Hanssons lilla brännvinsguide (XIII)

PIRATENS BESK

Här under är askan av en man som hade vanan att skjuta allt till morgondagen. Dock bättrades han på sitt yttersta och dog verkligen den 31 januari 1972.

Så lyder texten på den slagfärdige författaren och advokaten Fritiof Nilsson Piratens (1895-1972) gravsten på Ravlunda kyrkogård i Skåne.

Piraten har kallats ”den svenska skrönans mästare” och slog igenom med dunder och brak med romanen Bombi Bitt och jag 1932. Andra välbekanta Piraten-verk är Bock i Örtagård (1933), Bokhandlaren som slutade bada (1937) och Flickan med bibelspråken (1959).

Jag kände inte Piraten, men däremot en person som hade gjort det – reklammannen Tore Möller, medarbetare i tidskriften Svenskt Skytte som jag var redaktör för 1987-92.

Spritproducenten Saturnus i Malmö har givit upphov till ett brännvin som görs i Piratens anda – han lär själv ha uppskattat den här typen av dryck – som kallas Piratens Besk. Det är ett malörtskryddat brännvin som håller 32 procents alkoholstyrka och som kan inhandlas på Systembolaget. Det ingår också i samlingen ”Skärgårdssnapsar” om tio femcentiliters-flaskor.

Fritiof Nilsson Piraten (1895-1972): den svenska skrönans mästare.

Malörten bör plockas i den ljumma Barolomeinatten, det vill säga mellan den 24 och 25 augusti. Växtens kvistar samlas i små buketter och torkas på en vädrande plats, vilket tar några veckor i anspråk. En bukett stoppas ner i en flaska brännvin och får stå precis ett dygn. Därefter vidtar silning innan drycken kan avnjutas på bästa Österlen-vis.

Piratens Besk har en fin och ren arom med lång eftersmak och möjligen inslag av pomerans.

Den egenhändigt producerade snapsvisan har denna gång politiskt motiv:

Islamisten
(Melodi: Gubben Noak)

Islamisten, terroristen
är en nykterist.
Med de andra skäggen
i den gröna dräggen,
liknar han väl, liknar han väl
mest en kommunist!

Islamisten, terroristen
tycks dock få ett slut.
Ty Bush och Rumsfeld, Cheney
säger: ”Hörni, nej ni”,
nu så bombar, nu så bombar
vi er utan prut!

Drick ansvarsfullt!

Hanssons lilla brännvinsguide (II)

BÄSKA DROPPAR

Jag fortsätter min lilla brännvinsguide med klassikern Bäska Droppar, liksom Östgöta Sädes mest känt i Reimersholms tappning.

Bäska Droppar, eller bara Bäsk, får sin omisskännliga karaktär av malört och kallas därför även malörtsbrännvin. Malört (Artemisia absinthium) är en korgblommig växt som går i blomning på sensommaren och hösten. Den återfinns huvudsakligen i södra Sverige, Norge och Finland. Traditionellt bör malört skördas huvudsakligen  Barolomeinatten, vilken infaller den 24 augusti.

Alkoholdrycker med malört som ingrediens är mycket långt ifrån ovanliga. Här kan nämnas tysk vermut, fransk absint och så då svensk bäsk. Absint hade ett dåligt rykte under slutet av 1800-talet då franska – och även andra – kulturpersonligheter såsom Charles Baudelaire, Henri de Toulouse-Lautrec och August Strindberg sökte lätta upp sin många gånger besvärliga tillvaro med en skvätt malört i form av den grönskimrande drycken absint.

Absinten sades kunna framkalla exempelvis blindhet, demens, hallucinationer, hjärnskador etcetera och förbjöds i en rad länder, dock ej Sverige. I efterhand har man kommit på att det knappast var den alkoholstarka absinten i sig som var farlig, utan de försvarliga mängder den plägade inmundigas i. Detta kunde leda till den alkoholframkallade sjukdomen delirium tremens.

Henri de Toulouse-Lautrec (1864-1901).

Det skall dessutom sägas att i de kretsar absinten brukades som mest var könssjukdomen syfilis, som verkar nedbrytande på hjärnan, vanligt förekommande. Det var efter att ha druckit absint i stor mängd som den nederländske konstnären Vincent van Gogh skar av sig ena örat och skickade till en prostituerad han var förälskad i.

Sådana vådor behöver den som brukar Bäska Droppar med förnuft ingalunda råka in i. Drycken kan, liksom för övrigt absint, inhandlas på Systembolaget såsom alternativ i kräftans vänkrets. Bäsk sägs vidare befordra en god matsmältning. Verksamt ämne i malört är tujon.

Malörtsdrycker vann spridning genom klosterväsendet redan i medeltidens Europa; i tidiga recept användes 46-procentig alkohol i syfte att lösa tujonet. Den traditionella svenska bäsken håller dock 40 procent, vilket fungerar fullt tillfredsställande.

En alternativ bäsk erhålles genom att man sticker ner några kvistar malört i en flaska Renat Brännvin och låter dem dväljas där i ett par veckor.

Slutligen en  snapsvisa ur egen fatabur med malörtsmotiv:

En skvätt malört
(Melodi: ”Jag ger en röd blomma”) 

Jag tar en skvätt malört
till ett glas brännvin,
gärna litet koriander till.

Och tar jag litet dill
och kanske kamomill.
så blir det inte dumt
att ta till sill! 

Drick ansvarsfullt!