500 000 tibetaner placerade i läger av Peking

Tibet har styrts från Peking sedan 1951.

Alla totalitära diktaturer strävar efter likriktning. Avvikelser från den accepterade normen är anatema och skall bekämpas med alla till buds stående medel. Det tyska nazistpartiet NSDAP kallade detta gleichschaltung, synkronisering, vilken syftade till en total nazifiering av alla aspekter av det tyska samhället. https://en.wikipedia.org/wiki/Gleichschaltung

Uppsamling av oönskade element i så kallade koncentrationsläger var ett av de medel som de tyska nationalsocialisterna använde för att nå sitt mål. De värsta av dessa var rena dödsläger av typ Auschwitz, Belzec och Majdanek dit judar, zigenare, homosexuella, oppositionella religiösa grupper med flera skickades för att utplånas.

Koncentration av vissa grupper i arbets- och omskolningsläger har också blivit en av den kommunistkinesiska regimens mest omtyckta metoder i syfte att genomföra sin variant av samhällets likriktning. Enligt en rapport publicerad av Jamestown Foundation i Washington, D. C. som baseras på statliga kinesiska media och policydokument samt satellitfoton har Peking upprättat ett stort antal arbets- och omskolningsläger i den autonoma regionen Tibet. https://www.bbc.com/news/world-asia-china-54260732

Uppgifterna i rapporten bekräftar de uppgifter som den tibetanske exilpolitikern Lobsang Sangay, verksam vid Harvard Law School i USA och sedan 2011 premiärminister i Tibets exilregering, tidigare torgfört: att tibetaner av kineserna tvingas in i arbetsläger och träningscentra för ”utbildning” och omskolning. https://sv.wikipedia.org/wiki/Lobsang_Sangay

Nämnda rapport är författad av Adrian Zenz, en oberoende expert på Tibet och Xinjiang-regionen, där Peking spärrat in troligen miljontals muslimska uigurer med det officiella syftet att bekämpa vad som kallas terrorism och religiös extremism. Lägersystemet i Tibet sägs ha byggts upp på kort tid: enligt Zenz har runt 500 000 människor – cirka 15 procent av den tibetanska befolkningen – vilka under militär övervakning skall bibringas insikter i kinesisk arbetsdisciplin, tagits in under de sju första månaderna av 2020.

De personer som tvingas in i de tibetanska lägren omfattar huvudsakligen bönder och herdar. Enligt rapporten hamnar de flesta tibetaner som genomgår utbildnings- och omskolningsprogrammen i lägret sedan i låglöneyrken inom textilindustri, byggnadsverksamhet och jordbruk. I lägren tvingas de under hårt arbete arbeta med att utvinna mineraler.

Kinesiska soldater patrullerar gatorna på en ort i Xinjiang.

Förhållandena i lägren i det övervägande buddhistiska Tibet skall dock inte vara fullt lika eländiga som i Xinjiang, och det finns exempel på personer som frivilligt ansökt om att få komma till något av de tibetanska lägren. Trots dessa skillnader, heter det i rapporten från Jamestown Foundation, ”the systemic presence of clear indicators of coercion and indoctrination, coupled with profound and potentially permanent change in modes of livelihood, is highly problematic.”

I såväl Tibet som Xinjiang är målsättningen från Pekings sida att, i likhet med de tyska nationalsocialisterna, genomföra en långtgående likriktning av befolkningen i riket. I Kina skall alla hjärntvättas att bli goda marxister med kinesiska värden. Konkurrerande ideologiska synsätt, och dit hör islam, kristendom, buddhism och meditationsrörelser såsom falungong, bekämpas hårdhänt.

När det gäller muslimska trosbekännare i Xinjiang, som beräknas utgöra cirka 45 procent av befolkningen, kan dessa spärras in i läger därför att de bär skägg, slöjor eller surfar på Internet. Enligt The Australian Strategic Policy Institute (ASPI) finns i Xinjiang-regionen 380 misstänkta lägerliknande faciliteter, vilket är 40 procent fler än tidigare befarat. https://svenska.yle.fi/artikel/2020/02/17/fler-detaljer-om-kinas-fortryck-av-uigurer-i-ny-lacka-boner-och-skagg

Det självständiga Tibet ockuperades av kommunistkinesiska styrkor 1951 och har därefter styrts med brutal hand från Peking. Landets andliga och världsliga överhuvud, Dalai lama, flydde 1959 till fots från huvudstaden Lhasa tillsammans med några anhängare och slog sig ner i indiska Dharamsala nära den tibetanska gränsen. https://sv.wikipedia.org/wiki/Tibet

 

Polens överrabbin varnade för ny lagstiftning 2016

Så kallade folktyskar stationerade i polska Belzec vid vaktstugan till det nazityska dödslägret på samma plats.

Polens president, Andrzej Duda, undertecknade nyligen en lag enligt vilken personer – såväl polacker som andra – kan dömas till maximalt tre års fängelse om de påtalar polsk delaktighet i den nazityska Förintelsen under Andra världskriget. Exempelvis om de använder termen ”polska dödsläger”.

Jag har på min blogg riktat skarp kritik mot den nya lagen, som jag menar skämmer ut Polen: https://tommyhansson.wordpress.com/2018/02/06/ny-lag-om-polsk-delaktighet-i-forintelsen-polen-skammer-ut-sig/

Därmed inte sagt att frågan är alldeles enkel. Således har Michael Schudrich, född i New York 1955 och Polens överrabbin sedan 2004, sökt problematisera diskussionen om lagen i en brittisk video där han anser att lagens kritiker och de som stöder lagen ”skriker åt varandra” istället för att föra ett meningsfullt samtal. Den bitskaste kritiken riktar Schudrich mot sådana israeliska talespersoner vars uttalanden han karaktäriserar som ”skrämmande”. https://www.facebook.com/i24newsEN/videos/914186058750064/

Polens överrabbin Michael Schudrich (till vänster) vid begravningsplatsen i Bodzentyn i augusti 2009. Till höger kantor Maynard Gerber från Stora synagogan i Stockholm. Foto: Tommy Hansson

Överrabbinens uttalanden kom kort tid efter det att han träffat president Duda och haft en timmes långt samtal med denne. Det märks tydligt av den brittiska intervjun med Schudrich att denne är ytterligt mån om att dels värna judiska intressen, dels inte vara alltför kritisk mot den nya polska lagen som han uttrycker förståelse för.

Riktigt så lät det inte när Schudrich den 29 januari 2018 intervjuades av den israeliska tidningen Arutz Sheva. Här påminner överrabbinen om att han i enskilda samtal med polska makthavare redan 2016 varnade för den lagstiftning om som då var i vardande. Det är nog ingen vild gissning att han under mötet med president Duda blivit tillhållen att vara försiktigare i sina uttalanden. http://www.israelnationalnews.com/News/News.aspx/241284

”Huvudproblemet är att språket i lagen ännu inte är tillräckligt klart”, säger Schudrich i intervjun och fortsätter: ”Frågan är hur de kommer att bestämma vad som anses vara en lögn och inte. När allt kommer omkring är det sant om jag säger att polacker mördade judar under Förintelsen. Om jag säger att polacker byggde Auschwitz så är det en lögn.”

Stora synagogan i Warszawa. Foto: Tommy Hansson

Michael Schudrich förklarar i denna intervju att han förespråkar ett oberoende organ som kan stöta och blöta alla förhållanden som kan ha betydelse för lagstiftningen. Detta borde inte vara för mycket begärt, då den judiska närvaron i Polen går tillbaka i tiden omkring 1000 år. Före Andra världskrigets utbrott fanns 3,2 miljoner judar i Polen varav cirka tre miljoner mördades under Förintelsen. I dag finns omkring 10 000 judar i Polen. Bara en förkrigstida synagoga används fortfarande i landet, den i Warszawa.

Jag kom i viss kontakt med överrabbin Michael Schudrich under min resa till Polen med Svenska kommittén mot antisemitism (SKMA) 2009, då han medverkade vid återinvigningen av den nyrestaurerade judiska begravningsplatsen i Bodzentyn.

 

Ny lag om polsk delaktighet i Förintelsen: Polen skämmer ut sig

Skylt med text på tyska och polska i Auschwitz-Birkenau.

Den polska senaten har med de mycket klara röstsiffrorna 57-23 antagit en kontroversiell lag som skall göra det olagligt att hänvisa till polackers deltagande i den nationalsocialistiska Förintelsen i samband med Andra världskriget. Den som exempelvis talar om ”polska dödsläger” riskerar fängelse enligt den nya lagen, vilken nu också har undertecknats av Polens president Andrzej Duda och därmed trätt i kraft. http://www.aljazeera.com/news/2018/02/poland-senate-passes-controversial-holocaust-bill-180201072130990.html

Den nya polska lagen tycks ha väckt mest negativ uppmärksamhet i den judiska staten Israel samt i USA, medan intresset (förutom i judiska kretsar) i Europa inklusive Europeiska unionen (EU) varit betydligt svalare med Ukraina som undantag. Michael Oren, Israels ställföreträdande premiärminister för diplomati, har citerats: ”Vad som startar med förnekelse av Förintelsen slutar med  förnekelse av vår rätt att försvara oss.” https://www.timesofisrael.com/israel-condemns-passing-of-polish-holocaust-law-but-takes-no-immediate-action/

Tidigare utrikesministern, knesset-medlemmen Tzipi Livni, har kallat den nya polska lagen ”en dubbel spottloska i Israels ansikte”. Heather Nauert, talesperson i det amerikanska utrikesdepartementet, har sagt att termen ”polska dödsläger” visserligen är felaktig men att den omdiskuterade polska lagstiftningen riskerar ”underminera yttrandefrihet och akademisk debatt”.

En karta över dödsläger, större koncentrationsläger och judiska ghetton i Polen under Andra världskriget.

Många polacker är angelägna om att motverka aversionen mot judar och är medvetna om den historiska antisemitismen i sitt hemland. Det blev uppenbart för mig då jag 2009 deltog i en studieresa till Polen som arrangerades av Svenska kommittén mot antisemitism (SKMA) sedan jag bidragit med ett ekonomiskt tillskott till upprustningen av en judisk begravningsplats i den lilla staden Bodzentyn nära Kielce. https://tommyhansson.wordpress.com/2009/09/08/det-judiska-polen-i-bodzentyn-och-kielce/

Det är dock oomtvistligt att antisemitismens fula tryne fortfarande är en beklaglig verklighet i dagens Polen. Enligt en undersökning i regi av Centrum för forskning om fördomar vid universitetet i Warszawa, presenterad i den polska riksdagen sejmen, ställde sig mer än hälften av undersökningens deltagare bakom klassiska konspirationsteorier såsom att judarna kontrollerar världen genom media och banker.

90 procent av deltagarna hade aldrig träffat en jude. Antisemiter i Polen skyller vidare fortfarande Jesu död på judarna och tror att blod från kristna ingår som en del i judiska ritualer. https://forward.com/news/world/191155/poland-poll-reveals-stubborn-anti-semitism-amid-je/

Folkmordsorganisatören Reinhard Heydrich – tilltänkt efterträdare till Hitler.

Det var förvisso Nazityskland som administrerade den nationalsocialistiska dödsindustrin i samband med Andra världskriget. Dödsläger i Polen av typ Auschwitz-Birkenau, Treblinka, Belzec, Sobibór, Lublin-Majdanek och Chelmno var således snarare nazityska än ”polska”. Molotov-Ribbentroppakten från den 22 augusti 1939, som föregick och var en förutsättning för Andra världskrigets utbrott, medförde att Polen delades upp i sovjetiska och tyska intressesfärer varvid Stalins Sovjetunionen och Hitlers Tyskland gav varandra fria händer i respektive ockupationsområden.

Enligt den nazityska strategin, som den utformats av säkerhetschefen och förintelseorganisatören Reinhard Heydrich (1904-42), skulle lokalbefolkningen i ockuperade länder och områden i möjligaste mån involveras i judeutrotningen. Den traditionella antisemitismen i Polen men också i exempelvis Ukraina och de baltiska staterna underlättade denna strategi. Mer om Heydrich, Hitlers tilltänkte efterträdare, här: https://sv.wikipedia.org/wiki/Reinhard_Heydrich

Under Förintelsen dödades mer än tre miljoner av de ursprungligen 3,2 miljoner polska judarna. Före Andra världskriget bestod närmare en tredjedel av Polens befolkning av olika minoritetsgrupper: 13,9 procent ukrainare, 10 procent judar, 3,1 procent vitryssar, 2,3 procent tyskar och 3,4 procent tjecker, litauer och ryssar. https://en.wikipedia.org/wiki/The_Holocaust_in_Poland

På orten Jedwabne genomfördes i juli 1941 en massaker på 340-400 judar vilken först antogs vara orkestrerad av tyska Einsatz-kommandon. Det visade sig emellertid att de ansvariga varit ett 40-tal polacker från intilliggande orter. https://sv.wikipedia.org/wiki/Massakern_i_Jedwabne

Ett monument över judemassakern i polska Jedwabne.

Även efter krigsslutet förekom på flera platser i Polen pogromer vilka garanterat utfördes av polska medborgare. Den mest kända och omfattande av dessa massakrer genomfördes i staden Kielce, huvudort i regionen med samma namn, den 4 juli 1946 då 42 judar bragtes on livet och ett 50-tal skadades. I Kielce hade 1918 fyra judar mördats i en pogrom. https://sv.wikipedia.org/wiki/Pogromen_i_Kielce

Antisemitismen behöll sitt grepp också i det kommunistiskt styrda, efterkrigstida Polen liksom var fallet i andra öststater såsom Tjeckien och Ungern. Den kulminerade i en kampanj 1967-70 som tvingade merparten av de omkring 25 000 judar som då fanns i landet att emigrera. https://tommyhansson.wordpress.com/2009/11/09/det-judiska-polen-v-kommunistisk-antisemitism/

En av dem som flydde Polen 1968 var historikern Jan Tomasz Gross (född 1947), som i dag är professor i War and Society vid Princeton-universitetet i USA. Gross, som är av judisk släkt, har ingående studerat polskt judemördande. Han har i en artikel skrivit: ”Polacker dödade fler judar än tyskar under Andra världskriget.” Gross mest kända bok, Neighbors (2001), handlar om den ovan nämnda massakern i Jedwabne där Gross kom fram till att så många som 1600 judar kunde ha mördats av polacker. https://sv.wikipedia.org/wiki/Jan_Tomasz_Gross

Polen hamnade 2016 på tionde plats på Simon Wiesenthal Centers årliga lista över prominenta antisemiter i världen på grund av att polska åklagare förhört Gross och hotat med fängelse för att denne alltför ingående studerat den polska medverkan till massmordet på sex miljoner judar. På samma lista kom vår egen utrikesminister Margot Wallström på åttonde plats för påståenden om israeliska ”utomrättsliga avrättningar”. https://tommyhansson.wordpress.com/2016/12/30/wallstrom-en-av-arets-mest-prominenta-antisemiter/

Historikern Jan Tomasz Gross hotas av åtal på grund av sina studier i polsk förintelsehistoria.

Den polska staten har också hotat dra tillbaka en statlig utmärkelse Gross erhöll 1996. Gross har fått stöd av akademiker såväl i Polen som utomlands.http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=478&artikel=6411054

I dag finns i Polen cirka 10 000 judar vilket är ett avsevärt mindre antal än i Sverige. Det måste understrykas att mycket långt ifrån alla etniska polacker är antisemiter och det går även att skönja ett ökat intresse i landet för det judiska. Det är också välbelagt att en del polacker skyddade förföljda judar under kriget. Jag kan mycket väl förstå att polska myndigheter har tröttnat på historiskt inkorrekta uttryck som ”polska dödsläger”. Polen skämmer dock ut sig internationellt när man vill inskränka yttrandefriheten och hotar seriösa historiker med åtal och fängelse.

Att det fanns polacker med i bilden i samband med judeutrotningen kan ej förnekas, och även rent allmänt ställer jag mig mycket tveksam till att förbjuda åsikter: även felaktiga sådana måste enligt min mening få uttryckas, annars hamnar vi lätt i ett för det demokratiska och fria samhället bekymmersamt läge.

 

 

 

 

 

 

 

Massavrättningar i Nordkorea

 Bild från en japansk video från en nordkoreansk avrättning. Som synes har en talrik publik kommenderats ut för att bevittna händelsen.

http://koreajoongangdaily.joins.com/news/article/article.aspx?aid=2980240&cloc=rss%7Cnews%7Cjoongangdaily

Den sydkoreanska tidningen JoongAng Ilbo (se länk ovan) rapporterar om att den nordkoreanska regimen den 3 november i år lät avrätta sammanlagt 80 personer i sju nordkoreanska städer. Det skall ha rört sig om mindre förseelser som att de nu avrättade personerna tittat på sydkoreansk TV eller ägt en bibel.

Regimen tvingade enligt uppgifterna upp till 10 000 människor inklusive barn att beskåda de offentliga avrättningarna. Människor som flytt från Nordkorea har tidigare berättat om hur de tvingats bevittna avrättningar av det här slaget samt att avrättningar och tortyr tillhör vardagsrutinen i de beryktade nordkoreanska fånglägren, vilka håller hundratusentals människor inspärrade.

Här en artikel ur brittiska The Telegraph om dessa omänskliga förhållanden:

http://www.telegraph.co.uk/news/worldnews/asia/northkorea/10273355/Executions-and-torture-are-daily-life-in-North-Koreas-prisons.html

Shin Dung-huyk lyckades, mot alla odds, fly från läger 14 där han var född och uppvuxen.

Förra året utkom boken Flykten från läger 14, som bygger på en berättelse av Shin Dong-huyk, som föddes i lägret samt tillbringade hela sin barndom och uppväxt där. Shin var den tredje generationen ur samma familj som fick plikta för sina förmenta brott mot den nordkoreanska regimen genom att tillbringa hela sitt liv i detta läger, som ingen normalt undslipper levande. Han berättar om hur han fick bevittna hur hans mor och bror dödades.

Shins skakande berättelse har även givit upphov till filmen Camp 14: Total Control Zone. Här följer en trailer för filmen:

http://www.youtube.com/watch?v=DbqVQ2n9WEo

De nordkoreanska lägren för osökt tankarna till de nazityska utrotningslägren under Andra världskriget av typ Auschwitz och Belzec. Skillnaden är, att medan nazisternas koncentrationsläger fanns till under ett begränsat antal år har de nordkoreanska lägren betydligt längre tid på nacken. Det uppges att nämnda läger 14 funnits i 50 år.

Efter avrättningarna i de sju städerna, rapporterar den sydkoreanska tidningen, fördes släktingar och vänner bort av militär till fångläger, en vanlig procedur i Nordkorea.

JoongAng Ilbo skriver så om de nyligen företagna så kallade avrättningarna, vilka naturligtvis rätteligen borde benämnas massmord:

The idea that executions would be held simultaneously on a weekend in seven cities suggest an extreme measure by the central government to stamp out public unrest or capitalistic zeal accompanying its development projects.

Den nordkoreanka lagen medger officiellt dödsstraff för allvarliga brott såsom försök att störta regeringen, landsförräderi och terrorism. Sedan tidigare är det dock känt att även smärre förseelser av typ religiös aktivism, användande av mobiltelefon samt matstöld kan resultera i egentligen helt olagliga offentliga massakrer med automateld i syfte att sätta skräck i befolkningen.

En illustration till hur det kunde se ut i det nordkoreanska läger 14 vilken dag i veckan som helst.

Sydkoreanska medier rapporterade i september om att elva musiker ur tre populära artistgrupper avrättats för bland annat sexuellt omoraliska handlingar. Bland de avrättade märktes en före detta flickvän till Nordkoreas diktator Kim Jong-un, den tredje generationen Kim som besitter den yttersta makten i landet.