Samtidigt som den berömda katedralen Notre Dame i Paris stod i ljusan låga lade Expressen-krönikören Alex Schulman upp en bild på den brinnande kyrkan med det enda ordet ”Äntligen!”. För det har han överösts av kritik från såväl fiender som anhängare.
Jag vet inte om kulturrelativisten Alex Schulman var full eller nykter när han skrev detta och jag bryr mig egentligen inte särskilt om hans tilltag – puerila provokatörer och fullblodsidioter finns det så gott om att det är meningslöst och i praktiken omöjligt att reagera inför alla dessas tilltag.
Dock tror jag mig om att ha vissa insikter i bakgrunden till Schulmans vettlösa kommentar inför förstörelsen av en väsentlig del av det europeiska kulturarvet. Den står att finna i Alex Schulmans släkthistoria, vilken han lagt ut till allmänt beskådande i några böcker varav den senaste, en roman men befolkad av verkliga personer, har titeln Bränn alla mina brev. https://www.svt.se/kultur/bok/alex-schulman-om-kulturfejden-som-bottnade-i-en-karleksaffar
Sven Stolpe – katolik, konservativ debattör och en av Sveriges främsta författare i modern tid.
Boken kretsar kring Alex Schulmans morfar Sven Stolpe (1905-96), som var en av Sveriges främsta författare i modern tid. Stolpe var en lysande romanförfattare och konservativ debattör såväl som historisk författare, vilken bland annat tecknade den heliga Birgittas och drottning Kristinas biografier. Han var också en brinnande katolik. I Bränn alla mina brev framställer Schulman Stolpe som ondskan personifierad.
Schulmans aversion mot Sven Stolpe bottnar i att den senare, enligt Schulman, ”kom att förpesta släkten i flera generationer framåt”. Något som bottnar i att hans mormor Karin Stolpe, född von Euler-Chelpin, i unga år hade en kort romans med författaren och senare DN-chefen Olof Lagercrantz som Stolpe hatade hjärtligt och innerligt i mer än ett halvsekel.
Sven Stolpes slutliga uppgörelse med Olof Lagercrantz kom med boken Olof Lagercrantz (Askild och Kärnekull förlag 1980), som är en veritabel avrättning av och samtidigt mycket underhållande exposé över den gamle kommunistiske medlöparen och Mao-beundraren Lagercrantz. https://sv.wikipedia.org/wiki/Olof_Lagercrantz_(bok)
Alex Schulman går så långt i sin djävulsmålning av sin morfar att han medvetet förfalskar historiken i syfte att få den att passa hans eget dubiösa narrativ. https://www.fib.se/article/alex-schulman-far-med-osanning-i-nya-boken
Man behöver inte vara Einstein för att inse att Schulmans kommentar till Notre Dame-branden är ett slags hämnd på den övertygade och mycket frispråkige katoliken Sven Stolpe och dennes tro; för Stolpe bör den katolska katedralen i Paris ha framstått som en viktig symbol. Stötande, provokativt och barnsligt – men nästan litet rörande.
Sven Stolpe mottog 1982 tidskriften Contras frihetspris.
Tommy Hansson
Tommy Hanssons Blogg 