Posted tagged ‘Alternativ för Sverige’

SIFO februari: KD farligt nära riksdagsspärren – MP riskerar åka ur riksdagen

14 februari, 2021

Det skulle bli regeringsskifte om det var riksdagsval i dag.

Det visar SIFO/Kantars februarimätning 2021. Socialdemokraterna förblir visserligen landets största parti, men då regeringskollegerna i Miljöpartiet hamnar utanför riksdagen med blott 3,6 procent av väljarsympatierna och stödpartiet Liberalerna bara lyckas nå upp till försumbara 2,8 procent ser det mörkt ut för januaripartierna. https://www.kantarsifo.se/rapporter-undersokningar/valjarbarometern-februari-2021

För Liberalerna är det i det närmaste kört. Bara ett mirakel kan rädda partiet kvar i riksdagen och det skulle förvåna i alla fall denna bloggare, om L-ledaren Nyamko Sabuni får sitta kvar särskilt mycket längre. Hon gjorde ett tappert försök till utspel då hon hotade med att lämna januarisamarbetet, men detta dementerades i stort sett per omgående av partiets talesman Fredrik Malm: ”Vi bryter inget samarbete”, citerades han i Expressen. https://www.expressen.se/nyheter/liberalernas-svar-efter-johanssons-oppning/

Malm bekräftade alltså ännu en gång – för vilken gång i ordningen? – att liberalerna har en olycklig faiblesse för att inte veta vilket ben de skall stå på: att vara liberal är att vela.

Socialdemokraterna ligger med 27,6 procent still sedan den förra SIFO-mätningen trots att skarp kritik stundom riktats mot partiet på grund av dess hantering av Kina-smittan. Störst stöd har S-partiet av kategorin äldre kvinnor (40,3 procent) och minst bland yngre män (14,9 procent). Den största gruppen väljare återfinns bland pensionärerna.

Moderaterna uppvisar en uppåtgående trend och ökar nu med 1,1 procentenhet sedan mätningen i januari. Väljare har strömmat över från krisande Kristdemokraterna och därtill har M fått tillbaka en del tidigare SD-sympatisörer.

Sverigedemokraterna ökar marginellt sedan förra mätningen och når nu 18,8 procent. Partiet noteras för stabila siffror i de flesta mätningar men är långt ifrån de siffror partiet låg på med över 20 procent för något år sedan.

Den kinesiska smittan synes inte ha gynnat partiet, som gjort utspel om bland annat skyddsmasker och vaccinering. Notabelt är dock att de många och vildsinta angreppen från olika socialdemokratiska talesmän under senare tid inte tycks ha inverkat negativt på populariteten.

Vänsterpartiet ligger kvar på 10 procent jämfört med närmast föregående SIFO-undersökning, vilket är 2 procentenheter bättre än i senaste valet. Partiledarbrytet från Jonas Sjöstedt till Nooshi Dadgostar har med andra ord inte inverkat menligt på det gamla kommunistpartiets popularitet, även om den senare är mycket långt ifrån Sjöstedts förtroendesiffror.

Centerpartiet noterar med 8,1 procent en halv procentenhets sämre resultat än vad som blev fallet i riksdagsvalet 2018. Partiet tycks vara märkligt opåverkat av såväl covid-19 som omfattande pedoifilskandaler.

Tydlig krissituation för Kristdemokraterna.

Kristdemokraterna befinner sig i en tydlig krissituation sedan några månader tillbaka trots en tillfällig uppgång till 6,5 procent i en mätning nyligen. 4,2 procent nu är en nedgång om 0,6 procentenheter sedan januarimätningen och bär vittne om att KD kan få det besvärligt att kravla sig över 4-procentsspärren i valet 2022.

Partiledaren Ebba Busch har fått uppbära kritik för att hon fortsätter att processa med en 81-årig man i en fastighetsaffär och får dessutom inhösta regelmässiga personangrepp från sosseriet.

Extremistiska Miljöpartiet lyckas endast komma upp i 3,6 procent och kan bara förlita sig på stödröster från väljare som normalt röstar på andra partier om man vill klara sig kvar i riksdag och regering. För Sveriges och det svenska folkets bästa kan vi bara be för och hoppas på att dessa stödröster fryser inne.

Övriga partier får i denna mätning nöja sig med 1,4 procent. Sorry, Alternativ för Sverige, Medborgerlig samling, Feministiskt initiativ med flera.

Oppositionspartierna M, SD och KD kommer sammanlagt upp i 46,6 procent och skulle kunna bilda regering om SIFO-siffrorna vore valresultat. Det motsvarar 176 platser i riksdagen.

SCB: Krisande S ändå klart största parti – L åker ur riksdagen

3 december, 2020

Varken svenska flaggor eller Löfvens tal till nationen har kunnat höja de socialdemokratiska siffrorna hos SCB.

Tre saker sticker ut i Statistiska centralbyråns (SCB) partisympatiundersökning för november 2020, som offentliggjordes häromdagen: Socialdemokraterna minskar kraftigt sedan majundersökningen; Moderaterna går framåt och blir klart största oppositionsparti; ständigt krisande Liberalerna skulle åka ur riksdagen. https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/demokrati/partisympatier/partisympatiundersokningen-psu/pong/statistiknyhet/partisympatiundersokningen-i-november-2020—-val-idag/

SCBs partisympatiundersökning publiceras två gånger om året. Jämfört med resultatet i maj tappar S-partiet 4,3 procent och noteras nu för 29,4 procent. Den good-will partiet tidigare fick till följd av hanteringen av den kinesiska smittan är nu borta. Varken en myckenhet av svenska flaggor eller statsminister Stefan Löfvens TV-sända så kallade tal till nationen har givit önskad effekt.

Det bör dock noteras att Löfvens parti ändå ligger 7,3 procentenheter före mätningens tvåa, Moderaterna, samt får närmare 1 procentenhet bättre resultat än i riksdagsvalet 2018. Kommer därtill att sosseriet hos SCB går avsevärt bättre än vad som brukar vara fallet i alla andra mätningar, där S varit nere på 22-23 procent. Vilket får denna bloggare att fråga sig hur pass tillförlitlig SCBs undersökning egentligen är.

SCB november 2020.

”Moderaterna har tagit ledartröjan i oppositionen under pandemin och det har betalat sig”, kommenterar SVTs kommentator Elisabeth Marmorstein M-framgången. Må så vara. Jag kan inte hjälpa att jag ändå finner det skäligen osannolikt att M skulle distansera SD med 3,5 procentenheter – i alla andra mätningar är det i stort sett dött lopp mellan dessa båda partier, icke sällan med SD före M. https://www.svt.se/nyheter/inrikes/nu-kommer-scb-s-stora-valjarundersokning

Sverigedemokraterna ökar nu med en halv procentenhet jämfört med SCBs majmätning. 17,6 procent är ändå väsentligt sämre än i alla andra mätningar på senare tid, och jag har svårt att se varför det Sverige-vänliga partiet skulle tappa 4-5 procentenheter jämfört med vad det brukar få i andra mätningar. Nu får SD ungefär samma resultat som i valet 2018.

Närmast under de tre partier som toppar undersökningen återfinner vi Vänsterpartiet med 9,3 procent, 1,1 bättre än i majmätningen och 1,3 bättre än senaste valresultatet. Väljarna tycks vara tillfreds med ledarbytet från Jonas Sjöstedt till Nooshi Dadgostar. Centerpartiet gör en uppryckning med 1,6 procentenheter jämfört med i maj och når nu 7,6 procent (8,6 i valet). Det skall sägas att mätningen utfördes innan Federley-skandalen med full kraft skakade om C.

Kristdemokraterna får den här gången nöja sig med 5,4 procent, klart sämre än såväl i såväl majmätningen som i valet 2018. Jag gissar att många väljare finner KD vara ett tämligen opålitligt parti: hårda högerutspel varvas med mjäkig snällism i en rätt motbjudande mix.

Bilden ljuger. Så här glad är L-ledaren Nyamko Sabuni med all sannolikhet inte i dag.

I botten på listan balanserar Miljöpartiet och Liberalerna kring fyraprocentsspärren. MP lyckas den här gången hålla sig ovanför med 4,2 procent under det att L halkar ner till 3 procent. Det är tydligt att många gamla folkpartiväljare givit upp hoppet om partiet, som inte kan bestämma sig om det skall fortsätta stödja S-MP-regimen eller återgå till sin borgerliga identitet.

Slutligen skall nämnas att övriga partier kommer upp i totalt 1,5 procent, 0,4 procentenheter bättre än i majmätningen och i paritet med valresultatet 2018. Min gissning är att Alternativ för Sverige, Medborgerlig samling, Feministiskt initiativ och Piratpartiet tar det lugnt med firandet.

SD knappar in på S hos Sentio – men stämmer siffrorna?

16 juli, 2020

Sentio juli 2020.

Socialdemokraterna är fortsatt landets största parti om vi får tro det norska mätinstitutet Sentios mätning för juli månad 2020. 25,5 procent innebär dock minus 3,3 procentenheter sedan förra mätningen och närmare tre procentenheter sämre än i det urusla riksdagsvalet 2018, då S erhöll sitt sämsta resultat i modern tid. http://redir.opoint.com/?url=https://theworldnews.net/se-news/sd-bryter-lofvens-segertag-nastan-jamnstora-med-s&OpointData=4a4bda6ac6518f584b499b2c4ce0037fJmlkX3NpdGU9MjE3NjAwJmlkX2FydGljbGU9MzA1OTAyMyZpZF91c2VyPTE0MTEmaWRfYXBwbGljYXRpb249MTAwMDAwOCZpZF9wYXJ0bmVyPTImbGFuZz1ubyZtb249MSZtYXRjaGVzPSJTZW50aW9zIjU=

Sossarna skuggas i Nyheter idag/Sentios mätning av Sverigedemokraterna, som rycker upp sig rejält – 3,4 procentenheter – och antecknas för 24,1 procent. Det är det sverigevänliga partiets bästa opinionssiffror på länge. SDs framgång får antagligen tolkas som ett tecken på att immigrationsfrågan är på väg tillbaka som huvudfråga i svensk politik. Moderaterna går framåt till 20,3 procent, vilket är en förbättring med 1,7 procentenheter.

Jag måste bekänna att jag hyser viss klockarkärlek till Sentios mätningar, som ofta brukar ge mitt parti SD goda siffror. Sentio var ävenledes det mätinstitut som bättre än alla andra lyckades pricka in SDs valresultat 2014 då partiet fick 12,9 procent. Tyvärr lyckades institutet ifråga inte tillnärmelsevis lika bra 2018.

Om Sentio har rätt är det nästan idel negativa siffror för Jök-partierna. Förutom sossarnas debacle minskar Centerpartiet med över en halv procentenhet ner till 5,8 procent och det snart helt utplånade Liberalerna med 0,4 ner till 2,5 procent. Vänsterpartiet tappar också. Tyvärr ökar emellertid extremistiska Miljöpartiet rätt rejält enligt Sentio – från 3,9 till 5,1 procent jämfört med förra mätningen.

Glädjesiffror för SD och Jimmie Åkesson: 24,1 och näst största parti i Sentios julimätning.

Sentio är såvitt jag vet det enda mätinstitut som även redovisar småpartiernas siffror. Jag gissar att det hoppats jämfota hos nationalradikala Alternativ för Sverige i anledning av uppnådda 1,1 procent. Skall man döma av en del entusiastiska kommentarer på nätet så är riksdagsplatsen så gott som säkrad för AfS.

Hos feminazisterna hos Feministiskt initiativ lär det deppas rejält: nedgång från 0,8 till 0,1 (procent). Medborgerlig samling får 0,7 procent (+0,4) och Piratpartiet 0,1 (-0,4). Övriga partier (vilka det nu kan vara) noteras hos Nyheter idag/Sentio för 0,4 procent.

Märkligt nog har på Facebook och i en personlig blogg förekommit litet andra siffror vilka presenterats som Sentios julimätning 2020. Jag utgår under alla omständigheter från att ovanstående skall stämma, eftersom jag fått dem från Sentios hemsida.

Frågan är naturligtvis om vi kan lita på Nyheter idag/Sentios siffror. Är den markanta socialdemokratiska  kräftgången en reell trend som kommer att bekräftas i kommande mätningar? Det skall också konstateras att Sentio stundom haft en tendens att publicera glädjesiffror för SD. För tillfället nöjer jag mig dock med att känna mig i alla fall litet upplivad!

Förbered er på en lång socialdemokratisk dominans i svensk politik!

5 maj, 2020

 

 

Kantar SIFOs sammanställning maj 2020.

Aftonbladets ofta insiktsfulla krönikör Lena Mellin konstaterar den 4 maj att statsminister Stefan Löfven ”är inte ordens man”. Mellin: ”Det är i hans jobb ett handikapp av ganska stora mått.” 

Detta har enligt Lena Mellin lett till att hans närmaste medarbetare utvecklat en speciell taktik:

Drastiskt uttryckt har de stängt in Löfven i en garderob och släpper ut honom med jämna mellanrum. https://www.aftonbladet.se/nyheter/kolumnister/a/GGR076/stefan-lofven-sitter-i-garderoben

Den taktiken har uppenbarligen varit lyckosam. I Kantar SIFOs senaste sammanvägning av de viktigaste opinionsmätningarna för Ekot går nämligen Socialdemokraterna framåt med 4,9 procentenheter jämfört med föregående månads sammanvägning till 30,2 procent. Det är siffror S i stort sett inte haft sedan Mona Sahlins tid som partiledare och närmare 2 procentenheter bättre än i valet 2018.

Kantar SIFOs opinionschef Toivo Sjörén kommenterar: ”Det är ju coronaeffekter. Regeringar går upp i nationella krislägen i allmänhet och man tycker ju också att regeringen har skött coronasmittan bra.”

Det är en sanning med modifikation. Det rätt många väljare tycker är snarare att Socialdemokraterna hanterat den kinesiska smittan på ett tillfredsställande sätt, ty övriga i Januariöverenskommelsen ingående regeringsbärande partier noterar vikande opinionssiffror. För Miljöpartiet och Liberalerna är det så illa att de halkar under riksdagsspärren på 4 procent. https://www.expressen.se/nyheter/nya-succesiffror-for-socialdemokraterna/

Näst största partiet i mätningen, Sverigedemokraterna, kommer upp i 19,9 procent, vilket är 2,2 procentenheter sämre än en månad tidigare; dock dryga 2 procentenheter bättre än i valet. Trean Moderaterna får 18,3 procent, en ökning med 0,4 procentenheter. Vänsterpartiets tidigare uppgång bryts den här gången: 9,4 procent är 1,3 sämre än i föregående månads sammanvägning.

Centerpartiet rosar inte heller marknaden utan tvingas nu nöja sig med 7,3 procent, minus 0,7. Kristdemokraterna ökar däremot och noteras för 6,5 procent, i paritet med partiets senaste valresultat. I botten av sammanställningen återfinner vi undersökningens verkliga förlorare: Miljöpartiet på 3,7 och Liberalerna på 3,3 procent, båda således under riksdagsspärren.

”Övriga partier” får nöja sig med 1,4 procent – sorry, Feministiskt initiativ, Alternativ för Sverige, Medborgerlig samling med flera.

 

Löfvens nya stil: en nationalistisk framtoning som tidigare varit otänkbar.

Frågan är då om man skall betrakta den kraftiga socialdemokratiska uppgången som en tillfällighet i Kina-smittans tecken eller inledningen till en längre period av S-dominans i svensk politik. I mina flöden på Facebook och Twitter finns rätt gott om kommentarer av denna typ: ”Sossarna kanske har höga siffror just nu, men vänta bara tills det här är över och regeringens skuld till att så många på äldreboenden dött framgår klart.” En annan typisk reaktion är att avfärda glädjesiffror för S som ”fake news”. https://svenska.yle.fi/artikel/2020/04/15/1-200-doda-framst-pa-aldreboenden-men-sverige-haller-fast-vid-sin-linje-vi

Osvuret är som alltid bäst, men jag är rädd för att kommentatorer av ovan nämnt slag hugger i sten. För det första kan allt tal om ”fake news” kategoriskt avfärdas. Det är ett gammalt fenomen att allmänheten gärna håller sig till det trygga och invanda i kristider. I just det här fallet är det dessutom säkerligen helt korrekt som Toivo Sjörén säger: många är uppriktigt övertygade om att regeringen – och då främst Socialdemokraterna – samt Folkhälsomyndigheten gör ett bra jobb.

Och jag tror inte alls på att det här är ett övergående fenomen. För det första tyder de flesta tecken på att Kina-smittan i någon form kommer att vara med oss ett bra tag framöver, kanske flera år. Till detta kommer att inte något av oppositionspartierna inklusive SD lyckats presentera några hållbara alternativ till regeringskonceptet. Även om de skulle ha bättre förslag till hantering av viruset än vad Löfven et consortes har så har det visat sig ytterligt svårt för dem att få genomslag för detta i systemmedia.

Henrik Vinge, SDs gruppledare i riksdagen, är emellertid inte helt missnöjd med situationen trots partiets vikande siffror: ”Tidigare är det flera partier som inte har velat tala med oss. Nu har vi diskussioner med i stort sett alla.” Alltid något, förstås. https://www.svt.se/nyheter/inrikes/coronakrisen-kan-bli-vandpunkt-for-sd

SDs Henrik Vinge är inte helt missnöjd med situationen.

Som nämndes inledningsvis har också Stefan Löfven, eller kanske rättare sagt hans nära rådgivare, haft vett att låta den normalt sluddrande och stånkande statsministern slippa ut ur den bildliga garderoben bara när han har något särskilt att säga till menigheten och dessutom har allt nerskrivet på papper eller teleprompter. Löfven har därtill lagt sig till med en nationalistisk framtoning som tidigare varit helt otänkbar. Löfven har kanske inte talets gåva – men dum är han definitivt inte.

Med andra ord: förbered er på socialdemokratisk dominans i svensk partipolitik för ansenlig tid framöver (ingen vore förstås gladare än jag om jag hade fel!)!

 

 

Demoskop: S och SD i topp – MP och L utanför riksdagen

7 februari, 2020

S går om SD i Aftonbladet/Demoskop.

Socialdemokraterna åter största parti. Miljöpartiet och Liberalerna utanför riksdagen.

Så kan man lämpligen sammanfatta kontentan av Aftonbladet/Demoskops mätning i månadsskiftet januari-februari. Sverigedemokraterna, som varit största parti i ett antal mätningar på sistone, förvisas nu till andraplatsen med Moderaterna som trea.

MP och L ute ur riksdagen i Aftonbladet/Demoskop – S åter störst

Liberalerna abonnerar i mätning efter mätning på en plats utanför Sveriges riksdag. Den här gången  med 3,2 procent av väljarsympatierna, vilket ändå är en svag uppgång.

Peter Santesson, analyschef på Demoskop, har följande att säga om Nyamko Sabuni, som varit L-ledare sedan den 28 juni i fjol: ”Hon kan inte bestämma sig och tydligt markera i vilket block hon vill placera sitt parti. Väljare som står till höger upplever L som lierade med S. Men å andra sidan får man inte heller något förtroende från vänsterväljare.”

Även för Miljöpartiet är läget prekärt. MP minskar med en hel procentenhet och landar nu på 3,8 procent. Det är tydligt att väljarna ser mycket kallsinnigt på det mest klimatextremistiska alternativet i svensk partipolitik.

Gissningsvis andas en del socialdemokrater ut nu när deras parti återtar ledningen i partiligan.  24,7 procent är en ökning med 1,3 procentenheter men ändå ett historiskt sett uruselt resultat. I riksdagsvalet 2018 erhöll S-partiet som en jämförelse 28,26 procent, vilket var det sämsta valresultatet partiet nått sedan förra seklet var ungt.

Visavi Sverigedemokraterna skiljer det endast drygt en procentenhet; SD får nu 23,5 procent, en tillbakagång med en procentenhet men väsentligt bätttre än i senaste valet då SD erhöll 17,53 procent.

Moderaterna begåvas i Aftonbladet/Demoskop med 18,9 procent, ganska precis en procentenhet sämre än i valet. M kan dock glädja sig åt att plocka väljare från SD. Troligen är det Moderaternas tuffare retorik om lag och ordning som givit visst resultat.

I den aktuella undersökningens mellanskikt noteras för Vänsterpartiet 9,3, Centerpartiet 8,9 samt Kristdemokraterna 6,3 procent. V går därmed fram med 0,3 procentenheter men är ytterligare en procentenhet bättre än i valet. Frågan är dock vad som kommer att hända med opinionssiffrorna då den förtroendeskapande Jonas Sjöstedt avgår från partiledarskapet till förmån för en tillvaro i Vietnam, där hustrun Ann Måwe är svensk ambassadör.

Vad händer med V om Nooshi Dadgostar tar över efter Sjöstedt?

Den enda som aktivt uttryckt en vilja att ta sig an partiledarskapet är mig veterligt så här långt Mernoosh ”Nooshi” Dadgostar, en 30-årig riksdagsledamot med iransk bakgrund som tidigare bland annat varit fullmäktigeledamot i Botkyrka. Vad som talar mot henne är hennes tämligen obalanserade, radikala hållning och det faktum att hon möjligen visat sig vara litet väl het på gröten. Det har lett till att vissa i partiet hellre vill se Tamara Spiric, före detta kommunalråd i Umeå, som Sjöstedts efterträdare. https://sv.wikipedia.org/wiki/Nooshi_Dadgostar

Såväl Centerpartiet (8,9 procent) som Kristdemokraterna (6,3 procent) antecknas  hos Demoskop för siffror som i stort ligger i paritet med deras valresultat.

Blockmässigt finner vi att konstellationen SD-M-KD är betydligt större än S-MP-C-L med 48,7 (+0,2) repektive 40,6 (-0,2) procent.

Ser vi till noteringen för ”Övriga” så lär 1,3 procent knappast framkalla glädjeutbrott från vare sig Medborgerlig samling, Alternativ för Sverige, Piratpartiet, Feminisitiskt initiativ eller Kalla Anka-partiet.

Resultat Aftonbladet/Demoskop februari 2020:

Socialdemokraterna 24,7 (+1,3)
Sverigedemokraterna 23,5 (-1,0)
Moderaterna 18,9 (+0,7)
Vänsterpartiet 9,3 (+0,3)
Centerpartiet 8,9 (-0,6)
Kristdemokraterna 6,3 (+0.4)
Miljöpartiet 3,8 (-1,0)
Liberalerna 3,2 (+0,1)
Övriga: 1,3 (-0,3)

Fotnot: 2 148 röstberättigade personer intervjuades 25 januari till 5 februari.

 

 

 

 

SD för första gången större än S i SIFO – V över 10 procent

19 januari, 2020

SIFO januari 2020.

Sverigedemokraterna är för första gången större än Socialdemokraterna i en SIFO-mätning. Det visar SIFOs senaste sammanställning av partisympatierna. Marginalen är dock liten: 23,8 respektive 23,5 procent. Siffrorna ligger också inom den statistiska felmarginalen.

Första gången någonsin: SD större än S hos SvD/Sifo – Sjöstedt lämnar med röda flaggan i topp

SD-noteringen innebär ändå en minskning jämfört med den senaste mätningen, då det Sverige-vänliga partiet erhöll 24,4 procent jämfört med 24,6 för S. För S-partiet är den nu aktuella SIFO-noteringen den näst sämsta hos opinionsinstitutet ifråga.

SIFO/Svenska Dagbladet januari 2020 är bara den senaste i raden av opinionsundersökningar som bekräftar att S och SD är landets två största partier vad beträffar väljarstöd samt att M är tredje störst (får nu 17,5 procent).

Den aktuella mätningens största nyhet är eljest att Vänsterpartiet får 10,2 procent, en ökning med en halv procentenhet och det bästa partiet uppnått på mycket länge. En lika stor ökning kan noteras för C, som blir femte största parti med 8,5 procent. Därefter följer KD med 6,6 (+0,3), MP med 4,5 (-0,2) samt L med 3,9 procent (-0,1).

Övriga partier antecknas för 1,5 procent, en ytterst marginell ökning från 1,3 procent. Knappast något läge för exempelvis Medborgerlig samling, Feministiskt initiativ och Alternativ för Sverige att korka upp champagnen.

Jimmie Åkessons SD är för första gången större än Stefan Löfvens S i en SIFO-mätning.

Blickar vi tillbaka mot riksdagsvalet 2018 ser vi att Sverigedemokraterna ökat kraftigt från 17,5 procent medan Socialdemokraterna  gått kräftgången från 28,3 procent, vilket ändå var partiets sämsta valresultat sedan början på förra seklet. Vänsterpartiet har ökat med 2,2 procentenheter från valets 8,0 procent. https://valresultat.svt.se/2018/10000.html

Moderaterna fick 19,8 procent i valet och har alltså minskat med 2,3 procentenheter medan Liberalerna dalat med 1,6 procentenheter från 5,5 procent. Resultaten för C (8,0), KD (6,3) och MP (4,5) har ändrat sig mycket litet eller inte alls sedan valet 2018.

Opinionsmätningar mellan valen (det vill säga alla) bör av naturliga skäl tas med en viss nypa salt. Flera bedömare har luftat åsikten att sossarna, trots motvind nu, ändå kommer att kunna mobilisera partiapparat och väljare i tillräcklig mängd när det blir allvar av.

Det är en bedömning som förvisso kan ligga nära till hands, men jag undrar om inte det som nu är på väg att ske i svensk partipolitik faktiskt innebär något av ett paradigmskifte: socialdemokratin har noterats för anmärkningsvärda tillbakagångar i europeiska länder där den av tradition varit stark tidigare – den trenden kan nu vara på väg att slå igenom även i Sverige.

 

SD vinnare, KD förlorare i senaste SIFO

14 december, 2019

GP/SIFO december 2019: S och SD jämnstora.

Den stora skillnaden när det gäller Sverigedemokraternas resultat i opinionsmätningar mellan i dag och hur det var tidigare är att SD numera noteras för goda resultat såväl hos ”finare” som av mer etablerade kretsar mindre ansedda institut. Således är det inte längre några himmelsvida diskrepanser mellan noteringarna hos exempelvis SIFO och SCB jämfört med dem hos Sentio och Inizio.

I GP/SIFO december 2019 får det Sverige-vänliga partiet 24,4 procent – en uppgång med 1,4 procentenheter sedan närmast föregående mätning – och skuggar därmed Socialdemokraterna med 24,6 procent (+0,2). En högst försumbar skillnad – de båda partierna är nu i princip lika stora hos väljarna. https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/Wb2Lwa/sd-jamnstora-med-s-i-ny-matning

På tredje plats återfinns efter vanligheten Moderaterna på 17,2 procent, vilket innebär en marginell uppgång. Av de tre största partierna är det bara SD som ökat sedan valet och det med stormsteg: upp från 17,5 till 24,4 procent. S har gått tillbaka från sitt historiskt urusla valresultat på 28,3 och M har minskat från 19,8 procent.

Fjärde störst hos GP/SIFO blir nu Vänsterpartiet på 9,7 procent, oförändrat sedan förra SIFO men upp med 1,7 procentenheter sedan valet 2018. En utveckling där svaret förmodligen bör sökas i vänsterväljares missnöje med S-partiets regeringssamverkan med de borgerliga Centerpartiet och Liberalerna.

Vinnare och förlorare i SIFO: Jimmie Åkesson (SD) och Ebba Busch Thor (KD). Ebba kan dock glädja sig åt att fortfarande vara mest förtroendeingivande partiledare.

Därnäst kommer Centerpartiet på 8,0 procent och Kristdemokraterna på 6,0 procent. KD blir därmed mätningens stora förlorare med en nedgång om 1,8 procentenheter jämfört med förra mätningen. Partiet får trösta sig med att det alltjämt har den i folkdjupet mest förtroendeingivande partiledaren i Ebba Busch Thor.

Näst minsta parti blir Miljöpartiet med 4,7 procent, samma som senast, och minst Liberalerna, som dock ökar med en halv procentenhet och tangerar riksdagsspärren på 4 procent.

Avslutningsvis kan noteras att det ser mörkt ut för partier såsom Alternativ för Sverige, Feministiskt initiativ, Medborgerlig samling och Piratpartiet, eftersom stapeln för ”övriga partier” endast når upp till 1,3 procent.

Fotnot: Mätningen genomfördes 2-12 december 2019 och omfattar 8214 personer från 18 år och äldre. Av intervjuerna har 1000 genomförts per telefon och resten via webbpanel. Telefonintervjuerna har viktats högre.

 

Spridda anteckningar från valet: Sverige är inte ett normalt land

11 september, 2018

Riksdagsvalet i ett nötskal i en tecknares perspektiv.

Nej, det blev väl inte de valresultat vi SDare i Södertälje hade hoppats på när vi bänkade oss för att hålla valvaka på valdagskvällen. 17,6 i riksdags- och 14,4 i kommunvalet är ändå 4,7 respektive 1,2 procentenheters ökning jämfört med förra valet. Ingen optimal utdelning – jag hade trott på 20-25 procent – men likväl ingen katastrof. https://www.expressen.se/nyheter/val-2018/valet-2018-har-ar-riksdagspartierna-storst-och-har-gick-det-samst/

Det är ingen överdrift att utnämna Socialdemokraterna till det här valets stora förlorare. 28,4 procent är partiets sämsta resultat sedan den allmänna rösträtten infördes, precis som jag hade förutspått. I riksdagsvalet 1911 erhöll S-partiet under Hjalmar Brantings ledning 28,5 procent av rösterna. Jämfört med partiets bästa val någonsin – krigsåret 1940 då Per Albin Hanssons parti fick 53,8 procent – har sosseriet så gott som halverats.

Inte heller för Moderaterna blev det något succéval. 19,8 procent är 3,5 procentenheter sämre än i 2014 års riksdagsval, även om M inte kommer i närheten av partiets genom tiderna sämsta valresultat om 11,53 procent 1970.

I övrigt kan noteras att Miljöpartiets framgångar i opinionen, efter att ha dragit maximal nytta av den varma sommaren och helt oseriöst tagit denna som intäkt för långtgående klimatförändringar, har brutits – med 4,4 procent hankar man sig nätt och jämnt över riksdagsspärren och tappar tio mandat. Även den rödgröna regeringens stödparti Vänsterpartiet halkade ner några procentenheter jämfört med de flesta opinionsmätningar och får nu nöja sig med 7,9 procent.

Bloggaren flankeras av SD Södertälje/Nykvarns ordförande Joachim Hagström och gruppledaren Beata Milewczyk på föreningens valvaka. Foto: Rickard Graff

Centern på 8,6 och Liberalerna på 5,5 procent innebär väl rätt ”normala” noteringar, under det att Kristdemokraterna jämte SD kan utnämnas till valets segrare: 6,4 procent för KD innebär partiets fjärde bästa resultat någonsin även om det var långt ifrån alla tiders högsta som inföll 1998 med 11,77 procent.

SDs kommunala valresultat på 14,4 procent medför ett mandat mer i fullmäktige, detta med reservation för att vårt parti kan komma att tappa ett mandat till Realistpartiet när detta lokalpartis resultat föreligger först i slutet på veckan. Detta hänger samman med att Länsstyrelsen klantat till det och inrangerat RP bland ”övriga” trots att partiet har 1 mandat i fullmäktige. Stapeln med övriga partier når i Södertälje upp till 4,0 procent och RP behöver 2,0 procent för att komma in. Realistpartiet är för övrigt det enda parti som sagt sig kunna samverka med SD. https://www.svt.se/nyheter/val2018/sa-ska-sodertalje-styras-fyra-ar-framat

Vårt valresultat i Södertälje är desto märkligare, som vi med vår duktiga gruppledare Beata Milewczyk i spetsen bedrivit en mycket aktiv valrörelse med rekordmycket annonsering i lokalpressen, talrika debattinlägg och ett träget arbete i valstugan. Kanske har några väljare svalt den skräckpropaganda som producerats av den socialdemokratiska lögnfabriken, jag vet faktiskt inte.

Patrick Claesson, gruppledare i framgångsrika SD Nykvarn, omges av Beata Milewczyk, Rickard Graff och Oscar Ståhlbrand på valvakan. Foto: Tommy Hansson

Nåväl, sosseriet tappade åtskillig mark även i Södertälje och gick ner 3,3 procentenheter sedan förra valet till 31,3 procent. Det ser dock ut som om Boel Godner kan fortsätta vanstyra kommunen i ytterligare fyra år genom blocköverskridande samverkan. Jag gläder mig dock åt att Sveriges verkliga extremistparti, Miljöpartiet, backar med hela 2,9 procentenheter ner till 5,4 procent. Stor segrare i Södertälje är relativt sett KD med 8,7 procent.

Eftersom SD Södertälje /Nykvarn är en gemensam kommunförening glädjer jag mig åt att Sverigedemokraterna når ett kanonresultat i lilla Nykvarns kommun med 15,3 procent, vilket resulterar i två nya mandat upp till fem. Inte undra på att gruppledaren Patrick Claesson var glad som en speleman på valvakan! Det i kommunen dominerande Nykvarnspartiet har via sin ledare Bob Wållberg meddelat, att man som det pragmatiska parti man är ej utesluter samverkan med SD. https://www.svt.se/nyheter/val2018/nykvarnspartiet-stanger-inte-dorren-for-att-samarbeta-med-sd

Medan Sverigedemokraternas motsvarigheter i de övriga nordiska länderna i två fall ingår i regeringar och i det tredje ses som ett normalt parti som alla andra råder i Sverige en egendomlig beröringsskräck gentemot SD. Det förefaller som om övriga partier hellre ser att Sverige går under än att ens samtala med SD-representanter. Om skillnaderna i synen på systemkritiska partier i Norden har jag tidigare skrivit följande: https://tommyhansson.wordpress.com/2015/10/11/en-nordisk-jamforelse-installningen-till-systemkritiska-partier-och-en-skrammande-framtid/

Redan ett dygn efter det att valresultatet offentliggjordes uttalade således Liberalernas ledare Jan Björklund, som slåss för sitt politiska liv, att den borgerliga alliansen spricker om något av dess fyra partier på något sätt samverkar med SD. Hellre skulle L söka stöd hos S eller MP, alltså två partier som innehåller gott om islamistiska element och har skänkt miljardbelopp i bistånd till den terrorbelastade Palestinska myndigheten .http://www.gp.se/nyheter/sverige/l-alliansen-spricker-vid-sd-samarbete-1.8174081

Förloraren Löfven försöker desperat klamra sig fast vid makten – vi får se hur det går.

Regeringsfrågan får i detta skede anses vara ytterligt osäker. Valets store förlorare, statsminister Stefan Löfven, tänker uppenbarligen klamra sig fast vid makten in i det längsta, kanske med hjälp av svikare i det gamla DÖ-underlaget. Det bästa från min konservativa horisont vore givetvis om M, SD och KD bildade regering, vilket hade inträffat i motsvarande situation i varje normalt land. Sverige är emellertid inget normalt land – här ligger en förlamande politisk korrekthet som en död hand över riket.

Slutligen noterar jag med tillfredsställelse att varken den öppet nationalsocialistiska Nordiska motståndsrörelsen  eller kryptonazistiska Alternativ för Sverige kom in någonstans. För sistnämnda parti blev det en bitter läxa att vare sig gillanden på Facebook eller ”hög energi” i valrörelsen räckte till. Inte heller Medborgerlig samling (som jag nog hade kunnat tänka mig rösta på om inte SD hade funnits), Piratpartiet eller Feministiskt initiativ gjorde någon succé, även om F! faktiskt kom in i några kommuner. https://www.svt.se/nyheter/val2018/sa-gick-det-for-smapartierna-i-valet-2018

 

Sentio, SIFO, Ipsos och Novus: SD runt 20 procent, S och M tappar mark

18 augusti, 2018

Nyheter idag/Sentios andra augustimätning 2018.

I Nyheter idag/Sentios andra mätning för augusti går Sverigedemokraterna, som brukar ligga runt 25-26 procent i det norska institutets mätningar, tillbaka rätt kraftigt: 21,8 procent är en tillbakagång på 3,7 procentenheter jämfört med samma instituts mätning bara ett par veckor tidigare. https://www.dn.no/nyheter/2018/08/17/1404/Utenriks/dodt-lop-mellom-socialdemokraterna-og-sverigedemokraterna

Kontentan av Sentio-undersökningen är att SD gör nästan dött lopp med Socialdemokraterna, som noteras för 22,5 procent. S-resultatet är visserligen en marginell ökning jämfört med den närmast tidigare mätningen men är ändå katastrofalt dåligt för Sveriges maktparti nummer 1 – alla tecken tyder på att sosseriet går mot sitt sämsta val på över 100 år.

Tredje största parti i den aktuella undersökningen är Moderaterna, som också ser ut att gå mot ett rätt uselt val: 19,6 procent är 3,7 procentenheter under valresultatet 2014 då M nådde 23,3 procent. Det gamla kommunistpartiet V är fjärde störst och fortsätter parkera runt 10 procent och antecknas nu för 10,6 procent, vilket är praktiskt taget en fördubbling jämfört med senaste valresultatet.

Feministiskt initiativ är med 1,7 procent bara en skugga av sitt forna jag medan Piratpartiet får 1,0 och Medborgerlig samling 0,7 procent. Övriga partier – Alternativ för Sverige, Kristna värdepartiet, Nordiska motståndsrörelsen, Kommunistiska partiet med flera lilleputtpartier – når sammanlagt blott 1,7 procent av väljarsympatierna..

Jimmie Åkesson och SD får nöja sig med 21,8 procent i senaste Sentio-undersökningen.

I GP/SIFOs augustimätning får Sverigedemokraterna förhållandevis goda 18,7 procent av väljarnas sympatier. Det gör det Sverige-vänliga alternativet i svensk partipolitik till landets tredje största parti efter S på 25,2 och M på 19,4 procent. Således fortsatt prekärt läge för de båda sistnämnda. Miljöpartiet går hos SIFO fram till 6,5 procent, något som med all sannolikhet kan tillskrivas partiets profiterande på den heta sommaren med dess många bränder. http://www.gp.se/nyheter/sverige/mp-seglar-upp-i-ny-m%C3%A4tning-1.7730085

Jimmie Åkesson har träffande och fullt korrekt framhållit att det inte är seriöst att ta temperaturerna en enskild sommar som intäkt för en långsiktig klimatförändring, men det bekymrar föga MP eller för den delen C som fortsätter mala på om ”klimathotet”. MP fortsätter med friskt mod att straffa alla landets bilister, nu senast med att förorda extra skatter på bilister som parkerar utanför köpcentra.

I stället kan cyklar försedda med låda med fördel användas vid storinköp, menar partiets talespersoner – dårpippi på riktigt! https://www.expressen.se/dinapengar/konsument/mp-forslaget-skatt-nar-du-storhandlar-med-bil/

I övrigt antecknas hos GP/SIFO C för 9,5, V för 9,3, L för 5,1 och KD för 4,2 procent. Det faktum att KD nu hamnar ovanför riksdagsspärren kan möjligen förklaras med en vilja hos främst M- och SD-sympatisörer att stödrösta på Ebba Busch Thors parti. F! får ynka 1,0 och övriga partier 1,1 procent.

Ungefär så här tänker sig nog MP att storhandlare skall frakta hem sina varor framöver…

För att botanisera vidare bland den senaste tidens opinionsundersökningar så visar DN/Ipsos augustimätning upp ungefär samma trender som de ovannämnda. S blir störst på blygsamma 24,9 procent under det att SD som andra största parti får 19,0 och M på tredje plats 17,7 procent. Endast SD ligger bättre till än i 2014 års val, då partiet fick 12,9 procent av rösterna. https://www.expressen.se/nyheter/val-2018/ny-matning-kd-klarar-riksdagssparren/

MP går framåt med hela 1,0 procentenheter till 6,1 procent av samma  orsaker som redovisats ovan. Vidare får C 10,1, V 9,5, L 5,9 och KD 4,0 procent. F! hamnar även hos GP/Ipsos på jämnt 1 procent.

Återstår att för perioden redovisa mätresultaten för SVT/Novus. SD blir här andra största parti med 21,6 procent medan sossarna toppar på magra 24,3 procent. Moderaterna som trea noterar 18,1 procent. Såväl V som C får 9,6 procent medan MP får 5,2 procent, vilket är en halvprocentig minskning jämfört med Novus närmast föregående undersökning. https://www.svt.se/nyheter/s-m-och-kd-lyfter-inte-riskerar-usla-valresultat

Glädjande för oss SDare är givetvis också att Jimmie Åkesson åtnjuter ett större personligt förtroende än någonsin med 29 procent. http://privat.bahnhof.se/wb492673//6%20Main%20frame%20Novus.html#FT

Notabelt är att KD hos SVT/Novus bara orkar komma upp i 3,0 procent vilket är ett kraftigt memento inför valet om några veckor. Övriga partier når 2,8 procent vilket bekräftar min slutsats att Alternativ för Sverige har mikroskopiska chanser att komma in i riksdagen. Efterfrågan på ett extremnationellt parti är uppenbarligen närmast obefintlig.

 

 

 

 

 

Jimmy Durmaz hade kunnat bli en svensk Escobar

29 juni, 2018

Det svenska VM-laget i fotboll står bakom Jimmy Durmaz.

Den 2 juli 1994 sköts den colombianske fotbollsspelaren Andrés Escobar ihjäl utanför en restaurang i en förort till Medellin. https://sv.wikipedia.org/wiki/Andr%C3%A9s_Escobar

Escobar, känd som den colombianska fotbollens gentleman, blev syndabock för Colombias misslyckande i fotbolls-VM i USA. Han hade nämligen gjort självmål i en match mot USA och därmed verksamt bidragit till att Colombia inte gick vidare från gruppspelet. Han sköts till döds av en Humberto Munoz, vilken greps och dömdes till 43 års fängelse; Munoz släpptes dock redan 2005.

Jag vågar påstå att detta osunda och destruktiva intresse för händelser som inträffar inom fotbollen är ett ganska osvikligt tecken på att ett land är vad man kan kalla bananrepublik. Därför kom jag osökt att tänka Escobar när den rasistiskt betingade smutskastningen av den svenske VM-spelaren Jimmy Durmaz sparkade i gång. https://tommyhansson.wordpress.com/2017/02/28/tolv-skal-till-att-sverige-ar-pa-vag-bli-en-bananrepublik/

Andrés Escobar blev 27 år gammal.

Durmaz hade som bekant en mindre lyckad dag i gruppspelsmatchen mot Tyskland i det pågående världsmästerskapet i Ryssland. En ojusthet från Durmaz sida ledde till att Tyskland tilldömdes en frispark strax utanför svenskt straffområde vilken resulterade i tyskarnas avgörande 2-1-mål. Till all lycka för Sverige – och Jimmy Durmaz – spelade fadäsen ingen roll. Sverige vann den efterföljande matchen mot Mexiko med hela 3-0 samtidigt som Tyskland torskade mot Sydkorea och åkte ur VM.

Uppståndelsen kring Durmaz har enligt min mening förlorarat alla rimliga proportioner – det handlar om fotboll, inte om liv och död! Tidskriften Contra har därför en given poäng när den väljer att beteckna Durmaz-rabaldret som ”en storm i ett vattenglas”. http://www.contra.nu/veckans–contra/storm-i-ett-vattenglas/

En bakgrund till sagda rabalder var att Ivar Ekman, en uppenbarligen rätt enfaldig reporter på Sveriges radio, på en pressträff med det svenska landslagets förbundskapten Janne Andersson efterlyste mer ”mångfald” i VM-truppen som innehåller noga taget tre medlemmar med ”mångfaldig” bakgrund: Jimmy Durmaz, Isaac Kiese Thelin samt Martin Olsson. Alla tre är födda i Sverige men med annan etnisk bakgrund än svensk. https://www.expressen.se/sport/fotbollsvm/sverige-i-vm-2018-trupp-och-matcher/

Kerstin Lundgren tog chansen och använde i en debattartikel fallet Durmaz för partipolitiska syften. Foto: Tommy Hansson

En rad ledande politiker har kommentaret det hat som kommit Durmaz till del, samtliga på ett undantag när i det onekligen vällovliga syftet att stötta Durmaz och ta avstånd från rasism och hat. Undantaget är Gustav Kasselstrand, ledare för det diminutiva extrempartiet Alternativ för Sverige, vilken i samband med Jimmy Durmaz frisparksbravad twittrade följande: ”Ivar Ekman…krävde fler invandrare i landslaget och fick det.” http://dagensopinion.se/politikerna-som-kommenterar-durmaz-hatet

Det kan inte gärna påstås att Kasselstrand ger uttryck för hat eller hot, men hans beredvillighet att utnyttja fotbollen för politiska syften är i mina ögon lika illa om inte värre. Kasselstrand har därtill dubbelt fel i sak, vilket måste anses vara något av en prestation med tanke på de få ord han twittrade. Janne Andersson tog inte ut fler ”mångfaldsspelare” i VM-truppen som ett resultat av Ekmans krav på ökad mångfald utöver de redan uttagna Durmaz, Kiese Thelin och Olsson. Ingen av dessa är heller invandrare.

Betydligt fler politiker än den försumbare Kasselstrand har dock kapitaliserat på hatet mot Durmaz genom försök att i sammanhanget skuldbelägga Sverigedemokraterna. Centerpartiets Kerstin Lundgren, riksdagsledamot samt ledamot i riksdagens utrikesutskott, svarar för ett debattmässigt lågvattensmärke när hon i i Länstidningen, Södertälje den 26 juni skriver: ”Sverigedemokraterna har öppnat dörren för det hat som vi nu ser frodas och det bruna rotsystem som nu fått växtkraft och förökar sig.” Samma tema har en ledare i Aftonbladet: https://www.aftonbladet.se/ledare/a/l15QAe/sd-rasismen-och-hatet-mot-durmaz-hor-ihop

Hat mot idrottsliga syndabockar och en tilltagande vilja att politisera sporten. Se där två tecken på att ett land är eller åtminstone är på väg att bli vad jag vill kalla en bananrepublik. Den svenska regeringen pekar med hela handen i den riktningen när den deklarerar att den nu river upp det tidigare beslutet att bojkotta fotbolls-VM i Ryssland och i stället ko0mmer att vara representerad på plats, officiellt med det vällovliga syftemålet att ”stödja Sverige” (men i verkligheten ragga ihop optimalt antal röster till valet den 9 september). https://www.expressen.se/sport/fotbollsvm/efter-bojkotten-nu-aker-regeringen-till-fotbolls-vm/

Idrottsminister Annika Strandhäll (S) med Durmaz-tröja i riksdagen.

Socialminister (med sidotiteln idrottsminister) Annika Strandhäll (S) har som sig bör lagt ner litet extra energi på att politisera idrotten genom att dels hävda att samma hat som riktats mot Jimmy Durmaz även riktats mot henne själv, dels uppträda i den ärevördiga institutionen Sveriges riksdag iförd en blågul landslagströja med Durmaz siffra och namn på. https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/9mdo1p/idrottsministern-hatet-mot-mig-och-durmaz-fran-samma-hall

Det som sker i anslutning till affären Durmaz i Sverige 2018 har med ordinära mått mätt överskridit alla rimliga proportioner. Däremot är det som sker fullt normalt i en bananrepublik eller i ett land med Tredje världen-status. Som påbröd till vad som anförts ovan kan nämnas att polisen prioriterar att jaga nätbaserade Durmaz-hatare framför att komma till rätta med de nästan dagliga dödsskjutningarna och massvåldtäkterna och att diverse offentliga manifestationer förestår.

Jimmy Durmaz bör nog skänka en tacksamhetens tanke till de lagkamrater – han byttes aldrig in i matchen mot Mexiko – som såg till att Sverige gick vidare till åttondelsfinal i fotbolls-VM. Annars hade han vid hemkomsten från Ryssland riskerat bli Sveriges motsvarighet till Andrés Escobar (1967-94).