Klassisk brittpop: Hedgehoppers Anonymous

 

Hedgehoppers Anonymous framför ett RAF-plan i tidstypiska scenkläder.

It´s good news week
Someone dropped a bomb somewhere
Contaminating the atmosphere
And blackening the sky

Se där några minnesvärda rader från den brittiska popgruppen Hedgehoppers Anonymous hitlåt ”It´s Good News Week”, som parkerade på Tio-i-topp 1965. Den nådde # 5 på Englands-listan och # 48 på den amerikanska billboardlistan. Låten kan väl närmast kallas en upp-poppad protestsång.

Så här låter den:

https://www.youtube.com/watch?v=Q4KzGKnuUuc

Gruppen bildades i november 1963 under namnet The Trendersetters. Det var när producenten och låtmakaren Jonathan King ”upptäckte” dem 1965 som de fick byta namn till Hedgehoppers Anonymous (De anonyma häckhopparna).

Bakgrunden till namnet är att samtliga bandmedlemmar utom en var anställda av det brittiska flygvapnet vid basen RAF Wittering nära Peterborough i östra England, 121 kilometer norr om London. Hedgehoppers var RAF-slang för lågtflygande plan.

Bandmedlemmar var Mick Tinsley, född 1940 (sång), John Stewart, född 1941 (gitarr), Alan Laud, född 1946 (gitarr), Ray Honeyball, född 1941 (bas) och Leslie Dash, född 1943 (trummor).

Det är den uppsättningen ni ser på bilden överst. När gruppen turnerade i Sverige 1967 var det dock delvis med andra namn. Flera år senare fick ett gäng andra musiker tillåtelse av producenten Jonathan King att använda den ursprungliga grupprns namn, men det är en annan historia,

”It´s Good News Week” blev gruppens första singel och enda riktigt rejäla hit, vilket gjort att bandet kallats a one-hit wonder. Vilket jag tycker inte är riktigt rättvist, då deras ”Don´t Push Me” gjorde viss lycka i alla fall i Sverige; jag har ett distinkt minne av låten från mina tidiga tonår och spelade säkerligen in den från radion på min rullbandspelare av märket Grundig:

https://www.youtube.com/watch?v=KoMUz2b2crk

Hedgehoppers gjorde också bland andra låtarna ”Baby (You´re My Everything)”, ”Daytime” samt ”Stop Press”. Den klassiska gruppsammansättningen höll på till 1967.

 

”Blue Moon”

 The Marcels.

Nu säger jag god natt till mina läsare efter en ovanligt lyckad bloggardag – 721 besök, vilket är klart godkänt för min blogg – med örhänget ”Blue Moon”:

Sången framförs i ett bejublat liveframförande via länken överst av den amerikanska sexmannagruppen The Marcels, som fick sin både första och största hit med denna låt 1961 och gick direkt in på första plats på den amerikanska Billboardlistan. The Marcels, som kom från Pittsburgh i Pennsylvania, bestod av såväl svarta som vita sångare vilket var ovanligt vid denna tid.

”Blue Moon” har spelats in otaliga gånger genom åren av framstående artister såsom Frank Sinatra och Billie Holliday, men The Marcels gör den på ett enastående vitalt och medryckande sätt enligt min mening.

Den förekommer även  i filmen ”En amerikansk varulv i London” (An American Werewolf in London) i regi av John Landis, som jag och min blivande hustru Marika såg på vår förlovningsdag den 6 juni 1982 (vi gifte oss bara två och en halv månad senare).

Låtens upphovsman är den unikt framgångsrike sång- och musikalkompositören Richard Rodgers (1902-79), som komponerade över 900 sånger och 43 Broadway-musikaler.

Uttrycket ”blå måne”, som används ganska sällan i Sverige, innebär att det är två fullmånar i samma kalendermånad vilket lär inträffa ungefär vartannat eller vart tredje år. Once in a blue moon är ett uttryck som med engelskt språkbruk betyder ”mycket sällan”.