Posted tagged ‘Assad-regimen’

Frankrike förbereder sig för krig mot ynkryggar

17 november, 2015

le-president-francois-hollande-se-dirige-vers-le-parlement-reuni-a-versailles-le-16-novembre-2015_5464436 Franske presidenten Francois Hollande på väg för att  inför det församlade franska parlamentet i Versailles söka stöd för kriget mot Islamiska staten.

Efter Islamiska statens/DAESHs barbariska terrorhandlingar i Paris den 13 november, då ett 130-tal personer från 19 nationer mördades, synes händelseutvecklingen nu ske i en allt snabbare takt.

Efter franska flyganfall mot IS-fästet Raqqa har Frankrikes president Francois Hollande inför det så kallade Versailles-parlamentet – parlamentets båda kamrar senaten och nationalförsamlingen samlade i en session – den 16 november åberopat Lissabonfördragets paragraf 42.7, vilket stipulerar att om en EU-medlem utsätts för ett fientligt angrepp så är samtliga länder i unionen skyldiga att assistera.

Enligt Francois Hollande är ”Frankrike i krig med ynkryggar, inte med en civilisation.” Han deklarerade bland annat att undantagstillståndet kommer att förlängas med tre månader och att lagarna skall ändras så att det blir lättare att slå till mot misstänkta individer och grupper. Våldspropagerande moskéer skall stängas. När det gäller det för tillfället hårt ansatta EU menar Hollande att de yttre och inre gränserna måste bli föremål för systematisk kontroll om unionen över huvud taget skall kunna överleva.

Mer om utvecklingen i Frankrike här i Svenska YLE:

http://svenska.yle.fi/artikel/2015/11/16/hollande-frankrike-ar-i-krig-mot-ynkryggar

fransktflyg-jpg Ett franskt bombplan på väg att lyfta med destination Raqqa.

Frankrike är nu ute efter att, med hjälp av EU, i grunden krossa den värsta och mest motbjudande terrororganisation världen hittills sett maken till. Det innebär att också Sverige enligt Lissabonfördraget är skyldigt att ställa upp. Vilket följaktligen också innebär att Sveriges officiella position såsom ”alliansfritt”  kan visa sig vara en chimär.

Hur Europeiska unionens kommande krigsansträngningar kommer att harmoniseras med å ena sidan Rysslands och å andra sidan USAs/NATOs återstår att se. Klart är att Hollande vill se bredast möjliga koalition mot de islamistiska/jihadistiska barbarerna; han ämnar träffa USAs ledning inom kort för att diskutera en gemensam strategi.

När det gäller Ryssland så vet vi att Putins stridskrafter visserligen bombar IS-ställningar, men att man på den ryska sidan även bekämpar andra islamiska grupperingar som är fientligt inställda till Moskvas allierade, Assad-regimen i Damaskus. Denna brukade tidigare räknas till världens mest hänsynslösa  diktaturer men har nu, åtminstone enligt somliga lättpåverkade bedömare, plötsligt förvandlats till ljusets riddersvakt sedan det syriska inbördeskriget startade. Det är sannerligen förvirrande tider vi lever i!

Rysslands inställning till militanta grupperingar i Mellanöstern är onekligen minst sagt speciell. Rysslands vice utrikesminister Mikhail Bogdanov förklarade på en presskonferens i söndags, att Ryssland inte betraktar vare sig det islamistiska Hamas i Gaza eller shiamuslimska Hizbollah i södra Libanon, som backas upp av Rysslands nära allierade Iran, som terroristiska organisationer. Iran är jämte Syrien Rysslands bästa vän och allierade i regionen, och enligt avtal skall ryssarna hjälpa Irans mullor med utvecklandet av deras kärnkraftsprogram:

http://guardianlv.com/2013/09/russian-president-vladimir-putin-goes-to-iran-to-secure-its-nuclear-program/

putin-iran Vladimir Putin diskuterar kärnkraftsbyggande med Irans president Hassan Rouhani.

The Moscow Times berättar här om det ryska förhållningssättet:

http://www.themoscowtimes.com/news/article/russia-says-hezbollah-hamas-arent-terrorist-groups/549136.html

Bogdanov hävdar enligt den engelskspråkiga ryska sajten att Hamas och Hizbollah båda valts demokratiskt och är ”legitimate societal-political forces”. Sedan spelar det tydligen alls ingen roll för Moskva hur många civila israeler de mördar eller hur många iranska raketer de skjuter mot civila områden i Israel. Däremot räknade Bogdanov upp sju organisationer som kunde anses vara terroristanstuckna , däribland Islamiska staten, al-Nusra Front samt Jaish al-Islam.

Sverige dras obevekligt in i det intrikata internationella skeendet i Mellanöstern, men dessvärre har vi en statsledning som på intet sätt är situationen vuxen. Vår lösmynta utrikesminister Margot Wallström (S) har återigen, för vilken gång i ordningen må vara osagt, hamnat i kraftigt blåsväder.

I en intervju i SVT2 kort efter det att Paris-attackerna inletts fredagen den 13 november kopplade Wallström ihop terrorangreppen med situationen i Israel och de palestinaarabiska territorierna. Den israeliska sajten Y Netnews har översatt hennes spekulationer på följande sätt när hon försöker svara på frågan om hon oroas över att radikaliserade ungdomar från Sverige åker för att strida med IS:

Of course we have cause for concern, not just in Sweden but throughout the world, because there are so many radicalized. And again, it reminds us of the situation in the Middle East, where the Palestinians see that there is no future for them and have to either accept a desparate situation or resort to violence.

EU Commissioner for Institutional Relations and Communication Strategy Margot Wallstroem addresses the media during an EU foreign ministers council in Luxembourg, Monday Oct. 26, 2009. (AP Photo/Geert Vanden Wijngaert)

Wallström lade fram en palmeistisk Mellanöstern-politik: allt är Israels fel.

 Det tredje alternativet, att i samverkan med israelerna skapa förutsättningar för en fredlig och välmående region, var ingenting som vår problematiska utrikesminister kom in på.

http://www.ynetnews.com/articles/0,7340,L-4726498,00.html

Israels utrikesdepartement i Jerusalem blev topp tunnor rasande över Wallströms uttalande, och nu har dess generaldirektör Dore Gold kallat till sig Sveriges ambassadör Carl Magnus Nesser för att läsa lusen av denne, även om det officiellt heter att ”diskussioner” skall föras. Från svenskt håll har man på sedvanligt sätt försökt slingra sig med att Wallströms uttalande i en intervju med nyhetsankaret Claes Elfsberg ”tagits ur sitt sammanhang”:

http://www.dn.se/nyheter/israel-kallar-upp-ambassador-efter-uttalande-av-wallstrom/

Vilket naturligtvis inte alls är fallet. Margot Wallström ger endast uttryck för det sätt att se på situationen i Mellanöstern som går tillbaka till den Israel-fientliga och pro-palestinska politik som skapades av Olof Palme och Sten Andersson och som för otaliga socialdemokrater blivit närmast till ett credo: alla problem i regionen härrör från den så kallade israeliska ockupationen av palestinaarabiskt land.

Följaktligen ser Wallström även på ISIS aktiviteter i detta osannolikt snäva perspektiv. Man kan bara hoppas att generaldirektör Gold kan bibringa det svenska sändebudet några visdomsord som denne i sin tur kan vidarebefordra till sin chef vid UD i Stockholm. Oddsen lär dock inte vara särskilt förmånliga härför.

För att avrunda den här genomgången av aktualiteter med anknytning till det prekära läget i Mellanöstern så har en publikation med anknytning till den Palestinska myndigheten och Fatah på fullt allvar anklagat Israels säkerhetstjänst Mossad för att ha planlagt terrorattackerna i Paris: ”…it is not a coincidence that the blood spilled in Paris at the same time that Europe decided to label Israeli products made in settlements”.

645@70 Stefan Löfven tillsammans med Fatahs Mahmoud Abbas hösten 2014. Fatah hävdar nu att Israel ligger bakom Paris-attackerna.

Israelerna skulle alltså, tydligen genom att anlita IS-anknutna araber, ha protesterat mot att bland annat israeliska apelsiner och avocados från bosättningar i Europa förses med ursprungsetiketter genom att löpa amok på Paris gator. Det är uppenbarligen så Socialdemokraternas ”kära systerparti” Fatah resonerar.

http://unitedwithisrael.org/palestinian-authority-claims-israel-planned-paris-terror-attacks/?utm_source=MadMimi&utm_medium=email&utm_content=Israel+Blamed+for+Paris+Terror%3B+Video+Reveals+%27Pro-IDF%27+Bataclan+Cafe+was+Threatened&utm_campaign=20151116_m128275271_Israel+Blamed+for+Paris+Terror%3B+Video+Reveals+%27Pro-IDF%27+Bataclan+Cafe+was+Threatened&utm_term=more_btn_light_png

Om de palestinaarabiska insinuationerna om israelisk inblandning i Paris-terrorn skulle vara sanna, vilket de givetvis inte är, så har det väl aldrig jublats så mycket på de palestinska territoriernas gator över något som Israel gjort. Länken nedan visar några korta sekvenser från euforin vid underrättelsen om IS-attacken mot Paris:

 

Om terror i Paris och Mumbai och behovet av en europeisk Patriot Act

14 november, 2015

920x920 Offer utanför ett av de näringsställen som utsattes för IS-terrorn i Paris.

Det finns en mycket specifik anledning till att vi inte har fått se SDs partiledare Jimmie Åkesson paradera i TV och ge sin syn på de senaste jihadistiska terrordåden i Paris (förutom då att han är sverigedemokrat). Det är att han dessvärre visat sig ha fått rätt om sina farhågor angående den pågående islamiseringen av Europa.

I en av de mest uppmärksammade svenska debattartiklarna över huvud taget under senare år pekade Åkesson i Aftonbladet den 19 oktober 2009 på islamiseringen som ”…vårt största utländska hot sedan andra världskriget…”. Den missvisande rubriceringen om ”muslimerna” som det största hotet sattes av Aftonbladets debattredaktion:

http://www.aftonbladet.se/debatt/debattamnen/politik/article12049791.ab

I sin artikel hänvisar Åkesson förvisso till Sverige och svenska förhållanden, men det krävs ingen större fantasi för att översätta detta till Europa i stort. I Frankrike beräknas 8 procent av hela befolkningen om cirka 67 miljoner vara muslimer, vilket innebär omkring 6 miljoner eller något fler än hela Danmarks befolkning.

Ännu större är andelen muslimer i Ryssland: för närvarande 15 procent av 144 miljoner invånare, vilket gör omkring 21 miljoner. I sammanhanget kan nämnas att den så kallade Islamiska staten (IS/ISIS/ISIL/DAESH) bara för ett par dagar sedan hotade med blodbad i Ryssland:

http://www.di.se/artiklar/2015/11/12/is-hotar-ryssland/

putin_suchoj650 Vladimir Putin med ett Suchoj-plan som fond.

Detta som vedergällning för den ryska krigföringen i Syrien, där ryska stridsplan bombar islamiska grupperingar – således inte enbart IS-ställningar – fientligt inställda till den med Ryssland allierade Assad-regimen. Den 31 oktober sköt IS därtill ner ett ryskt passagerarplan över Sinai med 224 döda som följd.

Vi vet alla vid det här laget vad som hände fredagen den 13 november i Paris. Omkring klockan 21.30 inleddes en terrorvåg som skulle visa sig bli den värsta i Frankrike sedan Andra världskriget, då Nazityskland ockuperade landet. Antalet dödsoffer förefaller i skrivande stund uppgå till minst 129 under det att antalet sårade måste räknas i hundratals. Detta kan jämföras med 16 terroristoffer för attacken mot satirtidningen Charlie Hebdo den 7 januari och det efterföljande gisslandramat i en judisk affär.

Här en video som visar hur IS-terrorister skjuter ungdomar som besökte en konsert med ett amerikanskt rockband i konserhallen Bataclan, där omkring 100 människor mördades, till döds innan de fyra terroristerna tvingades bita i gräset – tre utlöste bombvästar, en sköts ihjäl av polis:

http://jihadimalmo.blogspot.se/2015/11/har-mordas-franska-ungdomar-av-kalifatet.html

Terrorangreppen i Paris är ett skrämmande exempel på hur mycket skada en handfull hänsynslöst beslutsamma och dödsföraktande personer kan ställa till. Det började med självmordsmördarbombningar utanför arenan Stade de France, där en landskamp i fotboll mellan Frankrike och Tyskland spelades. Därefter avancerade kamrater till självmordsmördarna genom ett begränsat avsnitt i Paris, inte långt från Charlie Hebdo-redaktionen, och sköt på måfå in bland gästerna vid restauranger och kaféer innan de nådde fram till Bataclan-hallen, som lär ha utvalts på grund av att den har judiska ägare.

Screen-Shot-2015-11-13-at-11_50_01-PM-800x442En karta över terrorhandlingarna i Paris den 13 november 2015.

Såvitt jag kan bedöma har Pamela Geller så här långt skrivit det bästa om Paris-terrorn på sajten Breitbart News:

http://pamelageller.com/2015/11/pamela-geller-breitbart-news-muslims-declare-war-on-france-it-was-a-bloodbath.html/

Geller är icke minst starkt kritisk till inflödet av muslimer från främst Mellanöstern och Nordafrika:

Despite all this horror, the European Union elites are bringing into Europe millions of these savages.

Islamiska staten, även stundom benämnd Kalifatet, har råkat ut för vissa motgångar på sistone. Samma dag som Paris-attentaten genomfördes dödades den så kallade Jihad John, alias den i London uppvuxne Mohammed Emwazi, en beryktad bödel som setts i filmer från flera spektakulära IS-slakter av tillfångatagna kristna, i en amerikansk drönarattack mot Raqqa i Syrien. Eliminerandet av Emwazi får väl mest ses som en symbolisk framgång i kampen mot Kalifatet.

150120162255-lead-dnt-johns-jihadi-john-returns-00000314-large-169 ”Jihad John” – nu oskadliggjord – med två av sina offer.

Betydligt viktigare var då att den kurdiska specialstyrkan Peshmerga i förening med yazidiska krigare dagen innan lyckades driva tillbaka IS-styrkor från Sinjar i norra Irak:

http://www.dn.se/nyheter/varlden/islamiska-staten-besegrat-i-sinjar/

Denna seger, hur glädjande den än var, kan dock knappast betecknas som avgörande. Som Per Jönsson vid Utrikespolitiska institutet i Stockholm uppger för TT den 14 november: ”Sinjar är viktigt i den mening att området ligger mellan Mosul och Raqqa – men ingen enskild förlust för IS betyder särskilt mycket eftersom de opererar på så många ställen samtidigt.”

Inte heller har de som hoppades på att den ryske ledaren Vladimir Putin, av många kallad ”en ny tsar”, skulle göra processen kort med Kalifatet särskilt mycket att glädjas över. Putin har en egen agenda där stöttandet av den proryska Assad-regimen i Damaskus står i centrum. Säkerligen har de ryska stridplanen bombat även IS-mål, men deras insatser har inte på något sätt i grunden skakat den barbariska terrorgrupperingen.

IS/ISIS/ISIL/DAESH står således ännu starkt i Irak och Syrien och har nu också visat vad man med anmärkningsvärt små resurser förmår i Europa. Dagen innan terrorn i Paris genomförde man även ett terrordåd i Beirut i Libanon med 43 dödsoffer som resultat.

För drygt ett år sedan skrev jag följande sammanfattning om Islamiska staten och dess historik:

https://tommyhansson.wordpress.com/2014/09/23/liten-historik-om-is-islam-och-valdet/

10-mumbai-terror-attack-339 Mumbaiterrorn 2008 skördade minst 175 människoliv.

Händelserna i Paris liknar till upplägget mycket den terrorvåg som sköljde över den indiska storstaden Mumbai (Bombay) 26-29 november 2008. Under fyra dagar mördade då ett tiotal terrorister från pakistanska jihadistgruppen Lashkar-e-Taib i väpnade aktioner med automatkarbiner och handgranater 175 personer. Minst åtta platser drabbades, och i jakten på utlänningar att ta till fånga ockuperades två lyxhotell.

Nio av tio terrorister oskadliggjordes medan den som överlevde, Ajmal Kasab, dömdes till döden den 6 maj 2010 och avrättades genom hängning den 21 november 2012. Det var för övrigt Indiens första avrättning på åtta år.

En sammanfattning av Mumbai-terrorn via denna länk:

http://www.pbs.org/wnet/secrets/mumbai-massacre-background-information/502/

Världen kommer att fortsätta följa vad som händer i Paris under den närmaste framtiden. Exemplet Mumbai visar att det i värsta fall kan komma fler terrordåd. Om inte i Paris kan Kalifatets barbarer mycket väl slå till i Moskva, Berlin – eller Stockholm.

Stefan Löfven har i mitt tycke betett sig förhållandevis statsmannamässigt efter händelserna i Paris och bland annat talat om ”ett vidrigt hat och förakt mot människor”. Vilket naturligtvis är alldeles sant. Samtidigt får vi inte glömma att den europeiska godtrogenheten i allmänhet och den svenska varianten i synnerhet är en av de största anledningarna till att IS kunnat bygga upp tusentals terrorceller i hela Europa.

Ett antal IS-terrorister har avslöjats bland de så kallade flyktingar, som i en mäktig flodvåg nu trots försök att skärpa upp kontrollen av inkommande väller in över vår världsdel. Några av dessa har genuina flyktingskäl, andra är socialturister medan ett okänt antal är terrorister. Sverige med dess släpphänta attityd uppfattas med allt skäl som ett himmelrike, även om detta på sistone naggats något i kanten tack vare att bostäderna nu är slut.

2015-01-09-CharlieHebdo-thumbJihadistangreppet mot Charlie Hebdo skedde under stridsropet ”Allahu Akbar”, Gud är större.

Vad som motiverar jihadister av typ Jihad John är inte någon galenskap i mental betydelse men däremot en ideologisk galenskap som hämtas direkt är islams heliga bok, Koranen, där det talas om att fienderna skall halshuggas och bada i blod med mera. Ett antal av världens ledare har uttryckt meningen att ”IS har ingenting med islam att göra” och samtidigt – såsom president Obama i USA och premiärminister Cameron i Storbritannien – deklarerat att ”islam är fredens religion”.

Det är ett mycket märkligt påstående när det görs om en religion/ideologi som har expanderat enbart genom sina militära erövringståg från profeten Muhammeds tid på 600-talet och framåt. Muhammed själv föregick med ”gott” exempel då han på sin tid vid ett tillfälle lät halshugga omkring 600 judar, som hade väckt profetens misshag genom att vägra underkasta sig hans bud.

Islam är inte bara en religion utan fastmer en heltäckande ideologi som till stora delar bygger på våld och blodsutgjutelse, vilket framgår av följande insiktsfulla artikel av C. G. Holm i tidskriften Contra 5/2005:

http://www.contra.nu/c055prov.html

När nu Islamiska staten/Kalifatet på allvar expanderat till Europa är det en tvingande nödvändighet att dels införa helt andra typer av gränskontroller än tidigare, dels skärpa upp terrorlagstiftning och säkerhetsövervakning betydligt. Det skulle behövas någon typ av en övergripande europeisk Patriot Act enligt amerikansk modell, även om vi då skulle tvingas göra avkall på några av våra tidigare som självklara ansedda fri- och rättigheter.

Rapport om politisk extremism: förhöjt terrorhot under ”supervalåret”

1 februari, 2014

452x254xpresskonf1_jpg_pagespeed_ic_YUFcuDbxW4Birgitta Ohlsson och Doris Högne Rydheim pekade på olika säkerhetsrisker: islamisterna och vänsterextremisterna farligast för demokratin.

Innevarande år 2014 är som bekant valår. Till och med ”supervalår”, som blivit den gängse beteckningen: val till europaparlamentet den 25 maj samt riksdags-, landstings- och kommunval den 14 september. Det innebär tyvärr också att de politiska extremisterna slipar sina knivar eller vilka vapen de nu föredrar att använda.

http://www.svd.se/nyheter/inrikes/okat-hot-fran-extrema-islamister_8947692.svd

Den 30 januari hölls en presskonferens, där regeringens utredare Doris Högne Rydheim, rektor vid Polishögskolan och tidigare avdelningschef på SÄPO, tillsammans med demokratiminister Birgitta Ohlsson presenterade en färsk regeringsrapport som redogör för aktuella hot mot vårt demokratiska styrelseskick. Se länk ovan.

De farligaste grupperingarna angavs, icke helt oväntat, vara autonoma vänsterextremister, företrädare för den så kallade vit makt-miljön samt militanta islamister. Enligt SÄPOs bedömning utgör islamisterna samt de autonoma vänstergrupperna det största konkreta hotet mot vår demokrati, under det att nationalsocialister i Svenska Motståndsrörelsen och därmed jämställda visserligen kan göra livet obehagligt för enskilda individer, men knappast hota samhället i dess grundvalar:

De autonoma har en tydlig avsikt att agera mot det demokratiska samhällets funktioner, genom angrepp mot partier och myndigheter och enskilda människors demokratiska fri- och rättigheter.

untitled Våldsvänstern i aktion.

De sammanslutningar eller nätverk det här är fråga om är i klartext Revolutionära Fronten (RF) och Antifascistisk Aktion (AFA), den senare även kallad Antifa-rörelsen enligt tyskt språkbruk. Denna uppstod som en kommunistisk reaktion mot den nationalsocialistiska våldsutvecklingen på 1930-talet men återuppstod i Tyskland och Östeuropa efter Berlinmurens fall 1989.

Även det trotskistiska Socialistiska Rättvisepartiet (SR), som hyllar den ”permanenta revolutionen” och till stor del använder sig av folkfrontstaktiken, bör nämnas i sammanhanget. Det var detta lilla parti som stod bakom de så kallade antinazistiska manifestationerna i Kärrtorp strax före jul, då man lyckades mobilisera så gott som hela det politiska etablissemanget att ställa upp på de autonomas sida – en icke föraktfull prestation. Som front använde SR den förment opolitiska gruppen Linje 17.

När det gäller de våldsbenägna islamisterna/jihadisterna gör SÄPO bedömningen, att minst 75 av dessa tagit sig till Syrien för att deltaga i striderna mot Assad-regimen. När de som överlevt inbördeskriget återvänder till Sverige finns en förhöjd risk att dessa islamkrigare genomför våldshandlingar och attentat även i Sverige, låt vara att Högne Rydheim menade att det i första hand är sådana som uppfattas ha förolämpat islam som kan råka illa ut.

Den misslyckade självsprängningen i centrala Stockholm i december 2010 tyder dock på att jihadisterna är fullt beredda att ställa till förödelse även bland allmänheten. Det är troligen endast en tidsfråga innan Sverige drabbas av ett allvarligt islamistiskt terrordåd.

images ”Svenska” jihadkrigare på plats i förödelsens Syrien.

Doris Högne Rydheim passade därtill på tillfället att göra ett personligt tillägg till uppräkningen av säkerhetshot. Bland dessa, menade hon, bör man även inrangera den så kallade counter-jihadismen; Högne Rydheim ansåg således att man ”bör vara litet uppmärksam” gentemot fötreträdare för denna inriktning, som visserligen inte använder sig av våldmetoder i dag men eventuellt skulle kunna göra det i framtiden!

Demokratiministern höll med: ”Absolut, vi vet inte hur morgondagens extremister ser ut”. Så varför peka ut just counter-jihadisterna?  Varför inte lika gärna fästa uppmärksamheten på de fullkomligt rosenrasande feminazisterna inom Femen och andra störda systerskap, vilka inte drar sig för att skända kyrkor och  andra helgedomar i syfte att föra fram sitt perverterade budskap?

Eller de om möjligt ännu galnare djurrätts- och anti-päls-aktivister som inte väjer för någonting, utan använder sig av våldsmetoder mot pälshandlare och minkuppfödare redan i dag?

untitledFeminazisterna i Femen firar påven Benedictus XVIs avgång.

Nej, i stället lyfter Högne Rydheim fram en gruppering som med all rätt varnar för inflödet av muslimska trosbekännare till västvärlden, varav de mest extrema har målsättningen att röja väg för det världsomfattande kalifatet. Jag stöder inte nödvändigtvis allt som counterjihad-rörelsen gör eller tycker, men de som pekar på detta hot mot den västerländska civilisationen som vi känner den bör enligt mitt förmenande snarare hedras i stället för att hängas ut som säkerhetsrisker!

Dispatch Internationals oförvägna Ingrid Carlqvist gör slutligen denna analys av bästa märke:

http://www.d-intl.com/2014/01/31/ledare-doris-och-extremisterna/nggallery/image/selfies-slar-over-hela-varlden/

Därför bör USA vara världspolis

5 september, 2013

Lusitanias%20Sänkningen av Lusitania ledde fram till att USA ingrep i Första världskriget.

I mitt tidiga politiska liv som aktiv i Demokratisk Allians i Stockholm förekom ett rockslagsmärke med texten ”Tack US” i anslutning till en amerikansk nationalsymbol och därunder årtalen 1918 och 1945. Årtalen syftade givetvis på den lyckosamma utgången av Första och Andra världskriget, då frihet och demokrati segrade över förtryck och diktatur. I båda världskrigen var det USA som stod för de avgörande insatserna.

Det aktuella märket var, under Vietnamkrigets dagar då kritiken och hatet mot USA hela tiden eskalerade, avsett att vara en påminnelse om USAs viktiga insatser för världens frihet under världsomspännande konflikter. Situationen påminner en del om den som råder i dag, då Obama-administrationen ansätts med hätska angrepp från såväl SD-renegater som Tommy Funebo till höger som bedagade islamister och numera kommunister som Mohamed Omar till vänster. En ohelig allians ingången av USA-hatets vänner.

Jag har på det här utrymmet åtskilliga gånger klargjort, att jag på många sätt är skarpt kritisk mot Barack Obama och hans styre. En öppet socialistisk president är inte min modell för hur USA borde styras. Jag hade alla gånger föredragit John McCain eller Mitt Romney som president.

Amerikas Förenta stater är emellertid så mycket större och viktigare än vem som för tillfället råkar vara dess statschef. Den amerikanska revolutionen 1776 ledde till en unik statsbildning med en konstitution som erkände alla människors lika värde, men som även fastslog att den nya  staten skulle vara ”one nation under God”. USA har stått för frihet och demokrati i över 200 år och ej endast varit en ideologisk fyrbåk och/eller en tillflyktsort för världens förföljda och förtrampade.

Douglas_MacArthur_lands_Leyte1Douglas MacArthur var en av USAs ledande krigsgestalter under Andra världskriget. Här vadar han tillsammans med sina generaler i land på den filippinska ön Leyte för att häva den japanska ockupationen.

USA har också på ett handfast sätt, när behov ansetts förelegat, upprepade gånger militärt och politiskt ingripit i världens öden. Därmed övertog landet Storbritanniens tidigare världsdominans. Helt klart är det befogat att tala om USA som en ”världspolis”. Frågan är givetvis om detta är bra eller dåligt. Jag kommer här att argumentera för att det inte endast är bra att det är så, utan faktiskt helt nödvändigt. Alternativen är nämligen ganska så förfärliga.

Det dröjde tre år efter krigsutbrottet innan USA blandade sig i Första världskriget. Den 6 maj 1915 sänktes det brittiska passagerarfartyget Lusitania vid Old Head of Kinsale utanför Irlands kust av torpeder avfyrade från en tysk ubåt. 1198 av fartygets 1959 passagerare omkom, bland de förolyckade 124 amerikanska medborgare.

Krav restes nu på att USA skulle inträda i kriget på ententens sida, men president Woodrow Wilson nöjde sig med att skicka en protestnot till Tyskland. Tyskarna upphörde dessutom med det oinskränkta ubåtskriget men återupptog det igen i februari 1917. Nu kunde Wilson inte längre stå emot trycket utan beslutade om amerikanskt krigsdeltagande den 6 april 1917. USAs ingripande blev tungan på den våg som slutligen vägde över till ententemakternas fördel och förpassade Tyskland och andra obsoleta imperiebyggen såsom Tsarryssland, Österrike-Ungern och Ottomanska riket till historiens soptipp.

När Andra världskriget bröt ut med Tysklands angrepp på Polen den 1 september 1939 – vilket följdes upp med Sovjetunionens invasion av en annan del av samma land ett par veckor senare – förklarade Storbritannien och Frankrike Tyskland krig. USA nöjde sig i detta läge med materiellt stöd för krigsansträngningarna. Detta ändrades över en natt, då japanskt bombflyg angrep den amerikanska marinbasen Pearl Harbor på Hawaii den 7 december 1941 och ödelade en betydande del av USAs Still havs-flotta.

Japan hade med attacken avsett att hålla USA utanför kriget i Stilla havet, men tvärtemot denna fromma förhoppning blev amerikanerna fly förbannade vilket ledde till att president Franklin D. Roosevelt redan dagen efter attacken förklarade Japan krig och gav order om en militär upprustning utan motstycke. De isolationistiska strömningar som tidigare legat som en hämsko över den amerikanska krigsdebatten försvann i ett slag. Och som vi alla vet kunde axelmakterna Tyskland, Italien och Japan inte stå emot den amerikanska kolossen och dess förbundsförvanter med Storbritannien i främsta ledet.

Låt oss ta ett kliv i historien fram till den 12 oktober 2000, då det amerikanska krigsfartyget USS Cole utsattes för en självmordsattack då det låg stilla i hamnen Aden i Jemen. 17 amerikanska sjömän dog och 39 sårades i ett dåd som terrornätverket al-Qaida tog på sig ansvaret för. Den amerikanska Clinton-administrationen föredrog att inte besvara angreppet. Några månader senare hade emellertid USA i George W. Bush fått en annan president från ett annat parti än det Bill Clinton representerade.

Limburg%20Oil%20Tanker%20FireDet amerikanska krigsfartyget USS Cole utsattes 2000 för en terrorattack från al-Qaida.

När al-Qaida sedan på uppdrag av sin galjonsfigur Usama bin Ladin den 11 september 2001 angrep USA genom en serie flygburna terrorangrepp, som bland annat lade World Trade Center i New York i grus och aska med cirka 3000 dödsoffer som följd, var måttet rågat för amerikanerna: Bush gav order om att USA skulle invadera Afghanistan i syfte att knäcka talibanregimen och försöka spåra upp terrorarkitekten bin Ladin.

2003 var det dags för USA att angripa Irak under den storhetsvansinnige diktatorn Saddam Hussein, som man menade förfogade över massförstörelsevapen. Några sådana hittades inte emedan Saddam kort tid före angreppet låtit exportera dessa vapen till grannlandet Syrien, något som avslöjats i boken Saddam´s Secrets av den före detta Saddam-generalen Georges Sada. Det viktigaste som uppnåddes under den USA-ledda koalitionens ingrepp i Irak var gripandet och den senare avrättningen av Saddam. Därigenom blev världen tveklöst en säkrare och bättre plats. Senare kunde också en amerikansk elitstyrka spåra upp och oskadliggöra Usama bin Ladin i hans pakistanska gömställe.

Det fortgående Kriget mot terrorn är i mina ögon det Fjärde världskriget efter de båda första världskrigen samt Kalla kriget. På många sätt är den fjärde globala konflikten svårare att handskas med, då det inte handlar om fältslag eller ens krig mellan länder på övligt sätt. Det är i stället fråga om irreguljär krigföring med inslag som självmordsbombning, medvetna övergrepp mot civila och inspärrande av kombattanter utan föregående rättslig prövning.

imagesCA7GA18TOskadliggörandet av Usama bin Ladin har varit en amerikansk milstolpe i Kriget mot terrorn – Fjärde världskriget.

USAs ovedersägliga svårigheter och motgångar under Kriget mot terrorn har inte fått mig att tvivla på att USA behövs som ett slags världspolis till skydd för frihet, mänskliga rättigheter och demokrati världen över. Sedan kan man givetvis beklaga den massiva övervakning som amerikanska regeringar ansett sig behöva tillgripa inom ramen för det nu pågående kriget. Låt mig presentera det så här: om inte USA påtog sig rollen som världens skyddsmakt skulle någon annan göra det. Och de enda alternativ till USA som står till buds är dels en kommunistisk diktatur med storhetsvansinne (Kina), dels en halvfascistisk autokrati med imperieambitioner (Ryssland). Av dessa alternativ väljer jag självklart USA, även fast den nuvarande presidenten heter Barack Obama.

Om USA bör ingripa i Syrien sedan det, i mitt tycke tämligen övertygande, konstaterats att Assad-regimen använt kemisk krigföring mot den egna befolkningen – och i så fall på vad sätt – är något jag här inte tar ställning till. Såvitt jag kan se finns det faktorer som talar både för och emot ett militärt ingrepp, vilket i så fall torde bli av begränsad natur.

imagesCAW3EY01President Barack Obama besökte under sin Sverige-visit Stora synagogan i Stockholm. Det hedrar Obama att han på detta sätt markerade mot den växande antisemitismen i Sverige.

Reflektioner kring inkonsekvenser

22 augusti, 2013

Såväl politiken som privatlivet vidhäftas med ibland ganska uppseendeväckande inkonsekvenser. Här följer några exempel.

imagesCA3YAXF3Gudrun Schyman slår ett slag för muslimska kvinnors rätt att fortsätta vara förtryckta.

INKONSEKVENT är bara förnamnet när initiativtagarna till ett upprop för kvinnors rätt att klä sig som de vill spökar ut sig i så kallade hijaber, ett arabiskt slöjplagg som rättroende muslimska män kräver att deras kvinnor skall bära.

INKONSEKVENTA är onekligen de ”nationalister” som inte unnar det judiska folket deras hemland – Israel- med flertusenåriga traditioner, samtidigt som de kräver ett hemland i samma region för ett annat folk- palestinaaraberna –  som aldrig haft någon statsbildning där i historisk tid och som dessutom avvisade ett FN-anbud om en 1948. Och som för övrigt har ett stort antal länder att välja mellan, där det egna språket och den egna kulturen råder.

INKONSEKVENTA är naturligtvis politiserande idrottsutövare av typ Emma Green Tregaro. Hon protesterade vid friidrotts-VM i Moskva mot nya ryska lagar som bannlyser HBTQ-propaganda riktad till ungdomar men teg still när hon tävlade i Oman 2010, där homosexualitet är belagt med dödsstraff. I Ryssland är privata homosexuella handlingar involverande vuxna inte straffbara, samtidigt som ett finns ett dussintal öppna gayklubbar i Moskva.

INKONSEKVENTA i högsta potens är de troende islamister som kritiserar ”fascismen” i väst, samtidigt som deras egen ideologi är minst lika totalitär/auktoritär som den verkliga fascismen.

img_1574Nykommunisten Mohamed Omar ser intet ont hos den brutala Assad-regimen.

INKONSEKVENT är det i hög grad när nyväckta kommunister som Mohamed Omar, i och för sig fullt berättigat, brännmärker islamistiska jihadgrupper i Syrien för omänskliga övergrepp samtidigt som de, givetvis fullständigt felaktigt, utgår ifrån att Assad-regimen är snövit och fläckfri.

INKONSEKVENTA är de påstådda ”demokrater”som hyllar kommunistdiktaturer som Nordkorea och Kuba men bara har hat och förakt till övers för verkliga demokratier som USA och Storbritannien.

INKONSEKVENTA är alla påstådda miljövänner, vilka med sin politik möjliggör fortsatt och miljöförstörande drift med kolkraftverk, samtidigt som de spyr ve och galla över den miljövänligaste form av energi vi har att tillgå: kärnkraften. Därtill medverkar de till upprörande landskapsförstöring genom uppsmällandet av de skrymmande, gnisslande plåtschabrak som går under namnet vindkraftverk vilka aldrig kommer att ge oss mer än några bråkdelar energi.

300px-Forsmark3Miljövänligt kraftverk i Forsmark. De så kallade miljövännerna föredrar dock kol- och vindkraft.

INKONSEKVENTA är de så kallade antirasisterna, som ständigt och med darr på stämman predikar något de kallar ”tolerans”. Parallellt därmed avfärdar de alla kritiker av den massiva invandringen för att vara svårartade rasister, trots att dessa inte tillämpar något rastänkande över huvud taget.

INKONSEKVENTA är regeringspolitiker såsom Fredrik Reinfeldt och Erik Ullenhag, när de med den drucknes envishet påstår att ”invandring berikar”. När pöbel med invandrarbakgrund bränner ner delar av Stockholms förorter eller unga kvinnor av äldre manliga släktingar pressas söka döden genom att hoppa från balkonger, är samma politiker påfallande tysta eller talar möjligen om ”integrationsutmaningar”.

INKONSEKVENT är du givetvis själv, när du inte kan sluta älska någon som du vet sannolikt bara kommer att tillfoga dig fortsatt lidande och smärta. Men kärleken har å andra sidan aldrig utmärkt sig för att vara särskilt logisk eller konsekvent.

INKONSEKVENT är det förvisso när somliga personer påstår att andra är ”egotrippade” alternativt ”narcissistiska”, under det att de själva tangerar det patologiska när det gäller självupptagenhet.

INKONSEKVENTA är de fanatiska vegetarianer som anklagar köttätare för vara ”mördare” och att ”äta likdelar” medan de rutinmässigt trampar ihjäl otaliga småkryp varje dag.

Se där några hastigt nedkastade exempel på i mitt tycke inkonsekvent beteende. Det finns otvivelaktigt många fler!