Svenska artister (XXV): Thory Bernhards

 Thory Bernhards – en av våra mest profilerade schlagerdrottningar.

Det enda kriterium jag har för mina artistpresentationer i bloggserien ”Svenska artister” är att det skall vara artister som intresserar mig och som jag själv uppskattar. En artist kan vara hur framstående och känd som helst, men om han eller hon inte slår an en hjärtesträng hos mig kommer vederbörande inte med här.

Ett par artister jag gillar högt och rent tar jag inte upp av andra skäl: det gäller Zarah Leander och Björn Afzelius, som jag skrivit om på andra ställen på min blogg. Eftersom jag i princip är ”allätare” när det gäller musik och underhållning hittar ni allt från andliga sångare som Einar Ekberg till något burleska artister som Eddie Meduza på min blogg. Du kan vidare hitta allt från frackklädda operatenoren Nicolai Gedda till skånska slashasrockaren Kal P. Dal. Alla är de en del av vårt svenska kulturarv.

I sammanhanget vill jag passa på att tacka min kära vän Mona för att hon inspirerade mig att påbörja den här serien om svenska artister.

Något jag blir särskilt glad över är när det dimper ner en hel drös med besökare som fastnat för ett avsnitt i serien. Som när närmare något hundratal hade sökt på den numera tämligen bortglömde Anders Börje härförleden. Många beundrare tycks också, att döma av alla Youtube-klickar, det obetalbara trenchcoatgänget Helmer Bryd´s Eminent Five Quartet från Mosebacke monarki ha.

Det tjugofemte avsnittet i serien handlar om Thory Bernhards, schlagerdrottningen som åstadkom ett pärlband så kallade örhängen  från skivdebuten med ”Stormy Weather” 1941 till turnéer i början av 2000-talet. Mer än 60 år i schlagerbranschen, alltså! Storhetstiden var dock i stort förlagd till 1950- och början på 1960-talet.

Thory hette egentligen Tora Berglind och föddes i Örebro mitt i det så kallade gnällbältet den 12 oktober 1920. Artistnamnet emanerar ur det faktum att hennes pappa lystrade till namnen Thore Bernhard. Efter skolan började Thory arbetade på skofabrik och ägnade sig åt sång på fritiden.

Som tjugoåring kom hon med i Hulakvartetten, som framförde den vid denna tid så populära hawaiimusiken. 1941 skivdebuterade hon alltså med den transatlantiska slagdängan ”Stormy Weather”, skriven 1933 av Harold Arlen och Ted Koehler och som framförts av ett otal både kända och okända artister genom åren. Sången handlar om sorgen och besvikelsen efter en svunnen kärlek, något de flesta tvivelsutan kan relatera till.

Genombrottet inföll emellertid med den stillsamt romantiska ”Nidälven” 1949, som Bernhards framförde tillsammans med Nils Weingard till musik av  Sam Samsons orkester. Lyssna här:

http://www.youtube.com/watch?v=dinBHdqkAHs

1951, för övrigt mitt födelseår, slog Thory igenom eftertryckligt med ”Vildandens sång”, som handlar om andparet där den manliga kontrahenten blir ihjälskjuten av en jägare. Det är sannolikt den sång de flesta än i dag förknippar med Thory Bernhards. För musiken svarar Thorys förste make Leon Landgren med vidhängande orkester:

http://www.youtube.com/watch?v=8n1xFONcMWs

Det i mångas ögon så idylliska 1950-talet blev Thory Bernhards verkliga skördetid med ett stort antal populära och minnesvärda låtar, vilka etablerade henne som Sveriges schlagerdrottning nummer 1. Som till exempel den glada och positiva ”Famnen full utav solsken”, som jag gärna återger refrängens rader ur:

Famnen full utav solsken
får du nu utav mig.
Solens gyllene strålar
lyser bara för dig!

Lyssna här:

http://www.youtube.com/watch?v=pU971H-CdCs

Thory: skönsjungande och sexig.

Här framför Thory (1952) den sentimentala ”Roines strand” med den irländska folkvisan ”The Last Rose of Summer” som förlaga:

http://www.youtube.com/watch?v=fTjX3meegao

Den hästrelaterade ärkesnyftaren ”En sliten grimma”:

http://www.youtube.com/watch?v=Py8e84VK2eA

När Bernhards var som mest populär hade skivbolaget Philips till och med svårigheter med att pressa fram skivor – det rörde sig på den tiden om 78-varviga så kallade stenkakor med hemtrevligt knaster och allt – i önskvärd takt!

Efter en andhämtningspaus på några år gjorde Thory Bernhards en sensationellt framgångsrik come-back i början på den begynnande vinyltidens 1960-tal. 1961 kom ”Sjöman”, som mycket snart blev en veritabel landsplåga. Avnjut den här i form av en mycket trevlig musikvideo:

http://www.youtube.com/watch?v=Hj1J_Bz_iWU&feature=kp

Samma år kom ”En gång ska vi åter mötas”, som blev en av de mest sålda skivorna i Sverige vid denna tid. Bara rockaren Little Gerhard sålde mer. Här framförs den av Thory på en unik svart-vit musikvideo:

http://www.youtube.com/watch?v=-F5yJ8FKeYI&feature=kp

1961 tilldelades Thory Bernhards en diamantskiva för över en miljon sålda skivor, en prestation hon var först med bland svenska artister. 1962 fick hon en ny hitlåt med ”Jag längtar hem” av Stikkan Andersson tack vare den (senare olagligförklarade) kommersiella radiokanalen Radio Nord.

Thory Bernhards fortsatte att framträda även efter storhetstiden, stundom med mångårige sambon John ”Jo-Jo” Johansson. Bland annat medverkade hon i TV-produktioner såsom Nygammalt, Café Norrköping, Allsång på Skansen samt olika dansbandsarrangemang. Här sjunger hon duett med dansbandsikonen Christer Sjögren i ”Vaya condios” 1989:

http://www.youtube.com/watch?v=X_Tnxjv0JFo

Thory Bernhards. I dag 93 efter ett långt och framgångsrikt artistliv!

På 1980-talet blev det upprepade turnéer med mer eller mindre avdankande sångare och artister som Harry Brandelius, Eric Öst, Ebbe Jularbo, Bertil Boo och sambon ”Jo-Jo” under beteckningen Good Old Gubbs med Thory. I mitten av 1990-talet svarade Thory för ledmotivet i filmen Bert – den siste oskulden och år 2000 turnerade hon i USA. Sambon hade avlidit fyra år tidigare varvid Thory flyttade till Helsingborg. Hon turnerade även en bit in på 2000-talet, då hon var över 80 år gammal.

I äktenskapet med Leon Landgren fick Thory två söner, medan förhållandet med John Johansson resulterade i två söner och en dotter.

Svenska artister (X): Jokkmokks-Jokke

Jokkmokks-Jokke i lappdräkt på 50- eller 60-talet.

Det har väl funnits få svenska artister som spridit så mycket glädje och välvilja omkring sig som Jokkmokks-Jokke. Klicka på länken till hans ”Gulli-Gullan” här så förstår ni omedelbart varför:

Jokkmokks-Jokke föddes som Bengt Simon Johansson i byn Djupbäck i Jokkmokks kommun i Norrbotten den 15 maj 1915. Han dog i Nacka utanför Stockholm den 15 juni 1998. 1974 tog han sig familjenamnet Djupbäck efter hembyn och lade samtidigt Jokkmokks-Jokke till sina övriga förnamn.

Jokke arbetade som banarbetare vid Statens Järnvägar (SJ) innan han anlände till Stockholm 1954. Här lanserades han av den legendariske nöjesprofilen (och tidigare OS-guldmedajören i trestegshopp och sportjournalisten) Topsy Lindblom samt bereddes tillfälle att uppträda på dennes etablissement Nalen på Regeringsgatan.

Det stora genombrottet kom 1963 med ovannämnda sången ”Gulli-Gullan”, som skulle bli Jokkes signaturmelodi genom alla år. 1971 parkerade han på Svensktoppen med ”Tillbaka till min hembygd” och 1972 belönades han med sin första guldskiva. 1973 genomförde han en turné i Nordamerika från svenskbygderna i norr till Tijuana och  Enzemada ett stycke in i Mexiko. I USA blev han av en tidning kallad ”Sveriges Johnny Cash”, vilket kanske förefaller något malplacerat.

Här följer sången ”Jag är fri”:

http://www.youtube.com/watch?v=tfF5jjswlxU

Jokkmokks-Jokke uppträdde oftast i sin karaktäristiska samemundering men lär inte själv ha varit av samisk härkomst. Han hann även medverka i några Åsa-Nisse-filmer samt komponera musik till en av dessa.

1983 ”kidnappades” Jokke av programledaren Lasse Holmqvist att medverka i dennes vid denna tid omåttligt populära TV-program Här är ditt liv, där en rad kända men även för en större publik mindre kända personer medverkade. Till programmet inbjöds bland andra Jokkes lärarinna från byn Porsi 50 år tidigare.

Jokke, eller Bengt som han naturligtvis kallades i skolan, fick då tillfälle att rikta skarp kritik mot skolsystemet och den däri ingående så kallade paragraf 48, som tillät elever som ansågs sakna studiebegåvning eller kom från mindre bemedlade hem att sluta skolan i förtid och ge sig ut i förvärvslivet.  Jokke menade att den bristfälliga skolgång han därmed fick hämmade honom i vuxenlivet. Han hade för övrigt bottenbetyget C i sång.

Till Jokkmokks-Jokkes enorma popularitet bidrog att han hade ett gott hjärta och uppträdde mycket på sjukhus och ålderdomshem. Många av sina gage skänkte han till välgörande ändamål. Han slog talrika publikrekord under sina folkparksturnéer och spred glädje överallt där han drog fram med sin hälsningsfras ”Tjosan, tjosan”.

Sitt sista TV-framträdande gjorde Jokkmokks-Jokke i Café Norrköping 1993.

Bengt Simon Jokkmokks-Jokke Johansson Djupbäck avled i Nacka 84 år gammal men begravdes i Vuollerim i samma grav där hans sju år äldre hustru Hildur (1908-95) begravts tre år tidigare.

Redan under sin livstid, 1993, fick Jokkmokks-Jokke ett museum i byn Porsi, där han alltså gått i skola. Information om muséet finns här:

http://www.jokkmokksjokke.com/

Slutligen kanske ni undrar hur ”Gulli-Gullan” låter på engelska. Svaret finns här tillsammans med några vyer från Amerika-turnén 1973:

http://www.youtube.com/watch?v=GupB520gxIE

Allra sist skall framhållas att Jokkmokks-Jokke var något av ett rött skynke för kulturelitister och andra som inte ansåg det vara riktigt fint att vara glad och sjunga för gamla och sjuka. Dessa blev närmast uppretade av hans genuina folklighet. Hans popularitet i dessa kretsar stärktes inte av att han politiskt stödde Moderaterna.