

Denna dygd skall på inga villkor förväxlas med den auktoritära och kvinnoförtryckande hederskultur som importerats till vårt land från företrädesvis Mellanöstern-regionen och som i upprepade fall lett till brutala mord- och misshandelsfall. Riktig heder innebär att stå för den man är, fullgöra sina plikter och åligganden på ett korrekt sätt och att iakttaga elementär empati gentemot medmänniskorna.

 Kättja eller liderlighet är motsatsen till kyskhet.

Kyskhet

Det mest intima av alla mänskliga områden där våra seder urartat som mest, icke minst bland omogen ungdom, är troligen sexualmoralen. Fram till dess jag växte upp var normen att sexualiteten hörde hemma inom äktenskapet mellan man och hustru. Ett minimikrav var att två människor av motsatt kön bör älska varandra och ha bestämt sig för att leva tillsammans i ett fast förhållande med varandra för att ha sex. Fram till dess var avhållsamhet normen. Om detta skulle tillämpas i dag skulle det revolutionera den mänskliga samlevnaden inklusive familjebildning och barnalstring till det avgjort bättre.

Måttfullhet

Eller ”lagom är bäst” i de allra flesta fall. Om man så vill en typiskt svensk dygd. Inte vräka i sig mat eller bälga i sig så mycket alkohol som möjligt. Inte klä sig alltför uppseendeväckande utan helt, rent och gärna propert. Att vara måttfull betyder att känna sina egna begränsningar och agera därefter. Dock är det tillåtet att slösa med positiva saker som kärlek, omtanke och vänlighet.

Pliktkänsla

Mina föräldrar var noga med att man skulle ”göra rätt för sig”. Det innebar att man skulle sköta sitt arbete på ett så samvetsgrant sätt som möjligt och även i övrigt ta ansvar för sitt liv. Hade ett par väl gift sig skulle kontrahenterna hålla fast vid varandra i nöd och lust, särskilt om det fanns barn med i bilden. Skilsmässa var något fruktansvärt och godkändes endast vid fall av otrohet eller om endera parten på annat sätt var fullständigt omöjlig att ha att göra med.

 Ett handslag är en symbol för pålitlighet.

Pålitlighet

En person skall kunna gå att lita på och vara någorlunda förutsebar inom livets alla områden: på arbetsplatsen, i äktenskapet, i relationerna med medmänniskorna. Svek tolereras inte. Ingångna avtal, skrivna som oskrivna, måste obetingat hållas. Upptäcker man ändå att man tagit sig vatten över huvudet skall man rättframt tala om detta så snart som möjligt.

Respekt

Respekt bör visas mot i princip alla människor på grund av det människovärde, som är grundläggande för oss alla. Från konungen och hans familj samt chefen på arbetet till A-lagaren och tiggaren på gatan. Något som dock inte innebär att vi nödvändigtvis instämmer i allt dessa och andra gör och tycker. Oundgängliga är också självrespekt och medvetenhet om ens eget värde; det finns ingen som helst anledning att låta andra behandla en som skit.

Tolerans

Eftersom ingen enda person sitter inne med hela sanningen i alla avseenden är en grundläggande tolerans nödvändig för att samhället skall fungera. Även i de fall jag vet att jag har rätt måste jag respektera att alla ännu inte ”sett ljuset” och visa överseende. Självfallet kan det också vara jag själv som har fel i något avseende. Tolerans innebär däremot inte någon skyldighet att aktivt stödja vilka uppfattningar och vilket levnadssätt som helst.

Uthållighet

Denna dygd förutsätter att man inte ger upp ett projekt alltför lätt av vad slag det vara månde. Man ”sticker” inte så fort det tar emot det allra minsta på den mellanmänskliga samvarons område, eller om det tar emot när det gäller en uppgift man blivit ålagd. Man stålsätter sig och härdar ut i görligaste mån, även om det förvisso kan finnas ”hopplösa” fall då det kanske är bäst att fly hellre än att illa fäkta. Uthållighet är icke minst en dygd i ett äktenskap eller fast partnerrelation: har man dyrt och heligt lovat att älska någon i nöd såväl som lust så gör man också det, såvida det inte är fråga om specialfall såsom otrohet eller själslig/kroppslig grymhet.

Vänlighet

Att vara vänlig och normalt trevlig mot alla hörde till förr, i synnerhet gentemot äldre människor. I dag är det i många fall norm att vara ”fräck” och ”uppkäftig” och ifrågasätta allting. Detta är förödande för umgängestonen och skapar en olustig atmosfär. En självklarhet är att vara vänlig och förekommande mot personer som gästar ens hem – snorkighet och arrogans i detta sammanhang är eller borde vara en dödssynd, liksom när jag själv gästar andras hem. Man skall inte låta saker som egna besvikelser eller ohälsa gå ut över sina medmänniskor.

Ärlighet

För att förtroende människor emellan skall kunna upprätthållas måste ärlighet tillämpas i alla lägen. Däri ingår, förutom det uppenbara att man inte skall ljuga, att inte glida undan, inte hushålla med sanningen i onödan eller sluta sig som en mussla. Sådant leder lätt till ilska och/eller frustration. Gäller särskilt i intima förhållanden men även i mänskligt umgänge i stort. Så kallade vita lögner kan vara tillåtna i undantagsfall.

Ödmjukhet

Att vara ödmjuk innebar att man inte i alla lägen skall slå på stora trumman för sin egen person. Det innebär inte att man inte skall veta om sina rättigheter eller ha en sund självkänsla, vilket givetvis är av godo. Ödmjukhet innebär också vetskapen om att man inte alltid har rätt om allting. Ingen är ofelbar. I dag har ödmjukhet snarast ersatts av villfarelsen att ”kaxighet” är bra i alla lägen.

Se där några av de dygder och ideal jag bedömer som särskilt viktiga när det gäller det mellanmänskliga umgänget. Jag erkänner gärna att jag förbrutit mig mot flertalet av dessa förhållningsregler vid åtskilliga tillfällen, men det hindrar inte att jag tycker att de är nödvändiga för att samhället skall fungera. Att ett ideal kan tyckas ouppnåeligt innebär inte, att man inte bör sträva i riktning mot det. Siktar man mot trädtopparna når man kanske i alla fall skogsbrynet!

Massivt stöd för äktenskapet i Frankrike

https://www.youtube.com/embed/rafbNjSpytA

När den socialistiske kandidaten Francois Hollande vann presidentvalet i Frankrike förra året lovade han snabba på ansträngningarna att legalisera samkönade vigslar. Enligt det lagförslag som presenterats skall detta ske i juni 2013.

Den franske presidenten Francois Hollande är inte populär i alla läger…

Det ironiska var att det franska underhuset, nationalförsamlingen, tidigare tillsatt en kommission i syfte att få fram förslag om vad som kunde göras för att stärka familjens ställning i samhället och därmed skapa ökad trygghet och säkerhet för barnen. En av kommissionens rekommendationer var att att ej legalisera homosexuella ”äktenskap”. Detta går Frankrikes nye socialistiske president nu alltså emot.

Erfarenheter från länder där samkönade vigslar legaliserats är att forskarrön som visar att det tryggaste för barnen är att växa upp i hem med en pappa och en mamma sopats under mattan. Sådana rön, liksom allt annat som går emot den politiska klokskapen om homosexevangeliet, brukar som bekant regelmässigt och högljutt avfärdas såsom varande svårartad ”homofobi” av Jonas Gardell och andra gayikoner samt deras medlöpare.

Hollandes löfte till homosexlobbyn om att lagstifta om godkännande för samkönade ”äktenskap” ´synes emellertid inte särdeles populärt. Söndagen den 13 januari gick franska medborgare man ur huse för att protestera mot lagförslaget och samtidigt manifestera sitt stöd för det traditionella äktenskapet mellan en man och en kvinna.

Demonstrationen i Paris till stöd för äktenskapet uppges ha varit den största på 25 år.

I centrala Paris hölls således en manifestation som beräknas ha samlat någonstans mellan 350 000 och 1 300 000 människor. Länken överst i den här texten visar en video över folkmassorna som deltog i manifestationen tagen uppifrån Eiffeltornet.

Även i andra huvudstäder runt om i världen höll fransmän manifestationer för att visa sitt massiva stöd för äktenskapet. Demonstrationen i Paris torde ha varit den största i den franska huvudstaden på 25 år. Den har till stor del, med undantag för några kristna medier, mörkats i Sverige. Finska YLE skriver så här:

http://svenska.yle.fi/artikel/2013/01/13/jattedemonstration-mot-homoaktenskap-i-paris