Diktaturkraven trendar i klimatets namn

Eko-Pippis panikbudskap i tysk översättning.

Det är trendigt med diktatur just nu.

Nyligen krävde 87 så kallade influencers i Expressen att statsministern skulle köra över oss och ge oss en hockeytackling genom att hitta på drakoniska miljölagar i syfte att hejda den påstådda globala uppvärmningen. Tidigare hade vänsterpartisten och filosofiprofessorn Torbjörn Tännsjö pläderat för en klimatdiktatur.

Den bedagade meteorologen Pär Holmgren, toppnamn för Miljöpartiet i den annalkande valet till Europaparlamentet, var ännu tidigare ute. I en intervju 2009 sade han att han skulle avskaffa valen om han blev statsminister. Inget ”käbbel” skulle få störa den heliga klimatkampen. https://www.expressen.se/debatt/varfor-sa-tyst-bah-kuhnke/

Klimatalarmisterna har nu i dessa yttersta av tider fått en uppbackning som heter duga i form av Greta Thunberg, en 16-åring som diagnostiserats med Aspbergers syndrom och som ser ut att vara i tioårsåldern. Det påstås att denna ”Eko-Pippi (Långstrump)” hyllas ute i världen på grund av sitt klimatologiska engagemang. https://www.expressen.se/nyheter/eko-pippi-sa-hyllas-greta-thunberg-i-varlden/

Miljöpartisten och diktaturanhängaren Pär Holmgren.

Vid World Economic Forums tillställning i Davos nyligen, dit 1500 världsledare hade anlänt medelst privatjet, avlevererade unga Greta ett budskap vid en presskonferens som kom blodet att isas i alla fall i mina ådror: ”Jag vill inte att ni ska vara hoppfulla. Jag vill att ni ska få panik. Jag vill att ni ska känna rädslan jag känner varje dag. Och sen vill jag att ni ska agera.”

Mitt blod isades inte till följd av någon panik eller ångest inför eventuella klimatförändringar. Domedagsprofeter har i alla tider hävdat att jorden snart kommer att gå under om vi inte bättrar oss. 1972 påstod miljöbyråkraten Maurice Strong att vi bara hade tio år på oss att agera. Eftersom jorden ännu inte upplösts i atomer antar jag därför att vi klarade oss rätt bra.

Panik-Greta Thunberg delar uppenbarligen inte den uppfattningen. Hon mal på med sitt domedagsbudskap och kräver nu att vi skall dela hennes egen panik. Orsaken till att blodet isades i mina ådror är att det här inte är ett friskt budskap. Det kommer från en utvecklingshämmad flicka med det tunnelseende och den narcissism som kan utmärka någon som lider av Aspbergers. Några lär sig den allsvenska maratontabellen i fotboll utantill och kan allt om vederbörande lag, Greta läser in sig på de samlade klimatologiska larmbudskapen.

Vad som skrämmer mig på riktigt är att knappt några vågar säga hur det ligger till utan i stället ägnar sig åt kväljande idoldyrkan av en liten individ som hänsynslöst utnyttjas av drivna PR-proffs och av sina egna föräldrar Malena Ernman och Svante Thunberg. Jag tycker att sådant borde vara straffbart. Vad Greta Thunberg behöver är inte att utsättas för dyrkan utan att få adekvat vård.

Mannen bakom Greta-hajpen – Ingemar Rentzhog.

Det är väl belagt att Greta Thunberg stylats som ”Eko-Pippi”, eller kanske som ett av de bekanta barnen på Frostmofjället, av Ingemar Rentzhog från nätverket We Don´t Have Time som även är ordförande i något som heter Global utmaning. Rentzhog fick i höstas det nyinstiftade priset ”Årets miljöinfluencer” i konkurrens med bland andra Greta Thunberg.

Här har ni en redogörelse för hela spinnet bakom Greta Thunberg: https://uvell.se/2018/12/11/pr-spinnet-bakom-greta-thunberg/

Gretas utveckling från föga uppmärksammat problembarn till att bli klimatalarmismens gyllene kalv började den 20 augusti 2018, då hon inledde sin så kallade klimatstrejk genom att skolka från skolan och sätta sig med en hemmagjord skylt utanför riksdagshuset. Tre dagar senare publicerades föräldrarna Malena Ernmans och Svante Thunbergs familje- och klimatbok Scener ur hjärtat.

När Ingemar Rentzhog hade lagt upp ett foto på nätet på den skolkande Greta Thunberg utanför riksdagen dröjde det inte länge innan det hela brakade löst. Aftonbladet och Dagens Nyheter – som publicerade en helsidesintervju med Greta – hakade på och sedan följde i stort sett alla massmedier i Sverige efter. På den vägen är det. Frågan är bara hur länge Greta-hajpen kommer att hålla i sig och vad som händer med den arma flickan när uppståndelsen har lagt sig.

Inte många vågar sig på att offentligt ifrågasätta klimathysterin och ropen på diktatur i klimatets namn. Det är som vetenskapsjournalisten Lena Carlsson skrev i en debattartikel i Expressen den 31 oktober 2018: ”De som inte sjunger med i klimatkören brännmärks.” Carlsson menar: ”Men det måste gå att rapportera om viktiga miljöfrågor på ett allsidigt sätt.” https://www.expressen.se/debatt/de-som-inte-sjunger-med-i-klimatkoren-brannmarks/?utm_medium=link&utm_campaign=social_sharing&utm_source=twitter&social=twtr&fbclid=IwAR01E1UOC7Ydhv3gDklHbaX-9sOi13a1T7iiZwcsDu4TiREWFmEbxZaBBog

Carl X Gustaf chansade på att isen över Bälten skulle hålla – det gjorde den.

Vad jag ifrågasätter är inte att klimatet på jorden förändras. Så har varit fallet under alla de årmiljarder planeten har existerat, så också under den oändligt långa tid som förflöt innan de första människorna dök upp. Det fanns inga människor under dinosauriernas tid (låt vara att den tecknade familjen Flinta har en dinosaurieunge som husdjur). Jag ifrågasätter också att systemmedia sällan eller aldrig låter några dissonanta röster komma till tals i klimatfrågan trots att det finns gott om sådana – en illustration så god som någon till den gamla lärdomen att i Sverige är det bara tillåtet med en åsikt åt gången i en given fråga..

Det fanns vidare små möjlighete för människor att påverka klimatet under bronsåldern, då medelhavsliknande klimat rådde i Norden eller under den så kallade lilla istiden på 1600-talet, då Carl X Gustaf och hans trupper marscherade över isen över Bälten på väg att inta Köpenhamn.

Är Greta Thunberg medveten om detta? Eller vågar de människor som skriver hennes tal och använder henne som sin buktalardocka inte upplysa henne om denna historik? Eller att det finns välrenommerade forskare som lutar åt att vi sannolikt går mot en ny, ”liten istid” i stället för en global värmekatastrof? Knappast. https://tommyhansson.wordpress.com/2016/10/27/solforskare-ny-liten-istid-kan-vara-pa-vag/

Avslutningsvis kommer jag aldrig att drabbas av någon klimatrelaterad panik eller ångest. Jag har till skillnad från Greta Thunberg levt tillräckligt länge för att av egen bitter erfarenhet veta att panik och ångest är livsfarligt för hälsan. Det är också därför jag känner en påtaglig oro för Gretas framtid.

 

Litet om Dalsland: ett Sverige i miniatyr?

Isabella med Åmålsån och parkanläggningen Plantaget i bakgrunden. Foto: Tommy Hansson

Det västsvenska landskapet Dalsland med närmare 50 000 invånare kallas ibland för ”ett Sverige i miniatyr” enligt en utsaga av prins Eugen (1865-1947). Dalsland tillhör till största delen Västra Götalands län, men en mindre del  i norr ligger i Värmlands län. Jag besökte tillsammans med min dotter Isabella i slutet av augusti landskapet och redovisar här i text och bild några spridda intryck och fakta.

Några mer kända dalslänningar är historikern Anders Fryxell (1795-1881), filosofen Vitalis Norström (1856-1916), filosofen Pontus Wikner (1837-88), katolske prästen och författaren Anders Piltz (född 1943) samt Expo-redaktören Daniel Poohl (född 1981), den sistnämnde enligt min uppfattning mer ökänd än känd i positiv bemärkelse.

Orsaken till att det blev just Dalsland var att detta landskap länge varit något av en ”vit fläck” för min del. Eventuellt har jag tidigare passerat landskapet på väg till eller från Strömstad i Bohuslän, men jag är långt ifrån säker. Nåväl, nu stannade vi några dagar i en stugby i regi av the Visitor i direkt anslutning till Dalslands kanal och Håverud-akvedukten, Dalslands största sevärdhet med cirka en halv miljon besökare varje sommar. http://www.dalslandskanal.se/plats/akvedukten-i-haverud/

Åmål – inte alls så ”fucking”. Foto: Tommy Hansson

På vägen dit stannade vi i vår hyrbil till en stund i Åmål, landskapets största (och enda) stad med dryga 9000 invånare. Åmål har fått ett mindre smickrande renommé i och med Lukas Modyssons film ”Fucking Åmål” från 1998. Inte heller det gamla beprövade uttrycket ”Alltid något, sa Fan när han fick se Åmål” är väl särskilt tilltalande för denna charmanta stad som ligger vackert belägen vid Vänern och har en kulturellt värdefull småhusbebyggelse. Modyssons film spelades dessutom in i Trollhättan!https://sv.wikipedia.org/wiki/%C3%85m%C3%A5l

Åmål fick pris som ”Årets stadskärna” 2002 och tilldelades andrapriset i pristävlingen Livcoms Award 2005 som ”världens näst bästa småstad”. Jag tycker faktiskt att både Modysson och Hin håle kan slänga sig i väggen!

Nils Ericson som staty på Centralplan i Stockholm, vid tillfället iförd röda hörselskydd.

Akvedukten i den lilla orten Håverud (141 invånare) anses vara något av ett mekaniskt underverk. Den konstruerades av friherre Nils Ericson (1802-70), äldre bror till den kanske mer berömde John Ericsson (1803-89); den senare är mest berömd för att ha varit en av propellerns uppfinnare samt konstruktör av krigsfartyget Monitor, vilket spelade en nyckelroll för de segrande Nordstaterna i det Amerikanska inbördeskriget 1861-65.

Vacker utsikt från vår stuga ner mot kanalen och akvedukten i Håverud. Foto: Tommy Hansson

Nils Ericson spelade en ledande roll vid Göta kanals tillkomst och står staty utanför Centralstationen i Stockholm. Skulptör John Börjesson. http://www.tekniskamuseet.se/1/1903.html

Också Nils Ericsons son Werner Ericson (1838-1908) var med om akveduktbygget i Håverud. Han är eljest kanske mest bekant för att ha startat och ägt pappersbruket i Vargön tillsammans med sina bröder. Han medverkade även vid bygget av Panamakanalen och var verksam i Chile samt vistades många år i USA, där ju farbrodern John var bosatt. Werner Ericson var i likhet med fadern tidvis militär och ledamot i riksdagens andra kammare 1872-78.

Håverud-akvedukten är Dalslands största turistattraktion med en halv miljon besökare årligen. Foto: Tommy Hansson

Håverud-akvedukten omfattar såväl slussanordningar som järnvägs- och landsvägsbro och är ännu, 148 år efter sitt färdigställande, i fullt bruk. Tre rederier befraktar kanalen. På ena kanalstranden finns ett sevärt och välskött litet kanalmuseum som berättar historien om jordbruk och industriarbete i kanalbyggets skugga. Villkoren var ibland hårda för den tidens människor, särskilt vintertid, och döden en ofta oinbjuden gäst till unga och gamla. På andra stranden finns det omtalade Brasseriet med mycket god mat samt några butiker.

Kanalmuseets modell av kanalen och akvedukten. Foto: Tommy Hansson

En förstklassig sevärdhet är vidare de bronsålderstida hällristningar som ligger utportionerade på omkring 300 hällar i Högsbyns naturreservat i Tisselskogs socken, omkring en mil från Håverud längs den osedvanligt slingriga väg som leder dit. Här finns vid sjön Råvarpen i anslutning till Dalslands kanal cirka 2500 figurmotiv omfattande bland annat skålgropar, människor, djur, skepp, fotsulor och händer.

Ett par av Högsbyns hällristningar. Något till vänster om mitten på nedre bilden syns ”akrobaten” som slår en baklängesvolt över ett skepp. Foto: Tommy Hansson

Det mest berömda motivet är en mansfigur som gör en baklängesvolt över ett skepp.http://www.grenseavisen.com/hallristningar-vid-dalslands-kanal-hogsbyn-tisselskog/

Bronsålderns föreställningsvärld förlorar sig i ett töcken för oss som lever ungefär 3500 år efter det att dessa ristningar hackades in i dalsländska lerskifferhällar och på talrika andra platser, många av dem på Västkusten. Det torde dock stå ganska klart att motiven har med något slags religiös kult att göra. Möjligen tillkom hällristningarna i syfte att blidka dåtidens gudomligheter och/eller naturkrafter och möjligen stod de i centrum för festligheter till dessa gudars/krafters ära.

Gammal man studerar en av ristningshällarna. Foto: Isabella Hansson

Nu spekulerar jag naturligtvis, men det är inte mycket annat man kan göra. Bronsåldern var betydligt mer avlägsen för de bålda vikingarna än vad vikingatiden är för oss.

Tisselskogs träkyrka från 1724. Foto: Tommy Hansson

Granne med Högsbyns hällristningsområde är Tisselskogs kyrka, en träkyrka byggd 1724 som vi passade på att bese. Här finns bland annat en dopfunt i täljsten från medeltiden. Rätt anmärkningsvärda är de stora, trearmade ljusstakar som ställts upp bland bänkarna.

Altaruppsatsen är från 1735 och förfärdigad av Lars Hasselbom i Lidköping. https://www.svenskakyrkan.se/stenebypastorat/tisselskog-kyrka

Altaruppsats av Lars Hasselbom. Foto: Tommy Hansson

Dalslands landskapsblomma är förgätmigej medan landskapsdjuret och landskapsfågeln är korp (Corvus Corax). Tyvärr såg Isabella och jag inte till en endaste korp, som är min favoritfågel; intill mitt barndomshem fanns berget Korpberget och korpar fanns där också. Korpen var så gott som utrotad i vårt land på 1960-talet, men beståndet har därefter växt till sig.http://www.nilssonssida.se/Korp/Korpfakta.htm

Oden på sin häst Sleipner med korparna Hugin och Munin samt spjutet Gungner. Prydnadsmotiv från hjälm.

Vi bör heller inte glömma att den ledande asaguden, Oden, höll sig med två korpar kallade Hugin och Munin. Icke minst därför har korpen setts som en mystisk, ibland olycksbådande (”olyckskorp”) individ i den svenska faunan med sitt en smula spöklika kraxande.

Är då Dalsland ”ett Sverige i miniatyr” som prins Eugen ville göra gällande? Tja, här finns skogar, slätter, sjöar, vattendrag, höjder – till och med ett fjäll, Kroppefjäll. Ett rikt djur- och naturliv och åtskilliga fornminnen. Så visst finns det visst fog för det aktuella epitetet.

 

 

Klimatmötet i Paris: lyssna på Trump, inte på Obama!

 Donald Trump sågade med all rätt Obamas klimatuttalande.

Precis när det beramade klimattoppmötet hade kört igång i Paris den 30 november gjorde den republikanske amerikanske presidentkandidaten Donald Trump sig skyldig till det kanske allra mest förbjudna i dagens politiska debatt: han ifrågasatte tesen om den så kallade globala uppvärmningens farlighet, detta sedan president Barack Obama kallat den ”det största hotet” mot mänskligheten. Trump menade att Obamas påstående var bland det ”dummaste han hört i politikens historia”.

Sådant får förstås inte passera ostraffat. En av dem som ryckte ut till den klimatologiska korrekthetens försvar var statsminister Stefan Löfven, som ansåg att Trump ”ignorerar vetenskapen” http://www.aftonbladet.se/nyheter/samhalle/article21864222.ab

En annan var konung Carl XVI Gustaf, som citerades: ”Om man vill skapa sin lilla personlighet kan man säga vilka vansinnigheter som helst.” Som då kungen nyligen, låt vara något skämtsamt, föreslog totalförbud mot badkar av klimatskäl, kan man tänka. Fast nej, det majestätet menade var att det var Donald Trump som stod för vansinnet. http://www.di.se/artiklar/2015/12/1/kungen-sagar-trump/

Sålunda har såväl vår stats- som regeringschef bedömt Donald Trumps uttalande om Obamas klimatologiska stupiditet som så viktigt, att de anser sig nödgas gå ut i media och ta avstånd från det. Den något okonventionelle republikanske presidentkandidaten, som just nu leder racet på väg mot nomineringen av partiets kandidat vilken äger rum på partikonventet i Cleveland den 18-21 juli 2016, måste känna sig rätt smickrad över uppmärksamheten!

 Stats- och regeringschef i politiska utspel om klimatet.

Vare sig Löfven eller kungen gör sig skyldiga till några politiskt kontroversiella uttalanden genom att såga Trump och stödja den klimatalarmism, som Obama gör sig till tolk för. Det är ju det senare synsättet som det stora flertalet tolkar som ren och skär sanning utan att ha närmare reflekterat över det. Att det finns en utbredd vetenskaplig skepsis mot klimatortodoxin är sannolikt okänt för många, eftersom nämnda skepsis konsekvent negligeras i mainstreammedia.

Det som emellertid borde vara verkligt kontroversiellt är att vår konstitutionellt vingklippte monark, vilken ju som bekant enligt lag inte får blanda sig i politiken, tillåts göra oförblommerade politiska uttalanden av detta slag. Redan badkarsfadäsen borde väl, om något, ha fått diverse varningsklockor i majestätets närhet att ringa:

https://tommyhansson.wordpress.com/2015/11/24/kungligheter-gaggar-till-det-om-miljon-men-monarkin-bestar/

Tyvärr är väl sanningen den, att så länge konungen håller sig till det certifierat politiskt korrekta så får han hållas.

Annat var det då han i februari 2004 under ett statsbesök i Brunei berömde därvarande envåldshärskare, sultan Hassanal Bolkiah, med orden att denne ”har en kolossal närhet till folket”. Sultanen styr sin muslimska diktatur med dess shariahlagar, omfattande bland annat stenande till döds, efter eget gottfinnande. Tidningen Proletären listar här kungens beröm till vännen Hassanal Bolkiah och andra mindre begåvade uttalanden av monarken: http://www.proletaren.se/inrikes/mindre-smarta-uttalanden-av-kungen

Såväl Stefan Löfven som Carl XVI Gustaf har under alla omständigheter fel om Trumps sågning av Obama. När Löfven med darr på stämman talar om ”vetenskapen” så förefaller han inte medveten om – och är det kanske inte heller – att det finns gott om forskare och vetenskapliga rön som talar emot teorin om en människoframkallad, global uppvärmning som hotar vår planet. Jag skall här anföra ett par i mängden av sådana exempel.

Ewerts diagram visar, att en påverkan av koldioxidutsläpp på klimatet inte kan ses.

Doktor Friedrich-Karl Ewert, pensionerad professor i geologi samt dataexpert från Paderborns universitet i Tyskland, har anklagat NASAs Goddard Institute of Space Studies (GISS) i USA för att i massiv skala i efterhand ha manipulerat data under perioden 2010-12 i syfte att stärka tesen om en oavbruten global uppvärmningsprocess sedan 1950. http://www.cnsnews.com/news/article/barbara-hollingsworth/german-scientist-accuses-nasa-massive-alteration-temperature   

Ewert uppger sig ha funnit tio olika statistiska metoder genom vilka NASA-GISS, som förser FNs klimatpanel IPCC med data, har ändrat data som pekar på övervägande nedkylning så att de i stället pekar på uppvärmning.

Ewert har vidare i ett långsiktigt perspektiv funnit att sedan 1881 har det inträffat fyra distinkta kylfaser, vilka alternerat med tre varmare faser i jordens klimat. Han anser att vår planet för närvarande befinner sig i en kylfas. Och eftersom en starkare uppvärmningscykel uppträdde innan koldioxidutsläppen började stiga, så kan ”en påverkan av våra CO2-emissioner /på/ temperaturen inte ses”.   

Professor Ewert framhöll i sin presentation vid en konferens i regi av European Institute for Climate and Energy (EIKE) i Tyskland 2012 bland annat: ”Mänskligheten har alltid vetat att det konsekvent förekommer klimatförändringar.”

Vidare:

…tesen om människoframkallad global uppvärmning har fått en helt ny mening. Ja, det är alltid människoframkallat när data justeras för att passa in i teorin.

Professor Shaun Lovejoy vid McGill University i Toronto i Kanada är inne på samma linje som professor Friedrich-Karl Ewert. I en studie publicerad i facktidskriften Climate Dynamics (april 2014) håller Lovejoy, efter att ha analyserat klimatologiska data sedan år 1500, för troligt att den globala uppvärmning som skett på jorden i den industrialiserade eran endast är en del av planetens naturliga klimatskiftningar: https://www.mcgill.ca/channels/news/global-warming-just-giant-natural-fluctuation-235236

Det krävs bara en hastigt titt på jordens klimathistoria för att vi skall bli på det klara med att det försiggått en hel radda med klimat- och väderförändringar under årmiljonernas lopp. Dessa skiftningar kan, av lätt insedda skäl, på intet sätt skyllas på mänsklig påverkan. Tidskriften Populär Historia publicerade 2001 följande översikt över den klimatologiska historien: http://www.popularhistoria.se/artiklar/klimatets-roll-i-historien/   

 Inlandsisens utbredning strax efter istidens slut.

Om vi håller oss på den här sidan om den senaste istidens slut på våra breddgrader för cirka 10 000 år sedan så kan vi konstatera, att en tidsperiod med starkt skiftande klimat följde på isens begynnande tillbakadragande. Köldknäppar omfattande några hundra år varvades med varmare perioder då isen smälte i hastigare takt. Det var under de senare ”tövädren” som de första människorna började befolka den landmassa som långt senare skulle bli Sverige.

Under den så kallade jägarstenåldern 6000-3000 före Kristi födelse, då människorna livnärde sig av fiske, jakt och ätliga växter, rådde förmånliga väderförhållanden då för våra villkor sällsynta växter som vin, murgröna och mistel frodades. Det fanns vid denna tid garanterat inga industrier och ingen fordonstrafik vars utsläpp påverkade klimatet i uppvärmande riktning. Temperaturen beräknas detta till trots ha varit i genomsnitt 2-3 grader varmare än i dag.

Därefter började klimatet bli långsamt kallare, men inte värre än att det även under bronsåldern (som i Norden varade omkring 1800-500 f. Kr.) fortfarande rådde mildare klimatförhållanden än i våra dagar. Kring övergången mellan brons- och järnålder cirka 500 f. Kr. inträdde en kallare period som, enligt en term i Snorre Sturlassons litterära verk Eddan, kommit att kallas fimbulvintern – den tid som antogs föregå jordens undergång. Glaciärerna i Norge och Alperna började nu växa till sig.

Härefter omväxlade varmare med kallare perioder, och värt att notera är att under den tid då européerna började intressera sig för Grönland så var denna ö verkligen grön. Efter några hundra år var det emellertid dags för ”lilla istiden”, det vill säga perioden 1400-1850. I början av denna period minskade den grönländska befolkningen kraftigt, och 1407-08 förekom slädtrafik över Östersjön.

Den kalla vintern 1658 gjorde det vidare möjligt för Sveriges konung Carl X Gustaf att tåga över de danska Bälten med sina trupper och inta Köpenhamn och kräva tillbaka tidigare svenska landskap. Det är alltså den klimatrelaterade kylan vi har att tacka för vårt svenska rikes nuvarande utbredning.

Sedan omkring 1870 har vi återigen förmånen att få uppleva ett varmare klimat, en företeelse som dagens klimatideologer alltså försöker tillskriva så gott som enbart mänsklig påverkan. IPCC i samarbete med NASA-GISS genererar en mångmiljardindustri som involverar en majoritet av världens ledare och andra politiker, forskare, företag, utbildningsinstitutioner med flera.

 Förre IPCC-chefen Rajendra Pachauri såg klimatalarmismen som sin ”religion och dharma”.

Något av en överguru för klimatideologin var indiern Rajendra Pachauri, chef för IPCC från 2002 fram till sin avgång till följd av anklagelser om sextrakasserier av en underlydande i början av 2015. I ett personligt brev vid sin avgång till FNs generalsekreterare Ban Ki-moon skrev Pachauri så om sin motivation:

For me the protection of Planet Earth, the survival of all species and sustainability of our ecosystems are more than a mission. It is my religion and my Dharma. https://reason.com/blog/2015/02/25/climate-change-is-my-religion-and-my-dha

Pachauri var under sin IPCC-tid i blåsväder flera gånger, bland annat sedan FNs klimatforskare påkommits med att förfalska data för att få glaciärernas nedsmältning att framstå i så alarmerande dager som möjligt. Han tilldelades också, tillsammans med USAs förre vicepresident Al Gore, 2007 Nobels fredspris av den åldersdigra norska nobelpriskommittén.

Hans uttalande om klimatideologin som sin ”religion” och ”dharma” (en term avseende den rättfärdiga vägen inom hinduismen) får ses som betecknande för klimatalarmismens karaktär av pseudoreligion.

Ju fler data som kan påvisa att en människoframkallad uppvärmning bara rullar på, desto lönsammare för klimatalarmismens intressenter. På köpet får vi en utbredd rädsla som icke minst drabbar barnen. Nyligen hölls i Södertälje en Children´s Climate Conference, där 44 barn från 22 länder pratade om klimatförändringar.

Av dessa fick tioårige Daniel Yonan från Blombackaskolan i Södertälje uppdraget att resa till det stora klimatmötet i Paris för att, i samarbete med barnkonferensens två franska delegater, till FN-höjdare överlämna den kommuniké som blev resultatet av denna konferens. Daniel uppger för Länstidningen den 2 december vidare att han skall ”tala om att de skall sluta med bilar och i stället satsa på elbilar och cyklar med tak”. http://m.lt.se/Default.aspx?pageid=472&parentid=0&link=1.3326543

Obama försöker övertyga sina trupper om den verkliga fiendens natur…

Gulligt, eller hur? Frågan är dock om inte exploateringen av barn i propagandasyfte är det allra mest motbjudande i hela den klimatalarmistiska offensiven. Först skrämmer man vettet ur barnen med sina manipulerade data, sedan låter man barnen bekräfta det egna snedvridna budskapet. Fakta i målet talar slutligen för att det är Donald Trump snarare än Barack Obama, Stefan Löfven och kung Carl XVI Gustaf barnen – och alla andra – bör lyssna på!

 

 

Mina prylar (9): två stenyxor

 Mina stenyxefragment. Foto: Tommy Hansson

De äldsta prylarna i min ägo torde vara två stenyxor, eller rättare sagt fragment av sådana, som hängt med från mitt föräldrahem. De är inte märkvärdiga på något sätt, men det är ändå med icke obetydlig vördnad jag iakttar dessa minnen från tidigare generationers slit och släp i denna jämmerdal.

Om jag inte är helt ute och cyklar så härrör det större yxfragmentet från min fars föräldrahem Ekeby i Hölö socken strax utanför Södertälje. Det mindre lär komma från mitt eget föräldrahem Svalängen, också det beläget utanför Södertälje (fast det tillhörde Salems socken när jag föddes och växte upp). Den yngre stenåldern slutade omkring 1500 före Kristi födelse, men stenredskap användes långt upp i metallåldrarna.

Efter att ha slagit i min ”arkeologbibel” – Mårten Stenbergs Det forntida Sverige (andra upplagan 1971) – från mina år som arkeologistudent 1973-75 vågar jag mig på en vild gissning att mina stenyxefragment emanerar från bronsåldern, som här hemma inleddes omkring 1500 f. Kr. Att tillverka metallföremål måste ha känts rätt bökigt för gemene man, varför det gamla beprövade materialet sten fortsatte att användas. Ofta nog efterbildades då metallföremålens former.

 Exempel ur Stenberger på stenyxor från bronsåldern. Foto: Tommy Hansson

Det har onekligen hänt rätt mycket på drygt 3000 år. Ändå kunde människorna som levde i brytningstiden mellan stenålder och bronsålder – som ibland kallas kopparålder – dra fördel av tidigare landvinningar såsom upptäckten av elden, uppfinningen av hjulet, domesticeringen av hästen, åkerbruket och boskapshållningen. Metallbruket innebar en revolution i livshållningen både i krig och fred. Inte särskilt mycket nytt skulle sedan hända under de följande par tusen åren.

Ändå är 3000 år en piss i Mississippi i det långa historiska perspektivet. Människorna som levde då skilde sig inte särskilt mycket från oss så kallade moderna människor mer än att de i regel var litet kortare än oss och inte hade lika hög medelålder. De pratade naturligtvis också annorlunda och hade ännu inget skriftspråk; de första kända exemplen på runskrift i vårt språkområde härrör från 200-talet e. Kr.

Min gissning är att de båda yxfragmenten dumpades i sjön när de gått sönder, områden som blivit åkermark med landhöjningen. Sedan har de hittats när jorden plöjts eller harvats.

 Chr. J. Thomsen, mannen bakom treperiodssystemet.

Det var den danske samlaren, amatörarkeologen och museimannen Christian Jürgensen Thomsen (1788-1865) som indelade den europeiska forntiden i perioderna sten-, brons- och järnålder enligt det så kallade treperiodssystemet. Därmed fick den arkeologiska vetenskapen en struktur den tidigare saknat. Mer om Thomsen här:http://www.pilemedia.se/a1.htm

Är klimatalarmismen på väg utför?

Åke Ortmark menar att klimatalarmismen håller på att förlora i inflytande.

Gamle skjutjärnsreportern Åke Ortmark, still going strong, twittrade nyligen om att klimatalarmismen tycks vara på väg att förlora i inflytande. Jag vet inte om detta var resultatet av önsketänkande från Ortmarks sida, men om han har rätt är det inte en dag för tidigt att så sker.

Klimatalarmisterna i till exempel svenska Vattenfall och World Wildlife Fund (Världsnaturfonden) har hängt upp mycket av sitt budskap kring isbjörnarna, vilka man påstått stadigt minskar i antal. Nu visar det sig att detta är ett felaktigt påstående. Isbjörnspopulationen ökar i stället med betydande hastighet. 1940 beräknas det ha funnits 4000-5000 isbjörnar i världen. Numera finns det enligt nyligen företagna uppskattningar omkring 23 000.

Här en nyligen publicerad artikel i Financial Post som handlar om det ökande isbjörnsbeståndet i Kanada. Artikelförfattarinnan menar till och med att det kan finnas för många isbjörnar:

http://opinion.financialpost.com/2013/06/12/junk-science-week-now-we-have-too-many-polar-bears/

I Kanada finns det i dag 60 procent fler isbjörnar än vad forskare förutspådde skulle vara fallet för några år sedan. Även i Ryssland och på Svalbard har de mäktiga vita djuren ökat sitt bestånd. Detta så till den grad att de anses vara en fara både för människor och för vanliga björnar.

Isbjörnar på Svalbard, där isbjörnsbeståndet liksom på andra platser ökar.

De tidigare tvärsäkra förutsägelserna om isbjörnens nära förestående utrotning bygger på spekulationerna om långtgående, framtida klimatförändringar som en följd av en global uppvärmning förorsakad av mänskliga aktiviteter i form av utsläpp av så kallade växthusgaser, främst koldioxid. Alla forskare har dock inte ställt upp på detta axiom.

För ett par år sedan väckte det vidare viss uppståndelse då det avslöjades att FNs klimatpanel (IPCC) medvetet förfalskat uppgifter om tjockleken i glaciärer i Himalaya i syfte att hålla domdedagsprofeterandet vid liv; det talades i sammanhanget om Climategate.

Eventuella snabbt smältande isar i Arktis kan ha en annan förklaring än så kallade klimatutsläpp. Fenomenet kan exempelvis bero på förändringar i molnigheten som gör att mer solljus släpps igenom till markytan. Om isarnas tjocklek och/eller utbredning minskar i Arktis så ökar de däremot i Antarktis. Om det verkligen pågick en global uppvärmning värd namnet borde rimligen isarna smälta i anslutning till båda polerna.

Att med exakthet förutspå hur klimatet kommer att te sig om låt oss säga 50 år är utomordentligt vanskligt, då teoribildningen i frågan helt bygger på datoranimeringar vilka inte nödvändigtvis har så mycket med verkligheten att göra.

I områden i nuvarande Kanada odlades vin för cirka 1000 år sedan. Därav benämningen Vinland.

Att det finns rätt gott om vetenskapsmän vilka varnar för överdriven klimatalarmism visar den här amerikanska nyhetsanalysen:

http://usapol.blogspot.se/2012/01/vetenskapsman-varnar-for-klimatalarmism.html

Är då klimathysterin inom vetenskapen och politiken på väg utför? Det är nog alltför tidigt att dra några säkra slutsatser om den saken, men det förefaller faktiskt som om även andra synsätt tycks lyssnas mer på i dag än som tidigare var fallet. De verkligt bokstavstrogna miljöfundamentalisterna kommer nog dock aldrig att vika en tum, knappast ens om vi får en ny istid.

Vad man kan hoppas på är att vanligt miljöintresserat folk kan få upp ögonen för att klimatförändringar faktiskt kan ha andra orsaker än mänskliga aktiviteter. I så fall tvingas politikerna i bästa fall faktiskt lyssna på de som påpekar detta. På vikingatiden var ju Grönland verkligen grönt, samtidigt som det odlades vin på Newfoundland i nuvarande Kanada; därav namnet ”Vinland” som härstammar från berättelserna om de gamla vikingafärderna från Island till Nordamerika.

Ännu längre tillbaka under bronsåldern var klimatet i vår del av världen snarast av medelhavskaraktär. Då fanns bevisligen inga ”klimatutsläpp” förorsakade av vare sig industrier eller bilar.

Meteorologen Tage Andersson menar att klimatalarmisterna skapat ett nytt ”hatspråk” för att misstänkliggöra sina meningsmotståndare.

Meteorologen Tage Andersson pekar i en text från 2010 på att klimatalarmisterna skapat ett nytt ”hatspråk” med tillmälen såsom ”klimatförnekare” och ”klimatdåre” ägnade åt personer med avvikande mening. Jag har själv stött på personer som jämfört klimatkritiker med förintelseförnekare. Andersson menar jämväl att klimatet ständigt fluktuerar och har så gjort sedan Hedenhös. Tvärsäkra förutsägelser om en katastrofal, global uppvärmning saknar därför trovärdighet.

Tills vidare kan vi i alla fall glädja oss åt att våra vänner isbjörnarna lever och har hälsan.