Södertäljeprofiler (IX): De framgångsrika bröderna Abrahamsson

Det svenska silverlaget i Sankt Moritz 1928. Carl Abrahamsson nummer tre från vänster.

Södertälje är en framgångsrik idrottsstad med tennisfenomenet Björn Borg som den klarast lysande stjärnan. Fem raka Wimbledon-titlar och en hel drös med andra meriter talar för sig själva. Eljest har staden visat framfötterna i exempelvis ishockey, basket och friidrott. De första riktiga idrottsstjärnorna i Kringelstaden var bröderna Carl och Erik Abrahamsson, ofta kallade Calle respektive Erik Aber.

Låt oss börja med ”Calle Aber”. Denne föddes i Södertälje den 1 maj 1896 och avled i samma stad den 25 december 1948. Calle var aktiv i ishockey, bandy och friidrott och var efter den aktiva karriären verksam som tränare och lagledare. Han blev Stor grabb nummer 9 inom hockeyn. https://sv.wikipedia.org/wiki/Carl_Abrahamsson_(idrottsman)

Carl Gustaf Emanuel ”Calle Aber” Abrahamsson var med och byggde upp bandyn inom Södertälje Sportklubb (SSK). Han var dessförinnan med i det AIK-lag som spelade SM-finaler i bandy mot det då dominerande laget IFK Uppsala 1915 (0-2) respektive 1917 (2-11). Det blev väl ingen ordentlig fart på SSKs bandysektion, men ishockeyn blev desto mer framgångsrik.

”Calle Aber” var en ledargestalt på och utanför planen.

”Calle Aber” och den yngre brodern Erik övertalade 1925 sportklubbens ledning att börja med hockey. Det blev omedelbar succé, ty redan samma år lyckades klubben bli svenska mästare genom att betvinga Västerås SK på bortaplan. Den hårdföre backkämpen Calle blev segerskytt i en match som slöt 3-2 efter förlängning. Spelarna hade läst på om hockeyreglerna på tåget till Västerås.

Efter blott fem matcher var alltså hockeynoviserna i SSK svenska mästarna. Laget bestod av Gunnar Thorberg-Carl Abrahamsson, Henry Johansson-Johnny Johansson, John ”Jompa” Nilsson och Erik Abrahamsson. Avbytare var Filip ”Filla” Wetterholm.

Sedan blev SSK svenska mästare även 1931, 1941, 1944, 1953, 1956 och 1985. Södertälje kom med tiden att kallas ”ishockeyns Mekka” och SSK ledde länge den allsvenska maratontabellen. https://sv.wikipedia.org/wiki/S%C3%B6dert%C3%A4lje_SK

Calle Abrahamsson var tillsammans med klubbkamraten Henry Johansson ett svårforcerat backpar när Sveriges hockeykämpar knep OS— och VM-silvren (OS gällde även som VM) vid vinterspelen i Sankt Moritz i Schweiz 1928. Eftersom OS också gällde som EM kunde Calle desslikes titulera sig europamästare. EM-guld blev det även i Berlin 1932. https://sok.se/idrottare/idrottare/c/carl-abrahamsson.html

1928 utkom Aurora Nilssons självbiografiska bok Flykten från harem.

Abrahamsson var aktiv som hockeyspelare till 1935. Han fortsatte som ledare, tränare och riksinstruktör. Han var vice ordförande i Svenska ishockeyförbundet 1936-39 samt ordförande i Södertälje SK 1927-36.

På Calle Abers meritlista står även 28-DM-guld i friidrott samt deltagande för Sverige i Baltiska spelen i Malmö 1914. Idrottsbladets legendariske chefredaktör Torsten Tegnér kallade Abrahamsson ”urvikingen från Södertälje” och liknade honom vid filmidolen Douglas Fairbanks.

Det finns en historia om Calle Aber som jag tog del av för många år sedan. Sverige spelade landskamp – det kan ha varit vid OS i Sankt Moritz – och lagkamraten Wilhelm ”Mulle” Petersén (som 1927 värvats till SSK från AIK) åkte ihop med en motspelare men stod fortfarande på skridskorna. Då skrek Calle med sina lungors fulla kraft ”Åma´rej, Mulle, åma ´rej!”. Varpå Petersén sjönk ihop på isen och vred sig i fiktiva plågor. Resultatet blev att motståndaren blev utvisad!

Carl ”Calle Aber” Abrahamsson avled hastigt i hjärtinfarkt juldagen 1948 i en ålder av 52 år. Han efterlämnade änkan Aurora Nilsson (1894-1972), som tidigare varit gift med den afghanske diplomaten Asim Khan som hon träffat vid konststudier i Berlin på 1920-talet. https://sv.wikipedia.org/wiki/Aurora_Nilsson

Det blev ett lika olyckligt – Aurora blev dåligt behandlad och utsattes bland annat för misshandel – som kort äktenskap; maken var samtidigt gift med flera andra kvinnor enligt muslimsk sedvänja. Asim Khan avrättades 1933 sedan han skjutit ned tre tjänstemän vid den brittiska ambassaden i Kabul som ett led i ett försök att störta kungen. Aurora Nilsson utkom 1928 med boken Flykten från harem om sina dyrköpta erfarenheter.

Båda makarna Abrahamsson är begravda på Södertälje kyrkogård.

Erik Abrahamsson hoppar till sig OS-bronset i längdhopp i Antwerpen 1920.

Erik Abrahamsson var visserligen nästan två år yngre än sin bror Carl men var ändå den som började med ishockey först. Efter att ha spelat bandy i Södertälje SK från 1914 tog han upp ishockeyn 1921 och kom att representera AIK och IFK Stockholm. Han var också med och vann EM med landslaget 1921. Som framgått ovan medverkade Erik även i det SSK-lag som 1925 blev svenska mästare. https://sv.wikipedia.org/wiki/Erik_Abrahamsson_(idrottare)

Erik Adolf Efraim Abrahamsson föddes i Södertälje den 28 januari 1898 och dog i samma stad den 19 maj 1965 i en ålder av 67 år. Han är mest känd för att ha tagit en bronsmedalj i OS i Antwerpen 1920 med längden 7,08. OS-mästare blev svensken William Petersson (Björneman) på 7,15. Det var för övrigt enda gången i de olympiska spelens historia 1896-1960 som en icke-amerikan tog hem OS-guldet i längdhopp. https://sok.se/idrottare/idrottare/w/william-pettersson.html

Erik ”Erik Aber” Abrahamsson vann efter OS-bronset tre svenska mästerskap i rad i längdhopp – 1921, 1922 och 1923. Han blev Stor grabb nummer 46 i fridrott. 1942-45 var han sekreterare och kassör i kamratföreningen De stora grabbarna

Avskaffa timeout med full riksdagslön!

Gunnar Axén (M): inget åtal.

Så moderate riksdagsmannen Gunnar Axén, Norrköping kladdade eventuellt på en ung moderattjej under en fest i fyllan och villan. För det fick han vidkännas polisanmälan vilket ledde till en förundersökning som nu lagts ner. Axén har tidigare anklagats för misshandel av sin sambo.

Man kan kanske undra varför den utsatta ungmoderaten inte nöjde sig med att slänga en drink i ansiktet på karlsloken, eventuellt uppföljt med en gammeldags örfil. Så hade saken varit ur världen. Nejdå, i stället skall rättsväsendet, belastat som det är av den galopperande kränkthetsindustrin, hela tiden tvingas syssla med skitsaker.

Jag är faktiskt övertygad om att samtliga inblandade parter skulle ha tjänat på min lösning, för övrigt framlagd med glimten i ögat vilket idiotsajter på vänsterkanten naturligtvis misslyckats med att skönja i sin totala brist på humor:

1. Båda parter hade sluppit figurera i mediala och legala sammanhang.

2. Rättsväsendet hade inte belastats vare sig personellt eller ekonomiskt.

3. Riksdagsman Axén hade inte behövt ta timeout varför riksdagen inte hade nödgats punga ut med full lön för noll jobbinsats.

Men naturligtvis skulle polis och åklageri blandas in, hela konkarongen. Något som medförde att Axén av partiledningen förständigades ta en så kallad timeout. Den alltid informativa, tyvärr snart nedlagda, tidningen Riksdag & Departement har i nummer 31/2013 en klargörande artikel i ämnet timeout i politiska sammanhang.

Efter att ha läst denna artikel kan jag konstatera, att det nog inte finns någon jättestor anledning att tycka synd om de politiker som ägnar sig åt detta, som det tycks, tilltagande och lönsamma latmansgöra.

En timeout i basket.

Begreppet timeout har som bekant hämtats från sportens värld och förekommer i lagsporter av typ ishockey, basket, handboll och amerikansk fotboll. Dock ännu icke i den konservativa fotbollen. Det var Mona Sahlin (S) som 1995 överförde möjligheten att ta timeout till politiken sedan hon avslöjats syssla med ekonomiska oegentligheter av varierande slag och grad.

Hur fungerar då timeouten i riksdagen? Riksdag & Departement ger följande svar:

Där betyder en timeout att en riksdagsledamot slutar jobba men har kvar fullt arvode. Inga blanketter fylls i, inget formellt godkännande krävs, inga regler finns på plats.

Mona Sahlin firar …kanske för att hon fick full lön utan att behöva jobba.

Därtill kommer det faktum att en timeout-tagande riksdagsledamot har rätt att bli utkvittad vid voteringarna (såvida det inte är en sverigedemokrat, förstås; det konsekvent mobbade SD omfattas inte av kvittningssystemet). Utkvittningsmöjligheten existerar tills man vet hur länge ledamoten tänker vara borta och slicka sina sår mot full betalning.

Det finns rätt gott om exempel på parlamentariker som tagit timeout. Helt nyligen meddelade sålunda Centerns riksdagskvinna Abir Al-Sahlani att hon skulle göra det sedan hon delgivits misstanke om medhjälp till bedrägeri. Tidigare timeoutade Kent Ekeroth (SD) efter den så kallade järnrörsskandalen. När Sten ”Tomhylsan” Tolgfors (M) lade av att jobba efter att ha avpolletterats som försvarsminister trodde många att han tagit timeout. I stället, förklarade M-partiet omsider, behövde han ”tid för återhämtning” (med bibehållen lön, förstås).

Abir Al-Sahlani tar timeout.

Riksdagsledamöterna kan, upplyser R & D om, även begära ledighet via ansökan till talmannen. Detta medför dock sänkt arvode samt att en ersättare inkallas om ledigheten varar mer än en månad. Intet under då att timeout är vida mer populärt bland våra hårt arbetande parlamentariker än formellt reglerad ledighet…

Får vän av ordning föreslå, att möjligheten att ta så kallad timeout från riksdagsarbetet tas bort helt? Vill någon av något skäl vila på lagrarna kortare eller något längre tid får vederbörande begära ledighet. En annan möjlighet är naturligtvis att avgå. Det hedrar SDs tidigare riksdagsman Lars Isovaara att han gjorde det sedan han ertappats med konstigheter i berusat tillstånd.